publicerad: 1954
PROFOSS prωfos4 l. pro-, sbst.2, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.; best. -en; pl. -er (G1R 27: 282 (1557) osv.) ((†) -ar FinKyrkohSP 2: 95 (1635), Holmström Vitt. 215 (c. 1701)). Anm. Ordet förekom förr stundom i sg. i best. anv. utan slutart. UpplDomb. 3: 94 (1541). SkepCommSkepzb. 1689.
Ordformer
(bro- 1630 (: broposs cafuell) —1790 (: Regements Broforsen). brå- 1693 (: döds bråfoss). pro- 1535 osv. -fass 1543 (: Profass Stockar). -ffrost 1554. -fooss 1554. -fors (-ss) 1651—1790. -fos (-fh-, -ph-, -å-) 1541 (: profhoses Jern)—1839. -foss (-ph-, -å-, -sz) 1535 osv. -fosse 1640. -fotz (-ph-, -å-) 1564—1598. -poss (-pos) 1630 (: broposs cafuell)—1644. Anm. Ang. formerna -pasath, -possat o. -presat se LANDSPROFOSS anm.)
Etymologi
[jfr ä. d. profos, profotz, profatz, d. profos; av mlt. profatze resp. t. profoss; av ffr. provost, av ett vulgärlat. propositus (mlat. propositus), ombildning av lat. præpositus; etymologiskt identiskt med det tidigare inlånade PROST]
1) (förr; jfr dock a, c) (i kronans l. en stads l. ett härads o. d. tjänst anställd) befattningshavare som hade att sköta vissa polisiära l. fiskaliska uppgifter (jfr GEVALDIGER 1); särsk. om dylik befattningshavare som hade att värkställa ådömda kroppsstraff (särsk. spöstraff); stundom liktydigt med: bödel, skarprättare. UpplDomb. 3: 94 (1541). Thet war och öffwer alt Swerigie bestelt / En hoop Profosser, som war befält, / At the skulle lönligh förhöre, / Om någen talede om hans Maijestädt. Hund E14 369 (1605). At H. M:tt haffver förnummit, at uthi Tälie skulle vare en jesuvit, och haffver skickat idagh .. profosser at fånge honom. HT 1920, s. 105 (1625). Stadzens Prophoss. Schmedeman Just. 1278 (1690). Bondeståndet .. yrkade .., at alt gatulopsstraff å landet måtte afskaffas och i stället brukas spö- och rijsslitande, som af profossen borde förrättas. 2RARP 7: 179 (1734). Östergren (1935). — jfr HÄRADS-, LANDS-, STADS-PROFOSS. — särsk.
a) militär befattningshavare (av växlande tjänstegrad) som hade att övervaka ordningen vid militärt förband l. på örlogsfartyg, att utföra åtal vid krigsrätt o. att värkställa de ådömda straffen; stundom äv. om militär befattningshavare som hade att sköta proviantanskaffning o. d. (jfr INTENDENT); äv. om uppsyningsman över arbetare vid anläggning hörande till krigsmakten; i fråga om nutida förh. bl. om utländsk militär befattningshavare som har att övervaka militära arrestanter; jfr VÄBEL. G1R 10: 51 (1535). Prophos för prouianth[et]. ArkliR 1561, avd. 4. Andhers Jönsson Brofos öfwer Buldans wäfwarne, widh det Kongl. Ammiralitetet. BoupptSthm 1668, s. 655. SkepCommSkepzb. 1689 (på örlogsfartyg). (Det) skal .. wara Brofossernes Syssla at låta .. bort sopa .. orenligheten (vid fästningen). ReglReparatFästn. 1699, s. A 4 b. KrigVAH 1810, s. 138. SvUppslB (1935). jfr GENERAL-, KOMPANI-, LANDS-, REGEMENTS-, SKEPPS-, ÖVER-, ÖVERSTE-PROFOSS. särsk. (†) i utvidgad anv.: timmerman vid regemente. Pfeiffer (1837). Ekbohrn (1868).
b) (†) i uttr. riksens l. Kungl. Maj:ts profoss, direkt under Kungl. Maj:t lydande profoss; särsk. om dylik profoss med uppgift att vara allmän åklagare. Kong:e M:ttz profoss Peder Gadd .. (anklagade) Hans Wåghals för thet han .. hadhe .. hyst och fridett .. Michel Sigfridzson som slogh Tommes Gulssmedh ihiäll. HH XIII. 1: 27 (1562). Hund E14 439 (1605). jfr RIKS-PROFOSS.
c) i jämförelser l. oeg. l. bildl. (jfr 2); särsk. om person som utdelar kroppsliga bestraffningar. PErici Musæus 1: 21 b (1582). Strindberg TjqvS 2: 45 (1886). Swensson Willén 184 (1937).
2) [jfr motsv. anv. av GEVALDIGER] (†) bärgv. bildl., om instrument av visst slag för lösgörande av fastnad bärgborr, borrnyckel. Rinman 1: 174 (1788).
Ssgr (till 1; om ä. förh.): A: PROFOSS-BOJA. sjöt. fotboja för förbrytare på skepp; särsk. i pl. Röding 1: 412 (1794). Jungberg (1873). —
-DRÄNG. (profoss- 1671. profosse- 1670) (†) biträde åt profoss. BtFinlH 2: 354 (1670). Därs. 362 (1671). —
-JÄRN. (profoss- 1560. profosses- 1541—1564) (†) bojor med vilka profoss belade fånge. UpplDomb. 3: 98 (1541). HH XIII. 1: 167 (1564). —
-KARL. (profoss- 1651. profosse- 1651. profosses- 1541) (†) biträde åt profoss. UpplDomb. 3: 117 (1541). GullbgDomb. 22/2 1651. —
(1 a) -LITS. (†) kordong l. snodd hörande till en profoss' ämbetsdräkt. DA 1771, nr 31, s. 3. Därs. 1824, nr 8, s. 3. —
-OSTRON. [anledningen till benämningen oviss] (†) ett slags stora bohuslänska ostron. Wingård Minn. 4: 79 (1847). Åstrand 2: 159 (1855). —
-TJÄNST. (profoss- 1684 osv. profosse- 1711) tjänst ss. profoss. GenMRulla 1684, s. 284. Göra profosstjänst. Östergren (1935; äv. bildl.). —
B (†): PROFOSSE-DRÄNG, -HUSTRU, -KARL, -TJÄNST, se A.
C (†): PROFOSSES-JÄRN, -KARL, se A.
Spoiler title
Spoiler content