SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1954  
PROGNOST, m.||ig.
Etymologi
[jfr t. prognost, ä. eng. prognostes; av gr. προγνώστης, vbalsbst. till προγιγνώσκειν (se PROGNOS)]
(†) person som vet ngt på förhand; person som ställer prognos. Topelius (c. 1835) hos Vasenius Top. 2: 254. Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content