publicerad: 1954
PROJEKT prωʃäk4t l. pro-, stundom -jäk4t (proje´ct (med) j som sch Weste; -schä´ckt Dalin), n. ((†) m. l. f. RP 10: 498 (1644)); best. -et; pl. =, i sht förr äv. -er; förr äv. PROJETT, n.; best. -et; förr äv. PROJET, r. l. m.
Ordformer
(-jekt (-ie-, -ct) 1538 osv. -jet 1846. -jett 1645—1675. -sject (-sie-) 1661—1682)
Etymologi
[jfr dan. o. t. projekt, eng. project, fr. projet (ä. fr. project); av lat. projectum, p. pf. n. av projicere, kasta fram (se PROJICIERA). — Jfr PROJEKTERA]
1) förslag, utkast, plan; numera i allm. bl. om ett förslag osv. till ett (praktiskt) företag av jämförelsevis komplicerat slag l. stor omfattning. Utarbeta (äv. göra) ett projekt. Projekt till (förr äv. om) ngt. Låta ett projekt falla. Ett outförbart, löst projekt. Det har framlagts ett projekt att torrlägga hela Öresund. Han kom med en mängd vilda projekt (vard.). När man giör project om något olijkt (dvs. omaka) Gifftermål. Grubb 781 (1665). Jag rullar nu i mitt hufvud ett project, som om det vill lyckas, skall sätta min economie på goda fötter. Kellgren (SVS) 6: 117 (1782). Ett annat af mina projekter .. består deruti, att efter min hemkomst .. gifva ut ett slags Erinringar af hela min Resetour. Atterbom Minn. 390 (1818). Nationalsocialismens arbetsanskaffningsplaner börja nu taga fastare former, och det ena stora projektet efter det andra har på senaste tiden förelagts offentligheten. SvD(A) 1933, nr 195, s. 4. — jfr KRIGS-, REFORM-, STOR-, ÄKTENSKAPS-PROJEKT. — särsk.
a) (†) om utkast (ritning, beräkning, detaljerad beskrivning l. dyl.) till byggnad l. konstruktion o. d. RP 10: 498 (1644). Innan desseinen eller projectet giöres til någon bro, bör man (osv.). König Mec. 131 (1752). Projekt till ett föga kostsamt afvägningsinstrument för mindre noggranna behof. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 58. Valerius (1848) i 3SAH LVI. 3: 176.
b) (†) om utkast l. förslag till en lag l. bestämmelse l. en ekonomisk stat l. en överenskommelse l. ett avtal l. en skrift l. ett tal o. d. VarRerV 32 (1538). Project, af Swensk grammatica. Wallenius (1682; boktitel). 1734 års project til Ny Kyrko-ordning. Hülphers Mus. 198 (1773). Beskrifning å Egendomen samt project till Contractet bör vara att tillgå där auctionen sker. Rabenius Kam. § 168 (1825). Projekt till tal. Liljecrona RiksdKul. 25 (1840). Schybergson FinlH 2: 303 (1889). — jfr BEVILLNINGS-, INDELNINGS-, LAG-PROJEKT.
2) (†) abstraktare, i uttr. i projekt.
a) i uttr. ha i projekt att göra ngt, planera att göra ngt. Forsell har i project att försöka en ny Poëtisk Calender. Tegnér (WB) 3: 360 (1818).
b) i uttr. ngn är i projekt att göra ngt, det är planerat att ngn skall göra ngt. VDAkt. 1781, nr 183.
c) i uttr. ha ngn i projektet, ha ngn på förslag. Jag önskade att hans plats ej förr blefve besatt, ty jag har en man i projectet. Kellgren (SVS) 6: 300 (1790).
-KALKYL. (i fackspr.) kalkyl gällande en projekterad tillvärkning o. d., förkalkyl. SvSkog. 1171 (1928). —
(1 b) -KONTRAKT. (†) förslag l. formulär till kontrakt. SvT 1852, nr 162, s. 2. NDA 1861, nr 205, s. 1. —
-MAKARE. [jfr d. projektmager, t. projektenmacher]
1) person som gör upp l. framlägger projekt l. plan(er); företrädesvis (o. numera alltid) nedsättande, särsk. om person som (ständigt) kommer med mer l. mindre fantastiska l. värklighetsfrämmande projekt. Linné Bref I. 2: 229 (1760). (Biskopen i Åbo) är .. en projectmakare af första rangen. Han inser aldrig svårigheten i någon sak, utan allt hvad honom infaller, det tror han också med visshet kunna verkställas. UrFinlH 171 (1805). Dædalus 1945, s. 44.
2) (†) till 1 b: person som gör upp förslag (till lag l. dyl.), förslagsställare. Roman Holbg 78 (1746). Polyfem V. 28—29: 2 (1812). —
-MAKERI01004, ngn gg 03~002.
1) uppgörande l. framläggande av projekt l. plan(er); företrädesvis (o. numera alltid) nedsättande (jfr -makare 1). Linné Bref I. 6: 216 (1760). Lösligt projektmakeri. SvD(A) 1946, nr 204, s. 7.
-MODELL. (i fackspr.) modell (utvisande en viss konstruktionstyp av ngt) tillvärkad på prov. Spak BlVap. 37 (1890). —
(1 a) -RITNING. (†) ritning som utgör ett utkast l. en skiss till ngt. KrigsmSH 1797, s. 174. Projektritningar till .. uniformer för officerare. Spak Unif. 42 (1890). —
-STADIUM. stadium av ngt, då det föreligger ss. ett (icke realiserat) projekt. —
-VIS, sbst. o. adv. (projekt- 1664—1833. projekte- 1664—1720. projekts- 1636) (†)
II. adv.: i form av l. ss. projekt l. förslag. PH 10: 474 (1775). Herr von Greiff kom aldrig sjelf att anställa försök med denna method, som han endast projektvis uppgaf. TJäg. 1833, s. 500. särsk. till 1 b: i form av l. ss. förslag l. utkast; förslagsvis. Wår mening deröffuer kunde wij wäll nu proiectswijs låta affatta. HSH 38: 421 (1636). HH XXVII. 2: 186 (1809).
B (†): PROJEKTE-VIS, se A.
C (†): PROJEKTS-VIS, se A.
Spoiler title
Spoiler content