PROKURIST prω1kɯris4t l. prωk1- l. prå1- l. prok1-, l. -ur-, m.; best. -en; pl. -er.
handel. person som av innehavaren av en (vanl. i handelsregistret införd) firma gm prokura befullmäktigats att handla på hans vägnar i allt som hör till firmans rörelse samt att teckna firman. SFS 1872, nr 66, s. 4. Gustaf Svan har antagits till prokurist för firman Ernst C. Stavenow. PT 1912, nr 210 B, s. 1.
