publicerad: 1954
PROPORTIONERA prω1porʃωne4ra l. prå1- l. prωp1- l. prop1-, l. -pωr-, l. -ʃo-, l. -tʃ-, l. 01040, i Sveal. äv. -e3ra2 (proportione´ra Weste; propårrtschonèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(proporssineret, p. pf. 1555. proportionera 1566 osv. proportjonera 1798)
Etymologi
[jfr t. proportionieren, eng. proportion, fr. proportionner; efter mlat. proportionare (jfr lat. proportionatus); till PROPORTION]
1) åstadkomma att ngt står i viss (lämplig) proportion till ngt annat; avpassa storleken l. mängden av (ngt) l. av (ett antal föremål l. kvantiteter o. d.) i lämpligt förhållande till ngt resp. till varandra; vanl. med bestämning inledd av prep. efter (förr äv. emot l. med); numera företrädesvis i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr PROPORTION 1 (c, d). HFinlH 3: 242 (1555). Straffet och böterne (böra) wara emoot brotten proportionerade. Stiernman Com. 2: 308 (1641). Jag tviflar icke .. at I veten huru Värcken skola proportioneras til Fästningens försvar. Richardson Krigsv. 1: 40 (1738). Flere konstruktörer äro af den åsikt, att belastningen å lerhaltig grund skall proportioneras efter död vikt endast. TT 1893, Byggn. s. 16. — särsk. i vissa uttr.
a) (förr) proportionerad övervikt, system för differentiering av metallvikten i proportion till kostnaderna för frakt o. d. från en bärgslag till en utskeppningshamn. SvRStBesl. 1638, mom. 7. Jansson Mått. (1950).
b) (†) proportionera ngt uppå ngt, beräkna ngt (i förhållande) till ngt. Thenna Dryck är proportionerat uppå 5 Skockar Swijn. IErici Colerus 2: 222 (c. 1645).
c) (†) proportionera ngt emellan några l. ngt, fördela ngt till (l. på) några l. ngt, utdela ngt till några i viss proportion. Hafwe wij låtit proportionera Folket Städerne emillan och theröfwer medh them här affskeda låtit, så att hwar Stad weet huru många Soldater then vppehålla skal. Stiernman Com. 2: 114 (1638). Englund Ged. 101 (i handl. fr. 1797).
d) (†) vara proportionerad ngt, stå i (riktig l. rimlig) proportion till ngt. Alle Chronans utgiffter äre icke proportionerat thes inkomster. RP 8: 679 (1641). RARP 9: 370 (1664).
e) (†) proportionerad ifrån ngt, som fått annan storlek än ngt, olik ngt. (De döda benens kemiska) Dygder (äro) så åthskillige, som Beenen ifrå hwarandre proportionerade och i sielfwa Skapelsen olijka äre. Kempe Graanen 100 (1675).
f) (†) proportionera munnen efter matsäcken, rätta munnen efter matsäcken; jfr MATSÄCK 2 a. Polhem Brev 56 (1710).
2) (†) intr., om pänningsumma: ha den rätta storleken (i förhållande till ngt); jfr PROPORTION 1 (d). BtÅboH I. 13: 217 (1638).
4) (†) i p. pf., om ett antal tal: som ställts i förhållande till varandra; jfr PROPORTION 2. Thenne Regvla De Tri, kallas och Regula proportionum, förty vthi henne finnes fyra proportionerade Taal. AJGothus ThesArithm. 68 (1621).
5) avpassa delarna av (ngt) i visst (lämpligt) storleksförhållande till varandra; vanl. dels i p. pf. i adjektivisk anv., särsk. (i sht om person l. konstvärk l. byggnad o. d.): som har lämpliga l. riktiga l. vackra o. d. proportioner; dels ss. vbalsbst. -ing i konkretare anv.: sätt varpå ngt utformats med hänsyn till de olika delarnas storleksförhållande till varandra; jfr PROPORTION 5. (G. I var) wtöffuer al sin krop så wälskikatt och proportioneredt, såsom någon konstig målare best hade kunnatt måled honom wtaff. Brahe Kr. 3 (c. 1585). En god Häst .. har proportionerade lemmar. HushBibl. 1755, s. 279. En liten, spenslig, fastän fullkomligt proportionerad man. Kullberg SBer. I. 1: 13 (1847). En Villa Farnesina, .. en Villa Borghese, dessa utsökt proportionerade sommarresidens. Josephson Tessin 2: 159 (1931). Knappast någon av de uppländska landskyrkorna med trätunnvalv torde ha ägt .. den omsorgsfulla proportionering som Tensta kyrka. Fornv. 1944, s. 16. — jfr DIS-, IM-, MISS-, VÄL-PROPORTIONERAD.
Spoiler title
Spoiler content