publicerad: 1954
PROTEKTION prω1täkʃω4n l. prå1- l. prωt1- l. prot1-, l. -ek- (protäcktschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. (föga br.) -er (PT 1791, nr 34, s. 2, Klint (1906)).
Ordformer
(förr äv. -tection)
Etymologi
[jfr t. protektion, eng. o. fr. protection; av lat. protectio (gen. -ōnis), vbalsbst. till protegere (se PROTEGERA)]
beskydd l. hägn l. skydd l. (under)stöd l. hjälp som en mäktig l. inflytelserik person l. en regering l. myndighet l. lagbestämmelse o. d. lämnar en person l. grupp av personer o. d.; ofta med genitivbestämning (l. prep.-attribut inlett av prep. av) angivande den person osv. som lämnar l. bereder (be)skydd osv. åt ngn l. ngt; i sht förr äv. allmännare: försvar. Stå (äv. vara) under ngns protektion, åtnjuta beskydd l. stöd (resp. försvar) av ngn. Skytte Und. C 1 b (1604). Een dansk capitain .. sökte protection hoos Hans Kongl. Maij:tt. Spegel Dagb. 60 (1680). Den under Rysslands protektion utsedda tronföljaren Adolf Fredrik. Schybergson FinlH 2: 142 (1889). Jag vistades (i Ortos) som furstens gäst och stod under hans protektion. Larson Mong. 248 (1929). Under Napoleons protektion tillkom .. alliansen mellan Preussen och Italien. Almquist VärldH 8: 178 (1938). — särsk.
a) (†) i vissa numera obr. uttr.
α) taga l. antaga l. anamma ngn l. ngt (ut)i (sin) protektion, ta ngn l. ngt i sitt skydd l. i försvar, beskydda ngn l. ngt; taga ngn i protektion för ngt, (be)skydda ngn mot ngt. Widekindi KrijgH 326 (i handl. fr. 1611: anammandes). H. K. M:t (kan) behålla patrocinium öfwer dhe Siöstäder han uthi sin protection antaget hafwer. Stiernman Riksd. 830 (1631). RARP 9: 134 (1664). Postmästare (är) för allt våld och oförrätt .. tagen uti protection och hägn. SPF 1817, s. 41.
γ) antaga viss protektion, mottaga skydd l. stöd från visst håll. The Spanier hade tagit .. Churförsten aff Trier, effter han Frantzösk Protection antaget hade, til fånga. Brask Pufendorf Hist. 69 (1680).
b) (†) med objektiv genitivbestämning angivande ngn l. ngt som åtnjuter (be)skydd. RARP 1: 154 (1631). Rijksens anseeliga flotta, som war .. til the pommerska hambnars protection destinerad. Spegel Dagb. 2 (1680).
c) (numera föga br.) beskärm l. beskydd l. omvårdnad l. hägn som ngn åtnjuter av Gud l. gudomlighet l. annat högre väsen; förr särsk. i uttr. befalla ngn l. sig (ut)i Guds protektion. OxBr. 9: 37 (1625). (Föräldrar böra) Befalla sigh och sina Barn, när the gå til Hwijlo, vthi Gudz protection. Gezelius PerbrCom. D 3 a (1673). Adelsköld Dagsv. 3: 190 (1900).
d) uppmuntran l. beskydd l. omvårdnad som högt uppsatt l. inflytelserik (i sht kunglig) person ägnar ngt l. ngn, särsk. konst l. vetenskap l. konstnär l. vetenskapsman o. d. L. Paulinus Gothus ThesCat. B 1 a (1631). Carl XII:s protection åt den medelmåttiga Lagerkrona. HSH 9: 135 (c. 1800). Den furstliga protektionen .. vid de italienska hofven. Hedin Ludv14Tid. 13 (1895). Prinsessan Ingeborg .. har medgifvit, att .. ”Klara barnavård” får komma under hennes protektion. PT 1904, nr 252, s. 3.
e) om nedlåtet beskyddande uppträdande o. d. Rademine Knigge 2: 112 (1804). I många fall krossar den individuella överlägsenheten andra människor och förödmjukar dem med sin överseende vänlighet och protektion. HågkLivsintr. 14: 173 (1933).
f) [efter motsv. anv. i eng.] (†) i utvidgad anv., om åtgärd o. d. som ger ngn skydd. (Matrospressningen till den engelska flottan pågår) och Amiralitetet har indragit alla protectioner .. så at ingen matros är säker, förrän .. denna Flotta är fullt bemannad. PT 1791, nr 34, s. 2.
g) [efter motsv. anv. i eng.] i utvidgad anv., om statlig åtgärd (t. ex. införande av skyddstullar) för att skydda l. stödja (en viss gren av) landets näringsliv o. d.; jfr PROTEKTIONISM. Bergstedt Clément PolEkon. 463 (1868).
Ssgr: (d) PROTEKTIONS-ANDA. (†) hos en inflytelserik person framträdande inställning l. anda visande sig ss. lust att protegera vissa personer, gunstlingssystem. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 35 (c. 1815). —
-BREV. (förr) brev som tillförsäkrade ngn (i sht en fribytare) beskydd l. protektion från en stat l. regering o. d., kaparbrev. RP 8: 734 (1641). —
(e) -NICK. (†) (vänligt) nedlåtande l. beskyddande nick. Hjärne DagDrabbn. 247 (i handl. fr. 1806). —
(g) -SYSTEM. [jfr t. protektionssystem] (i fackspr.) näringspolitiskt system som syftar till statlig protektion av en viss (l. vissa) näringsgren(ar), protektionism. De Geer Minn. 2: 293 (1892). —
Avledn.: PROTEKTIONISM0104 l. 1004, r. l. m. [jfr t. protektionismus, eng. protectionism, fr. protectionnisme] (i sht i fackspr.) (system innebärande) handelspolitiska l. nationalekonomiska åtgärder avseende att gm skyddstullar o. importförbud o. på annat sätt ge skydd l. stöd åt det inhemska näringslivet i ett land, skyddstullssystem, prohibitivsystem; ofta motsatt: frihandel. Tholander Ordl. (c. 1875). Cassel TeorSocEkon. 614 (1934). —
PROTEKTIONIST0104 l. 1004, m.||ig. (förr äv. -tect-) [jfr t. protektionist, eng. protectionist, fr. protectionniste] (i sht i fackspr.) anhängare av protektionism(en), skyddstullsivrare, tullvän. SvT 1852, nr 17, s. 4 (om engelska förh.). Rydqvist StatsekonBetr. 165 (1865). Orden protektionist och frihandlare blefvo (vid 1885 års riksdag) .. politiska lystringsord. SvH 10: 138 (1909). särsk. (tillf.) bildl., om anhängare av (statliga) kontrollåtgärder o. d. TT 1887, s. 20.
-tidning. —
PROTEKTIONISTISK01040 l. 10040, adj. [jfr t. protektionistisch] (i sht i fackspr.) adj. till protektionism o. protektionist: som har avseende på l. utmärker l. präglas av protektionism(en) l. protektionist(er), tullvänlig. Det protektionistiska systemet, protektionismen, protektionssystemet. I 1667 års sjötullordning fingo vi .. vår första verkligen protektionistiska tulltaxa. Forssell Stud. 1: 144 (1875). SocÅb. 1943—44, s. 142.
Spoiler title
Spoiler content