SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1904  
BERÄKNING berä4kniŋ, i Sveal. äfv. 032 (berä´kning Weste; ber`äkning Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till BERÄKNA.
1) till BERÄKNA 1: uträkning, kalkyl; öfverslag; uppskattning; valvering; inberäkning, medräkning. Efter alla beräkningar borde ångaren nu hafva kommit fram. Ungefärlig, approximativ, noggrann beräkning. Civ. instr. 461 (1669). Efter denna beräkning (dvs. med hänsyn till invånarantal pr kv.-mil, är) .. Dannemarks naturliga styrka .. större än Sveriges. A. Bäck i VetAH 25: 90 (1764). Matematisk beräkning. Leopold 4: 48 (c. 1820). Frikostig utan beräkning af tillgången. Valerius 2: 201 (1836). En beräkning .. öfver tillvexten i fabrikernas tillverkningsvärde. Malmström Hist. 2: 201 (1863). Vid kalkulering (för bestämmande af försäljningspriset) måste alla tänkbara kostnader, såsom frakt, assuranskostnad .. etc. medtagas i beräkningen. Smedman Kont. 1: 19 (1872). Låg beräkning. Cavallin (1875). Med beräkning af deras röster blefvo fyra .. för bifall och fyra för afslag. De Geer Minnen 1: 233 (1892). Beräkning af kubers storlek och yta. Lindblom Räknemetodik 290 (1893). Beräkning af solens upp- och nedgång. Alm. 1904, s. 16. jfr ANDELS-, ANPARTS-, ARBETS-, ATTUNGS-, BRUTTO-, FYRKTALS-, FÖRSLAGS-, FÖRUT-, GENOMSNITTS-, IN-, INKOMST-, LÖNETURS-, MASS-, MEDEL-, MEDELTALS-, MYNT-, NETTO-, POÄNG-, PROCENT-, RÄNTE-, RÖST-, SANNOLIKHETS-, SEDEL-, SKATTE-, TIDS-, TJÄNSTÅRS-, UTGIFTS-, VINST-, VÄXELKURS-, ÅLDERS-, ÖFVERSLAGS-BERÄKNING m. fl. — särsk. (†) till BERÄKNA 1 b slutet. Allowance in account, beräkning, det som enom godtgiöres i räkning. Serenius (1734).
2) till BERÄKNA 2: öfverläggning, öfvervägande, eftertanke; hänsyn(stagande) till möjliga eventualiteter, (planmässig) spekulation, uträkning, plan, syfte; äfv.: (på vissa grunder stödd) förväntan l. förmodan. Han handlar alltid med beräkning. Utan all beräkning. Tvärt emot beräkning. Taga i beräkning, taga i öfvervägande, taga hänsyn till; strejken hade de ej tagit i beräkning, när de utsatte dagen för leveransen, möjligheten af en strejk l. att denna strejk kunde inträffa hade de ej tänkt på, ej tagit hänsyn till. Det kommer ej i beräkning, det tages ej i öfvervägande, därtill tages ej hänsyn. Revolutionen ingick ej i hans beräkning, möjligheten af en revolution hade han ej tänkt på, i sina planer ej tagit hänsyn till. Omständigheter, som .. kunna verka på ens odling .., böra äfven så väl, som krafter och anlag, komma i beräkning vid val af lefnadssätt. Boëthius Sed. 197 (1807). Gick .. i min beräkning in, / Ej mera verldens dom, än samvetets och din? Ps. 1819, 171: 3. Fienden använde alla sina krafter mot Banér, i den beräkning, att sedan denne med hufvudhären blifvit förintad, skulle det vara lätt att göra slut på både Ruthwen och King. Fryxell Ber. 7: 161 (1838). Det lyckades öfver all beräkning. Almqvist (1842). Egennyttiga beräkningar. Skogman i SAH 24: 145 (1848). Jag känner ganska väl hans beräkning härmed, men jag skall väl veta akta mig. Dalin (1850). I beräkning på en klingande ersättning. Rydberg Frib. 514 (1857, 1866). Verldsliga beräkningar. Dens. Ath. 77 (1859, 1866). Samtidigt förehade han (dvs. E. XIV), dels af ostadighet dels ock af politisk beräkning, flera andra giftermålsplaner. Odhner Lärob. 145 (1869); jfr 3. Döden korsade hans beräkningar. Cavallin (1875). Om man tager i beräkning sjösjukans qval. Hedenstierna Fru W. 179 (1890). — (föga br.) i förb. göra (sig) beräkning på, göra sig räkning på, (för)vänta, finna (sin) beräkning vid, finna sin uträkning vid, finna gagneligt l. vinstbringande för sig. Öhrlander o. Leffler (1852). Björkman (1889). — (knappast br.) Beräkning om timligt förvärf. Strandberg 1: 354 (1862).
3) egenskap(en) att vara beräknande; beräkningsförmåga. Egennyttan, beräkningen, sjelfkärleken hafva utträngt all annan och bättre kärlek. Tegnér 4: 29 (c. 1830). Tapper och ridderlig, men utan politisk beräkning. Pallin Medelt. 75 (1872). Såsom härförare visade han (dvs. Washington) djärfhet, parad med kallblodig beräkning. Dens. Nya t. 112 (1882, 1887). Irländaren .. visar ingen uthållighet och föga beräkning. Torpson Eur. 1: 5 (1895).
Ssgr (i allm. till 1): BERÄKNINGS-ENHET030~20 l. ~02. För vattenkraften hade man .. antagit den effektiva hästkraften såsom beräkningsenhet. Tekn. tidskr. 1887, s. 39.
(2) -FÖRMÅGA~020. jfr -KONST samt BERÄKNING 3. Thomander Skr. 2: 360 (1853). Praktiskt förstånd och beräkningsförmåga. Torpson Eur. 1: 224 (1895).
-GRUND~2, r. l. m. Möller (1790). Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjenar den bevillning .., som jemlikt senast faststälda taxeringslängder till staten erlägges. SFS 1892, nr 113, s. 1.
(2) -KONST~2. jfr -FÖRMÅGA. Leopold 3: 278 (1799, 1816). Diplomatens kalla beräkningskonst. Forssell i 3 SAH 3: 190 (1888).
-LÄNGD~2. skeppsmätn. Fartygets längd uppmätes i rät linie längs öfverytan af mätningsdäcket .. Den på detta sätt funna längden .. kallas beräkningslängd. SFS 1880, nr 64, s. 3.
-RESULTAT~102. SFS 1894, nr 46, s. 1.
(2) -SPEL~2. spel i hvilket beräkning är af (mer l. mindre) afgörande betydelse; motsatt HASARD-SPEL. Dalin Fr.-sv. lex. (1843, under jeu). Wilson Spelb. 188 (1888).
-SÄTT~2. Sv:s R:s ständers dep:s betänk. uti vexel- o. bankoärend. 1765, s. 25. Yppas tvist .. om beräkningssättet af arfvodet. Landtm. förf. 1: 52 (1766). Beräkningssätten äro så olika (vid beräkning af olika biblioteks volymantal). Stockholm 1: 459 (1897).
-TABELL~02. Mjölkens värmegrad bedömes efter beräkningstabellen för skummad mjölk. LAT 1873, s. 250.
Spoiler title
Spoiler content