SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROTERO- prω1terω- l. prå1- l. prωt1- l. prot1-, l. -ero-, l. (i vissa fall framför obetonad vokal) PROTER- prω1ter- osv.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. proter(o)-; ytterst av gr. πρότερος, först, tidigast, till πρό (se PRO, prep.)]
ss. förled i ssgr: först, tidigast.
Ssgr: A: PROTER-ANDRI -andri4, r. l. f.; best. -n l. -en. [till gr. ἀνδρός, gen. av ἀνήρ, man (se poly-andri)] protandri (se proto- ssgr).
1) bot. Axell FanerVäxt. 57 (1869).
2) zool. 2NF 37: 1168 (1925).
-ANDRISK -an4drisk, adj. [avledn. av -andri] protandrisk (se proto- ssgr).
1) bot. Axell FanerVäxt. 58 (1869). Tallen .. är proterandrisk. BotN 1919, s. 168.
2) zool. 4Brehm 15: 80 (1931).
B: PROTERO-BAS -ba4s, r.; best. -en. [till -bas i diabas] geol. diabasisk l. basaltisk bärgart innehållande augit o. primärt grönt hornblände o. karakteriserad gm närvaron av sekundärt grönt hornblände o. andra förändringsprodukter. NF (1889).
-GYN -gy4n, adj. l. sbst.; ss. sbst. r., best. -en, pl. -er. [till gr. -γύνης, -γύνος, till γυνή, kvinna (se gyno-). — Jfr androgyn, miso-gyn, proto-gyn m. fl.] bot. o. zool. protogyn.
I. adj. Axell FanerVäxt. 59 (1869).
II. sbst. Ekbohrn (1904).
-GYNI -gyni4, r.; best. -n l. -en. [till -gyn; jfr gr. -γύνεια (se proto-gyni)] bot. o. zool. protogyni. Axell FanerVäxt. 56 (1869).
-ZOISK -så4isk, adj. [till gr. ζῶον, djur (se zoologi)] geol. om bärgart l. avlagring o. d.: som hänför sig till det tidsavsnitt i jordens historia, från vilket man har de äldsta spåren av organiskt liv; prekambrisk (i inskränkt mening), algonkisk, arkeozoisk. Fennia XII. 3: 13 (1896). Ramsay GeolGr. 309 (1909).
Spoiler title
Spoiler content