publicerad: 1954
PRÅMARE, m.; pl. =.
Ordformer
(prom- 1660. pråm- 1667—1889)
(†)
1) pråm (se d. o. 1); äv.: färja. (Godset bör icke lastas i) Lättare och Promare. Stiernman Riksd. 1403 (1660). Then 20. Januarii reeste Wij .. öfwer een löpande Elff eller Åå, medh Pråmare. Willman Resa 220 (1667).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content