[jfr t. pullulieren, spira upp, fr. pulluler, föröka sig rikligt; av lat. pullulare, spira upp, utveckla sig; till pullulus, diminutiv av pullus, unge, ungt skott (se PULLA, sbst.2)]
(†) i uttr. pullulera från ngn, alstras av ngn (i stor myckenhet). Bland de 999 Operor, som pullulerat från Brodren Ristell, är en, benämd Sethos. Kellgren (SVS) 6: 127(1783).
SAOB
