SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RADIATOR rad1ia3tor2 l. ra1-, äv. 1040, r.; best. -n, i Finl. stundom äv. -en (Cannelin (1921)); pl. -er -atω4rer.
Etymologi
[jfr t. o. eng. radiator, fr. radiateur; till supinstammen hos lat. radiare, (ut)stråla (se RADIERA, v.2)]
1) (i fackspr.) föremål l. ämne o. d. som utsänder strålar l. strålning. TT 1894, M. s. 10. (Ett visst slags sekundär röntgenstrålning) består av homogena röntgenstrålar med en våglängd, som för ett visst ämne som radiator är oberoende av den primära strålningen. TMatFysKemi 1918—19, s. 73. — särsk.
a) (i centralvärmeanläggning ingående) för uppvärmning av ett rum o. d. avsedd apparat som (utstrålar värme o.) består av ett antal ihåliga (ofta med flänsar försedda) sammanbyggda (tunnare l. tjockare) sektioner av (gjut)järn o. d. (vari varmvatten l. ånga cirkulerar) o. som med rörledningar är förbunden med värmepannan; äv. om liknande apparat uppvärmd på elektrisk väg l. med fotogen o. d.; värme- (lednings)element. TT 1903, Ark. s. 15. Elektriska radiatorer. SFS 1932, s. 303. Radiatorer av pressad stålplåt. TT 1942, V. s. 156. jfr KAMFLÄNS-, KAMRÖRS-RADIATOR.
b) om apparat l. inrättning som utstrålar kyla; särsk. om (för vattencirkulation inrättad) kylare till bilmotor. Ramsten o. Stenfelt (1917). (Pajdegen) bör ej ligga direkt på is, ej heller på kylelement (radiator). StKokb. 59 (1940). 2SvUppslB (1952).
2) [fina gräddstrålar piskas till smör i maskinen] (i sht förr) benämning på en av den svenske ingenjören E. G. N. Salenius konstruerad maskin, som samtidigt avskiljer grädden ur mjölk o. kärnar den till smör. SD(L) 1894, nr 320, s. 6. VaruhbTulltaxa 1: 481 (1931).
Ssgr (i fackspr.): A: (1 a, b) RADIATOR-BEKLÄDNAD. jfr beklädnad 3 b β. Ramsten o. Stenfelt (1917). —
(1 a) -ELEMENT. radiator. FörslElektrOrdl. (1931). —
(1 b) -HUV. jfr huv, sbst.1 1. Ramsten o. Stenfelt (1917). —
(1 a, b) -INLOPP~02, äv. ~20. jfr inlopp 3 d. Ramsten o. Stenfelt (1917). —
(2) -KULA, r. l. f. (i sht förr) jfr kula, sbst.3 1 n. LB 3: 388 (1903). —
(2) -MASKIN. (†) = radiator 2. SDS 1895, nr 120, s. 2. —
(2) -MEJERI. (radiator- 1899. radiators- 1897) (†) mejeri vari radiatorer användes; äv. = radiator 2. TT 1897, Allm. s. 321. 2UB 4: 343 (1899). —
(1 a) -NISCH. nisch (i vägg) för radiator. Bildmark Entrepr. 238 (1921). —
(1 a) -PROPP. till radiatorventil. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 109. —
(1 a) -SADEL. anordning varmed en radiator kan fästas vid en vägg. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 97. —
(2) -SMÖR. (radiator- 1895—1926. radiators- 1903) (i sht förr) smör kärnat i en radiator. LAHT 1895, s. 212. Därs. 1926, s. 122. —
(1 a) -UPPVÄRMNING~020. medelst radiator(er). HantvB I. 2: 50 (1934). —
(1 a) -VENTIL. i (en radiators ena övre ända befintlig) ventil genom vilken i radiatorn samlad luft kan utsläppas. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 107.
B (†): RADIATORS-MEJERI, -SMÖR, se A.
Spoiler title
Spoiler content