publicerad: 1956
RAFFEL raf4el, sbst.3, n.; best. rafflet.
Etymologi
1) (i sht i fackspr.) motsv. RAFFLA, v.2 2; konkret: upprispad l. uppriven lump; särsk.: konstull beredd av valkad yllelump, mungo. LoW (1889). TT 1897, Allm. s. 219 (om mungo). Östergren (1935).
2) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. RAFFLA, v.2 4: prygel, stryk, ”puckel”. Bruzelius AllmogL 54 (1876).
3) (ngt vard.) motsv. RAFFLA, v.2 6; om ngt rafflande, särsk.: rafflande skildring l. teaterpjäs l. film o. d.; stundom äv.: retsamt l. hetsande prat (jfr RAFFLA, v.2 7). Den enkla oreflekterande (teater-)publiken, som bara vill gapskrattet, det billiga rafflet. SvD(A) 1929, nr 30, s. 11. Ernst gick på med lite raffel, men gubben låste öronen och teg. Carlsson ÄlvTimm. 32 (1949).
Ssgr (i allm. till 1; jfr raffla, v.2 ssg): RAFFEL-BOD. lumpbod (se d. o. 1). Upsala(A) 1916, nr 188, s. 7. —
(2) -BULJONG. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat, mera tillf.) om stryk; jfr rammel-buljong. Cavallin Kipling Gadsby 214 (1897). —
(3) -EFFEKT. (ngt vard.) jfr effekt 3 a. Varje på raffeleffekter uppbyggd thriller. NDag 1948, nr 241, s. 2. —
(3) -LITTERATUR. (ngt vard.) litteratur utmärkt av rafflande skildringar, rafflande litteratur. SvD(B) 1946, nr 225, s. 7. —
Spoiler title
Spoiler content