SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RALJERI ral1jeri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(railleri (-ie, -ij) 1676—1837. raljeri 1748 osv. ralleri (-ij) 1704—1738. rallierie 1690)
Etymologi
[jfr t. raillerie; av fr. raillerie, till railler (se RALJERA)]
1) handlingen att raljera; lätt ironiskt l. retsamt skämt; raljant skoj l. skämtande; i sht förr äv. allmännare: skämt; äv. oeg. l. bildl. Westhius UHjärne 8 (1676). Ert ralleri .. går längre än det borde. Palmfelt Molière 67 (1738). Stina, vill du ge mig pojken? .. I tanka att det vore railleri, svarade (hon) ja. Nyrén Charakt. 49 (c. 1765). Allt övermodigt raljeri studsade mot henne utan att stinga henne. Krusenstjerna Fatt. 2: 458 (1936). särsk.
a) [jfr fr. entendre raillerie] (numera föga br.) i uttr. förstå raljeri, förstå skämt. Den i sällskapslifvet oumbärliga egenskapen, att förstå raljeri. ObjGästen 1829, nr 33, s. 2. Svedelius Lif 372 (1887).
b) [jfr fr. raillerie à part] (†) i uttr. raljeri å sido, äv. à part, skämt å sido. Nå-nå! Raljeri à part. MoB 2: 118 (1795). Hjärne DagDrabbn. 67 (i handl. fr. 1804). jfr Berzelius Brev 11: 104 (1829).
c) (numera bl. tillf.) i uttr. på (förr äv. av) raljeri, på gäckeri l. skämt. (Att) sådant af rallerij ock skiämpt sagdt war. VRP 1704, s. 718. Har H:r Capit:n allenast på raillerie sagt: stor sak i 5 plåtar för hvart fönster. ConsAcAboP 12: 14 (1726). VL 1906, nr 294 B, s. 3.
d) konkretare, i pl. Hoppe (1892). Små kåserande raljerier kring äktenskapsproblemet. SvD(A) 1930, nr 32, s. 10. Aurelius Männ. 55 (1935).
2) (om ä. förh.) om kortare (anspråkslös) komedi, ”dramatiskt skämt”. Den Gamle Ynglingen .. Raljeri 2 Akter med kupletter (av P. E. Sevelin). AB 1849, nr 54, s. 1. —
Spoiler title
Spoiler content