SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RANT, sbst.1, m., om djur m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sannol. bildat till RANTA, v., l. till stammen i RÄNNA, v. (jfr RANTA, sbst.1); se dock 2]
(i Finl., vard.)
1) person som driver omkring sysslolös l. slår dank l. för ett lättsinnigt o. utsvävande liv, dagdrivare, rucklare l. dyl. Nationsmöte, i afsigt att välja 10 .. censores, hvilka skulle ha öga på att inga rantar nedsmutsade vårt rygte. Topelius Dagb. 3: 201 (1837). Mörne Väg. 81 (1927).
2) [möjl. till RANT, adj.] usel häst. Så kommo vi, efter att på sista hållet hafva dragits med en utlefvad rant, .. till .. Uleåborg. Topelius Dagb. 2: 10 (1835).
Spoiler title
Spoiler content