SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RAPPLIG, adj.
Etymologi
[sannol. samhörigt med RAPPLA; jfr sv. dial. (Finl.) rapplog, nedsölad, sladderaktig, samt rappla, v., spilla, sladdra m. m., rappla, f., ngt utspillt, sladder, sladderkäring, slamsa, rappel, ngt utspillt, sladder m. m.]
(†) vimsig?, kollrig? Jag vill slå vad att det (dvs. fruntimret) är ett stycke sådant ett, som gör Herr Ifvar så rapplig och konfuser. Bremer Sysk. 1: 221 (1848).
Spoiler title
Spoiler content