SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RASP ras4p, interj.
Etymologi
[till RASPA, v.]
återgivande ett raspande ljud. Glasperlbandet brast på hennes arm — / Rasp en spik — och kjorteln utan skoning. Lenngren (SVS) 2: 249 (1803). Rasp rasp lät det, då kejsarens penna löpte öfver sidorna i .. depescherna. PT 1903, nr 272 A, s. 3. Rasp .. Rasp ... / Liten kniv på papper går. Sjöberg Kris. 39 (1926).
Spoiler title
Spoiler content