publicerad: 1956
RAUSCHGÄLB l. ROSSGELB l. RYSSGELB l. RYSSGUL l. RÖSSGELL, r. l. m. l. f. (Cronstedt Min. 208 (1758), Björkman (1889)) l. n. (Sahlstedt (1773), (Ekenberg o.) Landin (1894)); l. RYSSGULT, n.
Ordformer
(raus- 1768. rausch- 1747—1915. ross- 1773. rus- 1797. russ- 1718—1855. rys- 1739. ryss- 1560—1904. rysse- 1637—1687. räusch- 1810. röss- 1741. rösse- 1584. -geell 1584. -gel (-hl) 1711. -gelb 1640—1915. -geld 1560. -gell 1645—1718. -gelp 1854—1885. -giäl 1637. -gul 1739. -gull 1687. -gult 1789—1891. -gälb 1757. -gääl 1650. -göll 1640. -hjälp (-e-) 1851—1895)
Etymologi
[av t. rauschgelb resp. ä. t. reuschgeel, roszgelb, reiszgelb m. m.; till -GÄLB; förleden av it. rosso, röd (motsv. fr. roux), av lat. russus, röd, av en s- l. t-avledning till den ieur. rot rudh som äv. föreligger i RODNA o. ROST. — Jfr ROT-GYLLEN, RÖD-GYLLEN]
(†) auripigment; äv. (särsk. i uttr. röd rauschgälb, rött ryssgult) om realgar. TullbSthm 30/9 1560. Röd Rausgelb. Wallerius ChemPhys. II. 3—4: 99 (1768). UB 4: 553 (1873). 2NF (1915).
Spoiler title
Spoiler content