publicerad: 1956
REDD red4, stundom räd4 (redd (med) sl(utet) e Weste), sbst.2, förr äv. RED, sbst.3, r. l. f. (m. Sahlstedt (1757), Nerman Mahan o. Schubert 265 (1862)); best. -en ((†) -an HH 20: 261 (c. 1640), KKD 12: 227 (1704)); pl. -er32 (HC11H 11: 150 (1697) osv.) ((†) -ar SjöreglÖrlFl. 1785, § 33, SDS 1895, nr 561, s. 2).
Ordformer
(red (reed, -hd) 1545—1703. redd 1521 osv. redt(t) 1563. reedd c. 1540—1680. ridd 1685—1705)
Etymologi
[y. fsv. redh; jfr d. red, ä. d. re(d), rid, rei(d), fnor. reiðr, f.; av mlt. rēde, reide (lt. reede, varav t. reede); jfr mnl. rede (holl. ree(de)), meng. rade (eng. road); jfr äv. (de från germ. spr. lånade) fr. rade, it. rada; sannol. etymologiskt identiskt med (fsv. redh o.) isl. reið (se RED, sbst.1) o. eg. betydande: förhållandet att ett fartyg rider för ankar, plats där fartyg rider för ankar; med avs. på formerna med -dd jfr RED, sbst.1, KRYDDA, sbst.]
ankarplats utanför (l. vid) hamn l. kust. Öppen redd [jfr t. offene reede, eng. open road, fr. rade ouverte], redd oskyddad för sjöhävning. Skyddad, äv. sluten l. god redd [jfr t. geschützte l. geschlossene reede, eng. sheltered road, fr. rade close l. bonne rade], skyddad för sjöhävning av utskjutande landtunga l. uppbyggd pir o. d. Yttre, inre redd, vid hamn. Fartyget ligger (förr äv. står) på redden. Fartyget lade sig (förr äv. satte sig l. satte) på redden. Fartyget lade ut på redden. G1R 1: 27 (1521). (Nu) ligger .. vor största kraffuel och alle andre vore orligis skiip på redden aldelis segelrede. Därs. 10: 93 (1535). (Fartyget) Lille Nyckeln .. haffver .. satt långdt uth på redden, oansedt han hade .. en önschelig vindh at inkomma. OxBr. 5: 476 (1629). När Skipet å redd ligger. Siöl. 1667, Skipm. 3. Om aftonen satte sig it danskt örlogskeep på Malmö reedh. Spegel Dagb. 68 (1680). Fartyget står på redden. Meurman (1847). (Sv.) God redd, (t.) beschlossene Rhede. ÖoL (1852). Krigförande makts örlogsfartyg äga icke tillträde till hamnar och redder, hvilka kungjorts såsom svenska krigshamnar. SFS 1912, s. 853. — jfr ANKAR-, SKEPPS-, ÖRLOGS-REDD. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) (†) redden av den l. den orten, redden vid den l. den orten l. den l. den ortens redd. PH 1: 310 (1721). Fyra Danska Krigsskepp, som lågo vid redden af Nyborg. Gyllenborg Bält 145 (1785).
β) löpa in på (förr äv. löpa in uppå l. löpa på) redden (l. den l. den ortens redd o. d.), segla l. styra in på redden (osv.); jfr LÖPA, v.1 III. Jag (kan) icke rådhe Eder atj löppe strax genest in opå then Narffue redtt. BtFinlH 4: 178 (1563). HH 20: 261 (c. 1640: löpa på reddan).
γ) (numera bl. ngn gg tillf.) komma till redd (förr äv. komma till redd under den l. den ön), komma (med fartyg) till l. finna (lämplig) ankarplats (i skydd av den l. den ön); förr äv. få redd under den l. den ön, (lyckas) få (lämplig) ankarplats i skydd av den l. den ön. (Den) 19 (augusti) war iagh i siön i stor stårm och ouedder. (Den) 20 kåm iagh medh stor fare till redd wnder Bårenhålm. Carl IX Cal. 23 (1583). Dhe svenske (länsade) .. och finnge sedenn reed undher Jonngfrunn. HH 20: 185 (c. 1585). Tegel E14 228 (1612).
b) (i vitter stil, mera tillf.) mer l. mindre bildl.; jfr HAMN, sbst.3 2. Dödhen .. är then rätte önskande hamn och reedd, för allahanda thetta lijffzens storm. PErici Musæus 3: 32 b (1582). Hedborn 1: 89 (c. 1807).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content