SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
REDOBOGEN re3dω~bω2gen l. (numera bl. ngn gg i ålderdomligt språk) REDEBOGEN re3de~ bω2gen (re`debogen (el. ) Weste; rèdebå´gänn Dalin), förr äv. REDABOGEN l. REDBOGEN, adj. -get; -gne, -gna; -gnare; adv. (numera bl. tillf.) -GET.
Ordformer
(red- (-ee-) 15541702. rede- 15231935. reden- 1755 (: redenbogenhet)1849 (: redenbogenhet). redha- 15261612. redo- 1526 osv. -boen 15251553. -bogan, pl. 1581 (möjl. felaktigt för -bogna). -bogen (-oo-) 1523 (: redebogne, pl.), 1526 osv. -bogh 1659. -bogn c. 1605. -bonn 15331566. -bågen 16251889)
Etymologi
[fsv. reþoboin, redhaboin m. m.; jfr fd. redheboæn, red(e)bon (d. redebon), fnor. o. isl. reiðubúinn, fnor. reiðabúinn; av REDA, sbst.1 (i bet. 3), o. BOGEN, p. adj.1 — Jfr FARBOGEN]
(numera nästan bl. i vitter l. högre stil)
1) om person (l. parti l. djur o. d.): färdig, rustad; numera nästan bl. med tanke väsentligen på sinnesbeskaffenheten (icke på de yttre förberedelserna): beredd l. (bered)villig l. benägen (se d. o. 1) l. snar o. d., färdig (se d. o. 4 a γ); förr äv. övergående i bet.: begiven på (att osv.), benägen (se d. o. 2); särsk. i uttr. redobogen till (äv. för) ngt l. redobogen att (äv. till att, förr äv. till) göra ngt, i sht förr äv. redobogen göra ngt; jfr REDO, adj. 1 a (α γ'), b. Om the fförberördhe landzendar scal eder högmectigheit ey behöffua siig stoor kostnadt göra. ther wij altiid redebogne ære. lata oss vdinnan segia effter redligheit. G1R 1: 137 (1523). Förmana them ath the .. redhaboghne äro till alla godha gerningar. Tit. 3: 1 (NT 1526). Redeboghen wara til at tretta, thet vptender en eeld. Syr. 28: 13 (Bib. 1541). Döttrarna woro redebogne til detta effterkomma (dvs. befallningen att koka konung Pelias' kropp). Rudbeck Atl. 2: 504 (1689). Jensen Mickiewicz Tad. 67 (1898: för). Att .. (samlingspartiet i Finland) skulle vara .. redoboget att aktivt eller passivt främja några kupp-planer. ST 1930, nr 278, s. 5. Hon såg de vita och lila syrenernas tunga prakt .. locka till sig de alltid redobogna bina. Björklund MånLund 204 (1931). — jfr TJÄNST-REDOBOGEN. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) (†) redobogen till ngns bästa, (bered)villig att värka för l. främja ngns bästa l. att bistå ngn o. d. Rondeletius 28 (1614).
β) (†) (vara l. bli l. finnas) ngn redobogen, (vara osv.) villig l. beredvillig att stå ngn till tjänst l. att efterkomma ngns önskningar o. d.; äv. i uttr. vara ngn redobogen till tjänst l. till allt gott o. dyl. l. vara ngn redobogen att göra ngt, vara (bered)villig att stå ngn till tjänst l. att bereda ngn all hjälp o. glädje o. d. resp. att göra ngt åt l. för ngn; jfr b. G1R 8: 265 (1533). Att hann skall ware stadenn redebogenn att löpe ärende med bref eller anner stadsens wärf. VadstÄTb. 190 (1593). War them .. / .. til alt gott redebogen. Messenius Swanhuita 30 (1613). E. Exz:tz etc. till villigh tienst och välbehagh städes redebogenn L. Paulinus Gothus. OxBr. 12: 81 (1640; i brevavslutning). Därs. 275 (1643: finnas). Månn bönderna bli honom (dvs. G. I) redebogna? Ling Riksd. 91 (1817).
γ) (†) i förb. med att-sats, i uttr. vara redobogen att man gör ngt, vara redobogen l. (bered)-villig att göra ngt. (Jag) är .. redhoboghen, at iagh ock predicar idher Euangelium, som j Rom ären. Rom. 1: 15 (Bib. 1541; Bib. 1917: villig att förkunna evangelium).
b) (numera knappast br.) övergående i bet.: tjänstvillig l. tjänstfärdig l. förekommande l. medgörlig o. d. (jfr a β); förr äv. i uttr. redobogen (e)mot ngn, som gärna står ngn till tjänst, tjänstvillig (gent)emot ngn. Jagh vill emoott min käre broder altidh finnes villigh och redbågen igen. OxBr. 5: 337 (1625). E:rs Gref:ge N:des .. Ödmiukeste, Troplichtigste och redebogne Tienare Michael Olsson Wexionius. BraheBrevväxl. II. 1: 42 (1647; i brevavslutning). Lucidor (SVS) 312 (1673: moot). (Sv.) Till sin karakter redebogen (lat.) commodus, facilis. Cavallin (1876).
c) (numera bl. tillf.) i utvidgad anv., om ngns vilja l. hjärta o. d.: beredd l. (bered)villig o. d.; jfr 2 o. REDO, adj. 1 a α δ'. Fulfölien nw medh gerningenne såsom j begynten, ath såsom wilien war redhaboen så fulfölier och aff thet j förmåghen. 2Kor. 8: 11 (NT 1526; Bib. 1541: redhoboghen). Hiertat moste .. redhobogit warda til at fultgöra gudz lagh gerna. OPetri 2: 187 (1528). OxBr. 10: 5 (1612).
2) med sakligt huvudord (jfr 1 c) l. ss. adv.: till reds l. beredd; (bered)villig; som står till ngns disposition; numera bl. dels (mera tillf., i sht arkaiserande) om ngt mer l. mindre abstr., särsk. om vänskap l. lydnad l. tjänst l. förmåga o. d., förr äv. om svar l. ngns liv o. d., dels ss. adv. (se b); jfr REDO, adj. 1 c. Om wij thaa noghen deel wisthe eller hade som tiig behöffdis schulle thet altiid redeboget wara. G1R 3: 268 (1526). Then, som haffuer någor tuiffuelsmål i läron, .. skal (vid prästmöten) bekomma redebogen suar och skel til ten tro, som i oss är. SynodA 2: 45 (1586). Wår Redligheet, wår Nijt, wårt Lijf redbogit är. Achrelius Jos. C 3 b (1692). 2RARP I. 2: 310 (1720; om lydnad). De .. utlåfvade vid alla tilfällen all redebogen tiänst. Därs. 4: 13 (1726). En liflig och ständigt redebogen qvickhet. Warburg i 2SAH 59: 476 (1882). Jakob Ulvsson försäkrar om sin städse redobogna vänskap. KyrkohÅ 1939, s. 40. — särsk.
a) (†) i uttr. vara l. finnas ngn redobogen, om tjänstvillighet o. d.: vara (beredd att stå) till ngns disposition o. d. G1R 24: 551 (1553). Min tienst schall min kära broder altijdh redebogen igenn finnes. OxBr. 5: 4 (1612). Min ringe tienstvillighett skall E. H. altijdh vara redheboghen. Därs. 12: 17 (1615). BrinkmArch. 1: 124 (1657).
b) (numera bl. tillf.) ss. adv.: (bered)villigt. Salvius BrudGrafskr. 83 (1741, 1757). Gossen svarade redoboget. Melin VikSaga 67 (1910).
Avledn.: REDOBOGENHET30~102 l. ~200, l. (numera bl. ngn gg i ålderdomligt spr.) REDEBOGENHET30~102 l. ~200 (redebo´genhet Weste). r. l. f. [fsv. redhoboinhet] (numera nästan bl. i vitter l. högre stil) till 1 (o. 2): egenskapen att vara redobogen; särsk.: beredvillighet (till ngt l. att göra ngt); i sht förr äv. övergående i bet.: tjänstvillighet l. artighet o. d.; förr äv. övergående i bet.: benägenhet (se d. o. 2) l. snarhet (till ngt). The .. som döma ens Starckheet och Couragie vtaff .. ens Redbogenheet til Wredhe. Palmchron SundhSp. 189 (1642). Emedan the .. wist en berömlig willig- och redebogenhet, at föröka Wåre inkomster. Bergv. 1: 349 (1686). När .. (borgerskapets kaptener) föra den Conduiten att dhe bemöta dem (dvs. officerare o. manskap) med wänskap, redebogenheet och inbördes Heder, kunna dhe giöra sigh försäkrade om deras lydna .. (o.) wördnadt. SthmStadsord. 2: 171 (1702). (Bondeståndet) försäkrar Ridderskapet ock Adelen om sin ödmiuka tiänst ock redebogenhet. 2RARP 3: 301 (1723). Krusenstjerna Pahlen 4: 122 (1933).
Spoiler title
Spoiler content