REFERAT re1fera4t l. ref1-, n.; best. -et; pl. =, i sht förr äv. -er (Dalin (1855), Östergren (1935)).
Etymologi
[av t. referat, sannol. bildat till referieren (se REFERERA; jfr sådana ordpar som DIKTAT : DIKTERA, POSTULAT, sbst.1 : POSTULERA), möjl. dock (åtminstone delvis) av 3 pers. sg. pres. konj. av lat. referre (se REFERERA) i sådana fraser som referat (collega) N. N., förr vanlig påteckning på akter]
redogörelse (ofta utan kommentarer l. subjektiva anmärkningar) för innehållet i en muntlig l. skriftlig framställning l. för förhandlingar l. ett händelseförlopp o. d.; refererande redogörelse; vanl. konkretare, stundom äv. abstr. Tidningen innehöll referat från processen, tävlingarna. Lämna l. ge ett referat av l. över förhandlingarna. Ett torrt referat utan egna tankar. Vid referat av en bok gäller det att ta med endast det väsentliga. ÖoL (1852). Jag tackar .. för referaterna (i tidningen) om Vet(enskaps-) o(ch) Vitt(erhets)S(amhälle)t samt Läkaresällskapet (dvs. referaten av deras sammanträden). SAHedlund (1867) hos Rydberg Brev 1: 80. Ett okritiskt referat af andras meningar. Wisén i 3SAH 4: 143 (1889). 8 hemtema (dels referat af lästa eller berättade stycken, dels fria uppsatser ..). RedHLärarinnesem. 1893—94, s. 7. Referat .. af tal vid ett offentligt möte. Sylwan ModPress. 46 (1906). Ett referat över svensk-danska fotbollsmatchen. Radiolyssn. 1927, nr 17, s. 7. — jfr DISKUSSIONS-, MATCH-, MÖTES-, RIKSDAGS-, TIDNINGS-REFERAT m. fl.
-TIDSKRIFT~02, äv. ~20. tidskrift innehållande referat av vetenskapliga undersökningar o. resultat o. d. MedRefT 1925, s. 1. —
-VIS, adv. i form av (ett) referat. Det är icke möjligt att referatvis ge en fylligare bild av ett .. verk som detta. Upsala(A) 1923, nr 58, s. 6. —
