SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REGLA re3gla2, v.2, äv. RIGLA ri3gla2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(regla 1748 osv. rigla 1734 osv.)
Etymologi
[jfr d. rigle, äv. regle, t. riegeln (mht. rigelen); avledn. av REGEL, sbst.2]
1) till REGEL, sbst.2 2: skjuta (l. sätta) regel för (dörr l. port o. d.); låsa l. tillsluta (ngt, t. ex. dörr, lås) medelst regel, låsa; äv. abs.; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; i förb. REGLA UPP i fråga om det motsatta förfaringssättet. Han gick in i rummet och reglade (dörren) efter sig. Serenius C 3 a (1734). Så snart någon Vådeld om dagen i Staden utkommer, skola alle Fästnings-Portar och Bommar genast reglas, och ingen utsläppas. PH 4: 2791 (1748). Värd sprang stormande opp och reglade dörren invändigt. Tegnér (WB) 9: 154 (1841). Någon stod där ute och arbetade med nyckeln i låset. Det var riglat inifrån. Johnson GrKrilon 169 (1941). — jfr AV-, FÖR-, TILL-REGLA samt OREGLAD, p. adj.2 — särsk.
a) (i sht i fackspr.) i utvidgad anv.: med hjälp av regel (se REGEL, sbst.2 2 b) l. annan anordning tillsluta (ngt) l. bringa (ngt) att sitta orörligt l. stadigt (l. fast förbundet med ngt annat) l. hindra (ngt) att röra sig o. d., låsa (se d. o. 2); ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, om anordning varmed ngt på sådant sätt reglas. Rekylmekanism med regling. TSjöv. 1904, s. 176 (om anordning varigm pipa o. slutstycke på pistol hållas samman under en del av rekylen). De reglade styrsvalen (på båten) och lät det gå på vinst och förlust långa stunder. Lo-Johansson Stat. 2: 149 (1937). Fröberg Skrädd. 125 (1941). jfr KNÄLEDS-REGLING.
b) (i sht i vitter stil) mer l. mindre bildl. (jfr REGEL, sbst.2 2 c); särsk. dels: tillsluta, stänga, dels: binda, fjättra. At rigla sit hjerta för menskjoslägtet. LBÄ 14—15: 3 (1798). Drömmen, reglad än och låst, / gaf orosken som glöd för blåst. Hallström Skogsl. 138 (1904).
2) (i fackspr.) till REGEL, sbst.2 3: forma (ögla o. d., t. ex. av guldtråd) på regel. Så börjas reglingen af öglorna (till guldkedjan). MeddSlöjdF 1897, 1: 81.
Särsk. förb. (till 1): REGLA AV10 4. [jfr t. abriegeln] avstänga (ngt) med regel; numera nästan bl. (mera tillf., mil.): avstänga (av fienden besatt område l. fientlig trupp o. d.) medelst försvarsställningar o. därmed hindra framträngande från fiendens sida; jfr regla, v.2 1 b. SAOB A 419 (1898). DN(A) 1944, nr 170, s. 6. jfr avregla. —
REGLA FÖR10 4. med avs. på dörr o. d.: skjuta (l. sätta) regel för, låsa (med regel), regla; äv. abs. Ung och vacker, som ni är: / Får ni ej ro, det kan jag lofva, / Om ni än reglar för er dörr. Franzén Skald. 4: 250 (1832; möjl. uttalat med huvudtryck på verbet). Östergren (1935). jfr förregla. —
REGLA IGEN10 04. jfr regla till. Blanche Våln. 482 (1847). —
REGLA IHOP10 04. särsk. (i sht i fackspr.) till 1 a: fästa ihop (ngt) medelst regling. Erixon Möbl. 2: XI (1926). —
REGLA IN SIG10 4 0. [jfr t. sich einriegeln] (numera bl. tillf.) låsa in sig (gm att regla). ÖoL (1852). —
REGLA OPP, se regla upp. —
REGLA TILL104. [jfr t. zuriegeln] stänga l. tillsluta (dörr o. d.) gm att regla; äv. abs.; äv. mer l. mindre bildl. JGOxenstierna 5: 207 (c. 1817). (Världen) reglar småningom till alla de dörrar, genom hvilka fordom glädjen och ljuset besökte oss. Wallin 1Pred. 2: 90 (c. 1830). Fröding ESkr. 2: 68 (1892; abs.). jfr tillregla. —
REGLA UPP10 4, äv. OPP4. [jfr t. aufriegeln] dra l. skjuta ifrån regel(n) för (dörr o. d.); låsa upp (dörr o. d.); äv. abs. Hoppe (1892).
Spoiler title
Spoiler content