SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REGLEMENTARISK reg1lementa4risk l. räg1- l. re1-, l. -mänt-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. reglementarisch; till REGLEMENTE. — Jfr REGLEMENTÄR]
1) som har avseende på reglering (se REGLERA II 2) l. reglementering av ngt; som utgör l. innehåller l. har avseende på föreskrift(er) l. bestämmelse(r) i reglemente(n) l. föreskrifter osv. av det (mera detaljerade) slag som finns i reglementen; stundom äv. i n. sg. best. substantiverat. Järta 1: 100 (1815). Reglementariska föreskrifter huru ankommande Skepp skulle undersökas. VetAH 1818, s. 33. Kongl. Maj:t (har) updragit åt Bergs-Collegium, at besörja det reglementariska vid (bärgs-)Skolans organisation. SC 1: 143 (1820). De reglementariska åtgärder, som .. kunde finnas nödiga och ledande till det ändamål, som i närvarande läroverks-system är med student-examen åsyftadt. Frey 1843, s. 203. Att reglementariskt begränsa (skol-)Styrelsens verksamhet. ÅbSvUndH 12: 128 (c. 1845). SFS 1935, s. 395.
2) som är i överensstämmelse med l. grundar l. stöder sig på (gällande) reglemente(n); reglementsenlig; äv.: föreskriven l. stadgad (i reglemente l. gm påbud l. sed l. praxis o. d.), ”reglementerad” (se REGLEMENTERA d); ngn gg äv. om person: som handlar efter detaljerade föreskrifter. Gynther ConvHlex. (1848). Då artillerist inträder i förmans rum eller tält, skall han vara .. reglementariskt klädd. Spak HbFältartill. 20 (1873). NF (1889; äv. om person). (Det) var .. reglementariskt bruk, att kungliga familjens medlemmar (i Frankrike) på bestämda dagar togo sitt lavemang. Lagergren Minn. 9: 293 (1930). jfr OREGLEMENTARISK.
Spoiler title
Spoiler content