SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REGULATION re1gulaʃω4n l. reg1-, l. -ɯl-, äv. -atʃ-, l. 0104, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. regulation, fr. régulation; ytterst till senlat. regulare (se REGLERA)]
1) (numera knappast br.) motsv. REGLERA II 2, konkretare, om åtgärd l. bestämmelse o. d. varigm ngt regleras; anträffat bl. i pl.; jfr REGLERA II 2 f. Geijer I. 8: 502 (1835). Omöjligheten att genom yttre regulationer upprätthålla sabbatens helgd. Frey 1850, s. 186.
2) (i sht i fackspr., särsk. biol. o. med., mindre br.) motsv. REGLERA II 3, 4, särsk. II 3 a: reglering l. avpassning o. d. Lidforss OndMakt. 169 (1908). (Hjärnan) är högkvarteret för den nervösa regulationen. Bolin KemVerkst. 89 (1942). BokNat. Mater. 257 (1953). — Ssgr (till 2; i sht i fackspr., särsk. biol. o. med., mindre br.): REGULATIONS-FENOMEN. jfr fenomen I 1. SD 1914, nr 95, s. 3 (i fråga om växlingar i den kemiska värksamheten i växtceller). —
-MEKANISM. jfr mekanism 4 a. Fåhræus BlodLäkekH 79 (1924). Jundell Barn 1: 188 (1927). —
-SKRUV. (tillf.) regleringsskruv; äv. bildl. Målarn ljög för uppenbart. Han saknade regulationsskruven och hämtade för mycket ur skämttidningarna. Johnson Slutsp. 262 (1937). —
-SYSTEM. regleringssystem (se d. o. 2). Det nervösa regulationssystemet. Ljungdahl ÄmnSj. 20 (1930). —
Spoiler title
Spoiler content