SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1957  
REGLERA regle4ra l. räg-, i Sveal. äv. -e3ra2 (regle´ra Weste), l. (numera bl. dels mera tillf., i sht med ålderdomlig prägel, företrädesvis i bet. II 2, dels i bet. II 10 a) REGULERA re1gule4ra l. reg1-, l. -ɯl-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) pr. sg. -er RA II. 1: 189 (1612: regulerer); p. pf. -ert RARP 17: 167 (1710: regulerte, sg. best.), KKD 3: 210 (1711: regulerte, pl.)). vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.); jfr REGULATION.
Ordformer
(regal- 16981847. regl- 1655 osv. regul- 1528 osv. reguli- 16581720. rigul- 1662)
Etymologi
[formen regulera (liksom d. regulere) sannol. av mlt. regulēren l. t. regulieren (mht. regelieren), av senlat. regulare (samtliga i bet. II), avledn. av regula (se REGEL, sbst.1); formen reglera (liksom d. reglere) av fr. régler (till règle; se REGEL, sbst.1), möjl. dock äv. delvis uppkommen gm inhemsk utveckling av regulera; jfr äv. eng. regulate, it. regolare; i bet. I representerar ordet ett senare lån från fr. (med i detta språk ursprungligare bet.). — Jfr IRREGULERA, REGELYTA, REGLAGE, REGLEMENTE, REGLÖR, REGULATIV, sbst. o. adj., REGULATOR m. fl.]
I. [efter fr. papier réglé] (numera bl. ngn gg om ä. förh.) i uttr. reglerat papper, eg.: linjerat papper; anträffat bl. om patroneringspapper; jfr REGEL, sbst.1 I 1. Regleradt pappers tryckande. Fatab. 1927, s. 113 (1750). Därs. 1927, s. 112 (om förh. 1749).
II. motsv. REGEL, sbst.1 II.
1) (†) rätta l. korrigera o. d.; jfr REGEL, sbst.1 II 1 a. Swedberg Schibb. 295 (1716). Biurman Brefst. 169 (1729).
a) i uttr. reglera ngt efter ngt (jfr 3), låta ngt (till sin utformning l. karaktär o. d.) bestämmas av ngt (som utgör en norm l. ett rättesnöre l. en utgångspunkt o. d.), rätta ngt efter ngt; äv. med avs. på väg: rätta mätningen av väg efter ngt, vid mätning av väg utgå från ngt; utan bestämd avgränsning från (2 o.) 3. OPetri 1: 429 (1528). Effter någre Romerske Biskopars domm och mening, hållandes så före, at alle andre Församlingar skulle reguleras och rättas effter then Romerske. Schroderus Os. 1: 149 (1635). Hela slottsdesseinen lärer bliva alldeles vanskaplig och oformlig, om inkörseln på slottet efter linjen utav den nya bron .. skulle regleras och rättas. Josephson Tessin 2: 71 (i handl. fr. 1692); jfr 3. Har icke Gud gifwit tig sitt Ord, hwar effter tu titt Lefwerne regulera skalt? Fernander Theatr. 397 (1695). Väge-mätningen på almänne Lands- och stråk-vägar omkring Stockholm tager sin begynnelse ifrån gamle Slåttet: Hvarefter de öfrige därtil stötande Landsvägar måste reguleras, när mätningen i de öfrige Provincer kommer at gå för sig. PH 1: 627 (1725).
b) med avs. på missbruk: rätta, avhjälpa. RARP 3: 9 (1636).
c) med avs. på person (jfr d): rätta l. tillrättavisa; äv. övergående i bet.: ge (ngn) föreskrifter; äv. i uttr. reglera ngn från ngt, om Guds ord: (rätta o.) bringa ngn att avhålla sig från ngt. SvRiksd. I. 3: 86 (cit. fr. 1607). En part .., som aff Gudz ord, sigh här ifrån (dvs. från lögn o. förtal) intet willia styra och regulera låta. Bullernæsius Lögn. 192 (1619). (Åhörarna ha) icke tagit sigh före till att mästra och Regulera theras Lärare. Rudbeckius KonReg. 494 (1620). Om bonden .. (sedan adeln sagt sin mening) skulle opiniastrera, så måste wij lijda att han skulle regulera oss och wij gå under hwad han will. RARP 6: 106 (1657).
d) refl., med subj. betecknande person l. församling l. institution l. själ o. d., äv. (i bet. α) beslut o. d.
α) i uttr. reglera sig efter ngt l. ngn (jfr 3 b), rätta sig efter ngt l. ngn; äv. (om beslut o. d.): stå i överensstämmelse med ngt. Att .. Suderköpingz besluth och förening, alldeles efter Konungens egen och alles wåres deremoth giorde Eedh Plichtt och försäkring sig Regulerar. UrkFinlÖ 2: 79 (c. 1595). Här vthi Rijket war .. een sådan Confusion och oordning j Regementet, at ingen wille höra eller regulere sigh efter then andra. Chesnecopherus Skäl Dd 1 a (1607). Skälen eller thet Mennisklige Förnuftet skal regulera sig efter then Lag som osz gifwin är ofwan efter af Himmelen. Stiernhielm Virt. 5 (1650, 1668). Kongl. Maj:ts Nådige Instruction, hvarefter .. Landt-Mätare .. hafva sig at Regulera och rätta. (1725; titel på förordning). Lindfors (1824).
β) i annan anv.: rätta sig; rätta sig efter ngt; äv. övergående i bet.: förhålla sig l. förfara (på rätt sätt); äv. i uttr. reglera sig under ngn, underordna sig ngn l. rätta sig efter ngn. Stiernman Com. 1: 782 (1621). RP 10: 48 (1643: under). Postmestaren Johan Beyer, betackede sig, och wille regulera sigh, att dett (som adeln ålade honom) skulle fullgiöras, på besta sättedt. RARP 3: 371 (1644). (Han) hafver (icke) vist, huru han sigh på samma (ut-)skrijffning skulle regulera och rätta, emädan han hade ingen instruction eller synnerlig order, huru han sigh där förhålla skolle. OxBr. 9: 681 (1647). Trolle-Bonde Hesselby 61 (i handl. fr. 1662).
2) underkasta (ngt) regler (se REGEL, sbst.1 II 1 b); ge l. utforma regler för (ngt); ordna l. utforma l. (om)organisera (ngt) efter l. gm regler l. föreskrifter l. stadgar o. d.; fastställa en viss ordning l. vissa regler för (ngt), äv. för omsättning o. förbrukning av (ngt); bestämma (se BESTÄMMA, v.1 4 e) l. fixera (ngt); äv. allmännare: ordna (se d. o. 3) l. skapa ordning o. reda i (ngt); äv. abs.; stundom äv. med sakligt subj.; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; förr äv. dels i uttr. reglera om ngt, ge föreskrifter l. förordna l. bestämma om ngt, dels med obj. betecknande person (se h); stundom svårt att skilja dels från 3, dels från 5. RA I. 3: 385 (1594). Med wilkor, at .. tilwerkningen af Järn så reguleras, at inga Bruk i Öster Bergslagen blifwer tillåtit at blåsa mer än de upsmida. HC11H 12: 181 (1697). Det kommer Kongl. Maij:t til at reglera rangen. 2RARP I. 2: 178 (1720). På sina resor han förnam, / Hur väl Försynens nåd reglerat, / Som floder öfver alt placerat / Der stora Städer stryka fram. Kellgren (SVS) 2: 325 (1790). SPF 1821, s. 11 (: derom). Ett lynne, som icke fördrog yttre tvång, gjorde .. (Kullberg) väl mindre lämplig för noggrant reglerad verksamhet. Melin i 3SAH 13: 15 (1898). Fodermedel, vilka ej äro föremål för reglering. Hildebrand HbFolkhush. 358 (1917). (I gatukorsningen) har man .. måst vidtaga särskilda anordningar för att reglera trafiken. BygdFolk 1: 102 (1927). jfr (†): Förmälte doct. Molin, at man kommer nu at regulera contributions placatet efter den method, som varit uthi sahl. Konung Carl XI tijd. 2PrästP 1: 66 (1719); jfr 1, 7. — jfr NY-, OM-, STATS-REGLERA, OREGLERAD samt ACKORDS-, HYRES-, IMPORT-, MYNT-, NAMN-, PASTORATS-, PRIS-REGLERING m. fl. — särsk.
a) med avs. på hushållning o. d., förr äv. hus (se d. o. 5) l. sjukhus: ordna (med) l. organisera o. d.; numera nästan bl. (tillf.) med bestämning angivande hur hushållning osv. ordnas l. organiseras. (Av oxhandelns minskade lönsamhet) följde att han regulierade sitt hus på annat sätt, lade sig på Kor att föda i samma ställe. HSH 6: 171 (1658). Han blir i staden några timmar, och så reser han igen att reglera sin hushållning. Kellgren (SVS) 6: 146 (1785). Det .. (vid Medevi brunn) funderade Bruns-Lazarettet blef af honom .. så reglerat, som det, med Kongl. Maj:ts .. stadfästelse, sedermera blifvit handhafvit. Odhelius ÅmVetAWåhlin 12 (1799); jfr BL 21: 242 (1855).
b) med avs. på lön l. pension o. d.: ge l. utforma (nya) regler l. föreskrifter för; bestämma l. fixera (på annat sätt än förut); äv. (ngt ålderdomligt) med avs. på (riks)stat o. d.: (pröva o.) fastställa. Schück VittA 2: 227 (i handl. fr. 1691). Nu först (dvs. på biskop Eginos tid) kom det dertil, at biskopen fick någon reglerad inkomst. Corylander LundDomk. 4 (1756). Der så .. hända skulle, at .. Riksens Ständer icke hade Staten reglerat eller någon ny Bevillning til bestämdt belopp sig åtagit, då skal (osv.). RF 1809, § 109. Då presterskapets löner i en församling skola regleras, underrättar (lönereglerings-)Nämnden derom Domkapitlet. SFS 1862, nr 43, s. 3. Ett konsistorielt pastorat af andra klassen med pastors lön reglerad till 4.140 rdr rmt. Höjer Sv. 1: 54 (1873). Östergren (1935). jfr FINANS-, LÖNE-, PENSIONS-, STATS-, ÅRS-REGLERING m. fl. särsk. (tillf.) i utvidgad anv., med avs. på tid för vilken statsreglering gäller: pröva o. fastställa budget för (viss tid). De Geer Minn. 2: 1 (1892).
c) mil. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., om (skytte)eld l. (skytte)elds spridning o. d.: (till sin utformning l. anordning mer l. mindre direkt) avhängig av l. underkastad order som ges av befälet; särsk. motsatt: fri. KrigVAH 1888, s. 70. Minska den reglerade spridningen. InfRegl. 1945, 1: 122.
d) [jfr t. regulierte kompanie l. gesellschaft, eng. regulated company] (förr) handel. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., i uttr. reglerat bolag l. kompani, handelsbolag (för transmarin handel) vari intressenterna gjorde sina affärer för egen räkning, men voro underkastade en för alla gällande ordning för tillvaratagande av gemensamma intressen. Regulerade Compagnier. Nordencrantz Arc. 112 (1730). Regulerade bolag. EkonS 2: 427 (1899; om ä. förh.). 2SvUppslB 12: 956 (1949).
e) med subj. betecknande lag l. rätt l. regel l. bestämmelse o. d.: innehålla l. meddela l. utgöra norm(er) l. regler för (ngt) l. för tillgodoseende av (ngt); vara normerande l. bestämmande för (ngt); normera l. bestämma (ngt); äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet. Hammarsköld SvVitt. 2: 58 (1819). Den ofullkomligaste arten af Rätt är den, som regulerar Rättsförhållandena mellan särskildta Folk. Schrevelius CivR 1: 3 (1844). De intressanta ”hamnordningar”, som vid de gamla fisklägena reglerade gemensamma intressen. Nilsson FestdVard. 60 (1925). Reglerande bestämmelser (för byggnadsvärksamhet). Sjövall o. Höjer 59 (1929).
f) ss. vbalsbst. -ing i konkretare anv., om åtgärd l. bestämmelse o. d. (i sht förr äv. stadga l. förordning o. d.) varigm ngt regleras l. är reglerat. Men hvem är det, som tänker för frihet? En och hvar är så insnärd i regleringar och ordningars bibehållande, att (osv.). Chydenius 338 (1777). Sedan, enligt Kgl. Brefvet d. 3 Octob. 1793 och Vår vidare Nådige Reglering d. 20 Nov. förlidet år, alla Statsverkets Magaziner .. höra til almänna SpanmålsMagazinsDirectionens disposition och redovisning. CivInstr. 236 (1799). BerRevElLärov. 1843, Bil. S, s. 24. GHT 1934, nr 144, s. 3.
g) (†) i uttr. bringa och reglera ngt i god skick och ordning, bringa ngt i gott skick. LReg. 230 (1648).
h) [jfr fr. se régler à faire qc] (†) refl., i uttr. reglera sig att göra ngt, underkasta sig att l. bestämma sig för att göra ngt. K. M:t reglerar sig att ej kommendera nästa kampanj men att vara med som volontär .. (o.) sköta det hela. CAEhrensvärd (1789) hos Warburg Ehrensvärd 224.
3) [jfr 1, 2] avpassa l. utjämna l. moderera (ngt) o. d.; särsk.: avpassa l. inrätta l. moderera (ngt) efter förhållandena l. efter vad som är l. anses lämpligt l. riktigt o. d.; stundom övergående i bet.: rätta till (ngt) o. anpassa det efter gällande krav (jfr 1); äv. i uttr. reglera ngt efter ngt (jfr 1 a), avpassa ngt efter ngt; äv. i uttr. reglera ngt till ngt (jfr 5), avpassa ngt för erhållande av ngt, avpassa ngt till att utgöra ngt; äv. med sakligt subj.; äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., särsk.: modererande, dämpande. Inrikes handlande, som icke äro på lika sätt mästare utaf at reglera värdet på utländska myntet, som utländingarne sielfve det äro. Fennia XVI. 3: 43 (1761). I samma mon som ordets ljudmassa tillväxer, stegras äfven hörselns verksamhet, för att regulera ljuden till en harmonisk samklang. Suomi 1845, s. 354. Reglera utgifterna efter inkomsterna. Meurman (1847). Om de .. (privilegierade samhällsklasserna i Frankrike) kommit att utöfva en ”regulerande” inverkan på monarken, som denna förutan är böjd att ”draga hela staten till sin person”. Bolin Statsl. 2: 158 (1871). Han saknar öra att höra och reglera tonerna med. Söderblom StundVäxl. 1: 51 (1904, 1909). En reglering af versmåttet med ett enkelt grepp, och versen träder fulländad ut ur den grofva ursprungsformen. Söderhjelm Runebg 2: 426 (1906). Essen-Möller KvinnlUnderl. 183 (1932). — jfr OM-REGLERA, OREGLERAD, SJÄLV-REGLERANDE samt SJÄLV-REGLERING. — särsk.
a) med avs. på mekanism l. ur l. passage o. dyl. l. ngts rörelse l. gång l. funktion l. tillförsel l. ställning o. d.: avpassa l. inställa (för att vinna ett visst ändamål l. tillgodose ett visst behov, särsk. för att åstadkomma ändamålsenlig o. regelbunden funktion); avväga l. avpassa (stundom: sköta) tillförseln l. gången o. d. av (ngt); avpassa (ngt) gm ökning l. minskning därav; moderera (ngt); äv. med sakligt subj. (betecknande t. ex. mekanism l. maskindel l. organ): avpassa l. moderera (ngt) l. (gm sin rörelse l. konstruktion o. d.) ge (ngt) en för ett visst ändamål avpassad rörelse l. funktion l. avpassa tillförseln av (ngt) o. d.; äv. abs.; äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., särsk. om mekanism l. maskindel (äv. om invärkan o. d.: som innebär en reglering); äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., särsk. om ngts rörelse l. funktion o. d. Et .. med all möjelig försigtighet reglerat Vägg-Uhr. Printz Uhr 32 (1769). Falsetten och öfvergångstonerna (vid sång) bero .. på .. ett origtigt sätt att reglera luften. Beyer Sång. 27 (1887). (Gomseglets) hufvuduppgift kan sägas vara att reglera förbindelsen mellan näs- och munhålorna. Nyström Talorg. 11 (1888). Frykholm Ångm. 230 (1890; abs.). Den reglerande delen i ett fickur. Ericsson Ur. 143 (1897). Reglerad glödrörständning. Ramsten o. Stenfelt (1917). För dragets reglering finnes .. ett spjäll på rökkanalen. SvD(A) 1917, nr 282, s. 7. Smith OrgKemi 283 (1938: reglerande inverkan). Av .. (pojkarna i smedjan) värmde den ena stålet medan den andra reglerade hammaren. Järnbruksminn. 24 (1952). jfr AV-, IN-REGLERA, SVÅR-, TERMOSTAT-REGLERAD, SJÄLV-REGLERANDE samt EFTER-, KULISS-, MOTSTÅNDS-, SJÄLV-, TEMPERATUR-, VATTEN-, VENTIL-, ÅNG-, ÖVER-REGLERING m. fl. särsk. (i sht i fackspr.) ss. vbalsbst. -ing i konkret anv., om anordning (mekanism o. d.) för reglering av ngt; regleringsmekanism; ofta i ssgr (t. ex. KULISS-, VENTIL-REGLERING). UB 2: 573 (1873). 2UB 2: 587 (1901).
b) refl. (stundom äv. i pass. med intr. bet.), med sakligt subj.: utveckla sig till att bli avpassad l. modererad o. d. (särsk. efter förhållandena l. efter vad som är l. anses lämpligt l. riktigt o. d.); anpassa sig; särsk. i uttr. reglera sig efter ngt (jfr 1 d α), anpassa sig o. d. efter ngt; äv. (vanl. i uttr. reglera sig själv) motsv. a, om mekanism l. ngts rörelse o. d.: vara självreglerande. (Bärgskollegium o. andra myndigheter ha) eftersinnat, huru och på hvad sätt thet nu varande höga priset på Jernet utan tvång eller någre föreskrifne taxor kunde komma sig sielft at regulera. Bergv. 1: 839 (1725). Priset på alla vahror regleras alt efter som man har mer eller mindre förråd och tilgång af varorne. 2RARP 13: 401 (1742). (Gm centrifugalregulatorn) reglerar ångmaskinens rörelse sig sjelf. NF 3: 180 (1878). För att hela produktionsmekanismen automatiskt skulle reglera sig efter konsumtionens behof. Cassel SocPol. 32 (1902). jfr SJÄLV-REGLERANDE o. SJÄLV-REGLERING.
4) vara av avgörande betydelse för o. därigm ge (ngt) dess prägel l. karaktär; bestämma (se BESTÄMMA, v.1 6 a); ofta närmande sig 3: på ett bestämmande sätt invärka på o. därmed komma (ngt) att te sig l. förlöpa o. d. på visst sätt l. att finnas i viss mängd o. d.; vanl. med sakligt subj.; äv. om lag (se LAG, sbst.1 5) o. d.: vara bestämmande l. gälla för (ngt). Boström Lag 13 (1845). Skogarne reglera ett lands nederbörd, likasom de reglera dess temperatur, d. v. s. de motverka ytterligheterna af häftiga störtregn och ihållande torka. Thelaus Skog. 27 (1865). Det är just renen som reglerar lappens vandringar. Landsm. VII. 5: 3 (1888). De lagar .. som reglera växternas vandringar. Quennerstedt KampTillv. 20 (1898). Det är havet, som reglerar kolsyran i luften genom den jämvikt, som upprätthålles mellan denna och kolsyran i bikarbonatet i havsvattnet. Wirgin Häls. 1: 194 (1931). En sjuk människa får inte reglera och ödelägga en frisk människas liv. Heerberger Dag 36 (1939).
5) [jfr 2] i fråga om ngts yttre form l. sträckning l. anordning o. d.: ge (ngt) en regelmässig utformning l. ett regelmässigt l. ordnat skick l. utforma en plan för (ngt) l. för anläggning av (ngt); särsk. med avs. på stad, gata, gräns o. d.: ge en (av en viss plan beroende) regelmässig l. regelbunden l. ändamålsenlig form l. utformning l. sträckning (i värkligheten l. på papperet); äv. i uttr. reglera ngt till ngt, ge ngt den regelbundna formen av ngt. Gatorna .. uthj Åbo .. skole reguleras och rättas. BtÅboH I. 10: 113 (1651). Den 29 (maj 1663 reste jag) till (gården) Tuuna igen och då företogs reguleringen (för anläggningen). Dahlberg Dagb. 145 (1663; uppl. 1912). Husen i begge förstäderna, ställda om hvarannan, efter hvars och ens behag, reglerades med breda gator, torg och qvarter. Nordin i 2SAH 3: 35 (1801). Talet (föll) på gränsen mellan .. (Sverige o. Ryssland), och Toll framhöll önskvärdheten af att den reglerades. IllMilRevy 1898, s. 147. En gränd, som slutar med bergsknallar, som aldrig blifvit reglerade till trappsteg. Vallgren MatGubb. 124 (1917). Regleringen av bostadsområdet. Näsström SvFunkt. 52 (1930). — jfr NY-, OM-REGLERA, O-, SVÅR-REGLERAD samt GATU-, GRÄNS-REGLERING m. fl. — särsk.
a) (†) med avs. på bord: ordna (se d. o. 2), arrangera, ställa i ordning. Skickeligheten at .. väl reglera ett bord. Celsius Alm. 1729, s. 7. Tersmeden Mem. 3: 253 (1746).
b) tandläk. med avs. på felställda tänder (äv. framstående överkäk): bringa i rätt läge; äv. abs. SvTandlSFörh. 1895, s. 10 (: reglering). Billing ÖfvKäkRegl. 14, 15 (1901). jfr IN-REGLERA o. TAND-REGLERING.
c) (mera tillf.) ss. vbalsbst. -ing i konkretare anv., om (stads)område som gjorts till föremål för reglering. Byggnadsverksamheten (bör) lämpligen inskränkas till de närmast den äldre regleringen belägna delarne. TT 1887, s. 155.
6) [jfr 3, 5] med avs. på vattendrag l. sjö o. d.: ändra (o. avpassa l. utjämna) framrinning l. vattenstånd o. d. i (vattendrag osv.) medelst uppdämning l. sänkning l. medelst ändring av bottnens profil l. gm utvidgning l. rätning av flodfåra o. d. för vinnande av olika ändamål (t. ex. vattnets ekonomiska utnyttjande vid kraftvärk, förhindrande av översvämningar, torrläggning l. bevattning av strandområden, förbättring av segelled); ofta ss. vbalsbst. -ing, om sådant ingrepp i ett vattendrags osv. naturliga lopp l. tillstånd, stundom äv. konkretare, om (plats med) anordning för reglering av vattendrag; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. Regleringen af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren. Klein Mäl. 3 (1880). För de mindre snabbgående (ångbåtarna) tager .. (färden) en half timme till regleringen .., då de få börja med att bilda ”queue” för slussningen vid Essingen. TT 1900, Allm. s. 29. Petrarca hade sprängt och gräft .. ett slags kanal .. tydligen för att reglera flodens öfversta lopp. Wulff Petrarcab. 73 (1905). Kungl. Maj:ts tillstånd att företaga en reglering af Storforsen (i Indalsälven). Hellström NorrlJordbr. 518 (1917). Mäktiga jordvallar innestänga den reglerade flodens lopp för att hindra fälten från att översvämmas. Langlet Ung. 149 (1934). Sjön (Storuman) skall regleras, höjas och bli en vattenreservoar på 1,4 miljarder kubikmeter, som säkrar en jämn tillförsel till Umeälvens kraftstationer. DN(B) 1953, nr 297, s. 1. — jfr NY-, OM-REGLERA, O-, SVÅR-REGLERAD samt FLOD-, SJÄLV-, SJÖ-, VATTEN-, ÅRS-REGLERING m. fl.
7) [jfr 1, 3] (†) med avs. på skriftalster: ge (slutgiltig) utformning l. avfattning; (slut)-redigera; äv. med avs. på ngt som är föremål för inventering: genomgå (o. granska). Vi .. stadnade .. i det slut, att de punkter (i besvären) som voro ifrån (socknen) Venian skulle bifallas, men regleras bättre. HSH 1: 230 (c. 1750). Att jag .. icke ännu .. medhunnit att tillfullo reglera och registrera Salig Herr Doctor Ekermans effterlemnade Bibliotheque. VDAkt. 1779, nr 82. Mycken tid måste åtgå .. til slutlig reglering af Boken (dvs. nya psalmboken). Wallquist EcclSaml. 5—8: 222 (1794).
8) [jfr 2] få till stånd en (tillfredsställande) uppgörelse med avs. på (ett mellanhavande, t. ex. en affär, ett avtal l. en tvist); göra upp (ngt); äv.: betala l. likvidera (ngt); med avs. på betalning: fullgöra l. värkställa; äv. allmännare: reda l. ordna upp (ngt) l. klara av (ngt). Reglera sina affärer, sina skulder. Reglera en räkning, ett konto (i sht handel.). CivInstr. 526 (1727). Om lagman .. komme till Haga .. så kan vi reglera alt på en half timma. HT 1913, s. 234 (1791). Toalettfrågan är .. redan reglerad — om man nu också kunde få henne att klä' sina tankar i ett hyggligare språk. Hedberg Sardou 126 (1866). Han hade bud från kamrern, att doktorns vexel .. hade förfallit i dag, och att banken väntade den skulle bli reglerad innan morgon middag. Strindberg Fjerd. 77 (1877). Reglerandet af arbetstvister. EkonS 2: 544 (1901). Banken (hade) haft provision på alla skadeståndsbetalningar, som reglerades genom densamma. 2SvUppslB 14: 573 (1950). — jfr OREGLERAD.
9) [jfr 2, 8] (†) med avs. på person: ordna för (ngn) l. ordna upp affärerna åt l. för (ngn); anträffat bl. dels ss. vbalsbst. -ande i uttr. ngns reglerande, ordnande av ngns affärer, dels i uttr. bliva reglerad, få sina affärer ordnade, dels refl.: ordna för sig (i fråga om levnads- l. bostadsförhållanden l. affärer o. d.), särsk.: reglera (i bet. 8) sina affärer. MoB 3: 122 (1773: blifva reglerad). Summan (som behövs) är visserligen stor; men den lärer uti min .. fars ömma ögon blifva dräglig, då den har i afseende mitt reglerande på en gång. Därs. (Sv.) Reglera sig. .. (Fr.) Accommoder ses affaires .. (l.) sa maison. Débrouiller ses affaires. Nordforss (1805).
10) i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., i vissa (från 2 utgående) speciella användningar (jfr 11).
a) (regulerad) [jfr motsv. anv. i t.] (i fråga om romersk-katolska förh., numera mindre br.) om kanik, medlem av kongregation o. d.: som förbundit sig att leva efter en ordensregel, reguljär (se d. o. 1 a). Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 2: 406 (1835). Samfund af ”regulerade” tertiarier. 2NF 28: 962 (1919). Samtliga kanoniker (vid Lunds domkyrka) voro (under medeltiden) regulerade. NordKult. 25: 30 (1934).
b) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] (†) om trupp- (styrka), krigsfolk o. d.: reguljär (se d. o. 1 b); äv. om vakt l. patrull: som organiserats l. utsänts av myndigheterna. Fiende[n]ss avangardij lätt sig se, huillcket bestod af regulerade tropar som och Cossakar. KKD 3: 109 (1709). Konung David (har) varit den första man vet, som underhållit ständigt och reguleradt krigsfolk. Lagerbring HistLit. 96 (1748). Regulerade vakter och patrouller. PH 5: 3090 (1751). KrigVAH 1818—21, s. 118.
c) (†) om ngt sakligt: som står på goda fötter, välordnad o. d.; äv. om leverne o. d.: regelbunden, ordentlig; äv. om egenskap: måttfull, moderat. Han är färdig in Jure Romano, och der till medh activ och hafwer någon ambition, som iag tycker wara reglerat. Annerstedt UUH Bih. 2: 9 (i handl. fr. 1655). Emedan Bergslagerne .. (gm hjälp från bärgskollegiet) woro så stadgade, och hela Wercket så regleradt befanns, at (osv.). HC11H 13: 113 (1697). Föra ett mycket regleradt lefverne. Bergius PVetA 1763, s. 32. Leopold (1807) i 2Saml. 9: 60.
d) (†) om menstruation: regelbunden (se d. o. 3). VetAH 1802, s. 300.
e) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera knappast br.) officiell; äv.: regelrätt (se d. o. 3); förr äv. med personligt huvudord: värklig, i ordets fulla bemärkelse o. d. Den tross, som altid är oskiljaktig från en reglerad Kungsresa. MinnSvNH Bih. 2: 131 (1809). Sedan kaptenen .. brutit högra benet af sig, beslöt han blifva reglerad invalid .. och förklarade sin närmaste man .. för i allo tjenstgörande kapten. Almqvist Smar. 108 (1845). Snarast har .. (G. Celsing) fått denna (kaftan) vid något mera regleradt tillfälle, såsom vid en af de två audienser Grotthus hade hos sultanen på sin afskedsambassad. KKD 9: XXVII (1913). jfr (†): Man ser .. ingenstädes reglerade maskerader hela året igenom. Holberg Mascarad. 33 (1779; d. orig.: reglerede); jfr 2.
f) (numera mindre br.) om person (jfr a, b, e): som för ett regelbundet liv (o. har ordnade affärer); rangerad (se RANGERA 8); jfr 9 o. ORDNA III 3. (Major Kalm har) fått sig en artig och beskedlig Fru; samt blir en stadig och reglerad man! Porthan BrCalonius 131 (1794). Jag är en klok karl och, hvad mera är, en rättens tjenare och, hvad mera är, en regalerad karl. Hagberg Shaksp. 2: 97 (1847; eng. orig.: a householder). God och öm var .. (Bellman) säkert mot de sina, men till reglerad familjefar var han icke skapad. SvLittH 1: 402 (1919).
11) [jfr motsv. anv. i fr.; jfr REGEL, sbst.1 4] (†) i pass. med intr. bet., om kvinna: få menstruation; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.: som har (regelbunden) menstruation. Patienten, som är 17 år gammal, ordentligen reglerad sedan 3 år, började år 1786 blifva sjuklig. VetAH 1789, s. 221. (Patienten berättar:) Jag .. blef åter reglerad som jag ej varit på mera än 2:ne år. LGBranting 2: 123 (1840). Regleras .. (dvs.) få sina reglor. Tholander Ordl. (c. 1875).
12) [jfr 11] ss. vbalsbst. -ing, menstruation. Nordforss (1805). När hon hade sin första reglering, satt hon instängd under moskitonätet. Nordenskiöld IndianPanam. 149 (1928).
Särsk. förb.: REGLERA IN010 4. jfr inreglera. särsk. (i sht i fackspr., mera tillf.) till II 3 a.
1) gm reglering av tillförseln släppa in (ngt). TT 1900, M. s. 17.
2) gm reglering ställa in (ngt, så att det fungerar på önskat sätt l. har önskad storlek o. d.); äv. med sakligt subj. Att .. (fartyget) under gång nordvart kan hinna reglera in sitt slagantal och vara uppe uti mot detta svarande fart, då den södra tvärlinien .. passeras. Hägg PraktNav. 40 (1900).
Ssgr (i allm. till II 3 a): A: (II 3 a, 6) REGLER-ANORDNING~020. regleringsanordning. ElTekn. 402 (1937).
-ARM, r. l. m. tekn. regleringsarm. Engström (1945).
-AXEL. tekn. regleringsaxel. TT 1901, M. s. 8.
-CELL. el.-tekn. regleringscell. FörslElektrOrdl. (1931).
-FJÄDER. (i fackspr.) regleringsfjäder. Engström (1945).
-FÖRMÅGA. (i sht i fackspr.) regleringsförmåga. FörslElektrOrdl. (1931).
-GALLER, n. [jfr t. regelgitter] el.-tekn. i reglerrör: styrgaller lindat med variabel stigning. ElTeknHb. 5: 179 (1951).
-HJUL. [jfr t. regulierrad] tekn. hjul l. ratt varmed ngt regleras. Smith (1917).
-KABEL. tekn. regleringskabel. Engström (1945).
-KRAN. regleringskran. TT 1874, s. 188.
(II 3 a, 4) -KURVA, r. l. f. [jfr t. regelkurve] el.-tekn. regleringskurva. ElMaskin. 100 (1943).
-LINA, r. l. f. (i sht i fackspr.) regleringslina. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 279. Östergren (1935).
-MOTSTÅND~02, äv. ~20. [jfr t. regulierwiderstand] el.-tekn. regleringsmotstånd. KemT 1907, s. 83.
-MUTTER, r. l. m. (i sht i fackspr.) regleringsmutter. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 193.
-OMRÅDE~020. tekn. regleringsområde. ElTekn. 402 (1937).
-PENTOD. el.-tekn. jfr -rör. RadioteknOrdl. (1944).
-PÅDRAG~02, äv. ~20. el.-tekn. regleringspådrag. FörslElektrOrdl. (1931).
-RÖR. [jfr t. regelröhre] el.-tekn. radiorör för automatisk reglering av förstärkning i radiomottagare; jfr -pentod, -tetrod. Löfgren Deketh Radiorör 252 (1949).
-SKIVA, r. l. f. tekn. regleringsskiva. Dædalus 1949, Annons. s. 26.
-SKRUV. [jfr t. regulierschraube] regleringsskruv. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 161 (i reduceringsventil).
-SPAK, r. l. m. regleringsspak. Smith (1917).
-SPINDEL, r. l. m. [jfr t. regulierspindel] tekn. regleringsspindel. TT 1884, s. 11 (i ångstrålventilator).
-TETROD. el.-tekn. jfr -rör. RadioteknOrdl. (1944).
-TRANSFORMATOR. [jfr t. reguliertransformator] el.-tekn. regleringstransformator. FörslElektrOrdl. (1931).
-UGN. [jfr t. regulierofen] (förr) tekn. (ett slags inbyggd) järnkamin med magasinseldning o. anordning för reglering av förbränningens styrka under en längre tid (o. med ett ovanför det slutna ugnsrummet befintligt utrymme för uppvärmning av luft som medelst en regleringsanordning kunde framsläppas för uppvärmning av rum o. d.); jfr värme-necessär. AHB 123: 28 (1885).
-UTTAG~02, äv. ~20. el.-tekn. regleringsuttag. FörslElektrOrdl. (1931).
-VENTIL. tekn. regleringsventil. TT 1901, M. s. 8.
-VÄRK, n. tekn. regleringsvärk. TT 1898, K. s. 73.
B (†): REGLERING-STÅNG, se C.
C: (II 3 a, 6) REGLERINGS-ANORDNING~020. konkret; jfr anordning 1 a δ slutet. TT 1895, M. s. 18. FoFl. 1952, s. 93 (för vattenreglering i sjö).
-APPARAT.
1) (mera tillf.) till II 2: (vidlyftiga) anordningar för reglering av ngt (t. ex. av näringslivet). De Geer SvNatRiked. 1: 286 (1946).
2) (i sht i fackspr.) till II 3 a, motsv. apparat 3 a, b. TT 1895, M. s. 67.
3) (mera tillf.) tandläk. till II 5 b; särsk.: tandregleringsapparat. BtRiksdP 1897, 8Hufvudtit. s. 53.
(II 2, 3, 5, 6) -ARBETE~020.
1) arbete (se d. o. 5, 6) med reglering av ngt; särsk.
a) till II 5. Sthm 1: 90 (1897; i fråga om gatureglering).
b) till II 6. 2UB 9: 378 (1905; i fråga om flodreglering).
2) tekn. till II 3 a: arbete (se d. o. 8) som erfordras för reglering av ngt. SvTeknUppslB 1: 359 (1937; i fråga om turbins reglering).
-ARM, r. l. m. tekn. arm (se arm, sbst. III 4) varmed ngt regleras. Nerén HbAut. 2: 117 (1912; för reglering av gastillförseln i bilmotor).
(II 6) -AVGIFT~02, äv. ~20. (i sht i fackspr.) (årlig) avgift erlagd av regleringsföretag till ersättning för skador o. d. som orsaka(t)s av vattenreglering. Ymer 1942, 3—4: 550.
-AXEL. tekn. axel gm vars kringvridning ngt regleras. TT 1897, M. s. 20 (på ventilångmaskin).
-BALANS. (numera bl. tillf.) tekn. jfr balans II 1 b o. -arm. TT 1897, M. s. 21 (på ventilångmaskin).
(II 8) -BANK. bank (se bank, sbst.3 1) med uppgift att underlätta betalningar; nästan bl. om en 1930 grundad bank i Basel med uppgift att underlätta internationella betalningar (Internationella regleringsbanken [jfr eng. bank for international settlements, fr. banque des règlements internationaux]). UNT 1931, nr 10878, s. 1.
(II 3 a, 6) -BASSÄNG. (i sht i fackspr., numera bl. mera tillf.) bassäng för vattenreglering; jfr -damm. TT 1898, Byggn. s. 26.
-BORSTE. tekn. flyttbar kolborste varmed spänningen hos en generator kan regleras. Nerén (1930).
(II 2) -BREV. statsv. av Kungl. Maj:t till ämbetsvärk o. d. utfärdat brev med bemyndigande att (i enlighet med särskilda föreskrifter) disponera av riksdagen anslagna medel. Rabenius HbFörvR 3: 362 (1873).
-BRO. (i fackspr.) vid dammbyggnad: bro varifrån dammluckor l. luckstolpar o. d. regleras. TT 1901, V. s. 36.
-BRUNN. (i fackspr.) brunn l. schakt för reglering av vattentillförsel (till kraftstation l. vattenledningsnät o. d.). TT 1898, Byggn. s. 44.
-CELL. [jfr eng. regulating cell] el.-tekn. om var o. en av de celler vid ett elektriskt ackumulatorbatteri som kunna in- l. urkopplas för reglering av spänningen i batteriet. TT 1892, s. 86.
(II 3 a, 6) -DAMM, r. l. m. (i sht i fackspr.) damm (se damm, sbst.1 I 1) för reglering av vattenstånd o. d.; särsk.: reservoardamm för vattenreglering; jfr spar-damm. Modig AntVoV 1867—69 40 (1870). SvFiskelex. (1955).
-FJÄDER. (i fackspr.) fjäder (se d. o. II 1) varmed ngt (kan) regleras. LB 4: 145 (1904).
(II 3, 5, 8) -FOND. (i fackspr.) fond för reglering av ngt (t. ex. vinstregleringsfond, skaderegleringsfond, skuldregleringsfond); äv. om fond för reglering (se reglera II 5) av stad o. d. Schybergson FinlH 2: 401 (1889; om fond för reglering av Helsingfors). Östergren (1935).
(II 2, 3, 5, 6, 8) -FRÅGA, r. l. f. jfr fråga, sbst. 3; särsk. till II 2, 5, 6. Sthm 1: 174 (1897; i fråga om reglering av stadsdel). SFS 1909, Bih. s. 73 (i fråga om reglering av löner). VattenfallssakkBet. 2: 126 (1918; i fråga om vattenreglering).
(II 6) -FÖRENING. förening som värkar för l. handhar (undersöknings- o. utredningsarbeten rörande) reglering av en sjö l. ett vattendrag o. d. TT 1916, V. s. 75.
(II 6) -FÖRETAG~102, äv. ~200. företag som består i l. avser vattenreglering; äv. konkretare, dels med tanke på dammbyggnad(er) o. d. för vattenreglering, dels om konsortium o. d. som utför sådant företag. TT 1916, V. s. 75. Det är .. i Norrland, som Sveriges mest storartade regleringsföretag, Suorvadammen, blivit genomförd. Globen 1924, s. 58. Ymer 1942, 3—4: 550.
-FÖRMÅGA. (i sht i fackspr.) (maskins l. maskindels o. d.) förmåga att reglera ngt. TT 1873, s. 60.
(II 2, 3, 5, 6, 8) -FÖRSLAG. förslag till reglering av ngt; särsk.
2) till II 6. TT 1882, s. 164.
(II 8) -HANDLINGAR, pl. försäkr. om handlingar (se handling 10) rörande ett skadefall o. d. som reglerats av försäkringsgivare. Auerbach (1913).
-HANDTAG~02 l. ~20. för reglering av ngt. TT 1883, s. 156.
-HYLSA, r. l. f. för reglering av ngt. TT 1888, s. 100 (på elektrisk maskin).
-HÄVARM~02, äv. ~20. (i sht i fackspr.) jfr -arm. TT 1899, M. s. 108 (på ångmaskin).
(II 3 a, 6) -HÖJD. (i sht i fackspr.) särsk. om den reglerbara höjdskillnaden hos vattenståndet i en reglerad sjö o. d. Auerbach (1913). SvGeogrÅb. 1946, s. 152.
-KABEL. tekn. ståltråd l. vajer l. elektrisk kabel o. d. använd l. avsedd att förena två delar i en maskin o. d. för att möjliggöra reglering av ngt. Nerén (1928).
-KAMMARE. tekn. kammare (se kammare, sbst.2 6) för reglering av ngt (t. ex. av vattenmängd som tillföres ett filter vid filtrering av dricksvatten). TT 1896, Byggn. s. 19.
(II 5) -KARTA, r. l. f. (i sht i fackspr.) karta (över stad l. stadsdel l. köping o. d.) angivande hur staden osv. skall regleras; jfr -plan 1. 1643 års regleringskarta öfver staden (Uppsala). UpplFmT 16: 17 (1894).
-KLAFF. [jfr t. regulierungsklappe] tekn. jfr klaff, sbst.1 3, o. -lucka. Auerbach (1913).
-KNAPP, r. l. m. jfr knapp, sbst. 4 a β, o. -handtag. Ramsten o. Stenfelt (1917).
(II 4) -KOLSYRA~020, r. l. f. (föga br.) fysiol. om den i blodet befintliga kolsyra som (icke avsöndras ur blodet, utan) tjänar att reglera blodets surhetsgrad. Thunberg Livsförrättn. 126 (1924).
-KOLV. tekn. kolv (se d. o. 5) som gm sitt tryck (l. sin rörelse o. d.) reglerar ngt. TT 1882, s. 50 (i smörjapparat).
-KRAFT. tekn. kraft som åtgår l. behövs för l. värkar vid reglering av ngt. TT 1873, s. 62.
-KRAN. jfr kran 4 o. -handtag. TT 1872, s. 102.
(II 3 a, 4) -KURVA, r. l. f. el.-tekn. kurva som åskådliggör relationen mellan en varierande storhet o. en därav beroende (reglerad) storhet (t. ex. mellan strömmen i magnetiseringslindningen i o. spänningen hos en generator). ElMaskin. 28 (1943).
-LINA, r. l. f. (i sht i fackspr.) lina för reglering av ngt. Östergren 5: 595 (1935).
-LIST. (i fackspr., mera tillf.) list (se list, sbst.2 3) som tjänar att reglera ngt (t. ex. storleken av en öppning). BeskrFästnPosArtill. I. 9—10: 69 (1895; i kompressor till haubits).
(II 3 a, 6) -LUCKA. (i sht i fackspr.) lucka för reglering av ngt (särsk. för reglering av vattentillförsel l. vattenavrinning). TT 1898, Byggn. s. 45 (vid vattenkraftsanläggning).
-LÅDA, r. l. f. tekn. kar vari pappersmassa insläppes o. varifrån massans avrinning till sandbord l. vira regleras. SvSkog. 1149 (1928).
-MAGASIN.
1) skogsv. till II 3 a: magasin (se d. o. 1 b β) vari flottat virke uppsamlas för sortering (o. varigm tillförseln av virke till skilje l. sågvärk kan regleras). HbSkogstekn. 320 (1922).
2) till II 3 a, 6: (reglerad) sjö l. reservoardamm o. d. varigm vattentillförseln l. framrinningen i ett vattendrag o. d. (kan) regleras; jfr -bassäng, -damm, -reservoar, -sjö. Auerbach (1913). SvGeogrÅb. 1946, s. 150.
-MAGNET. [jfr t. regelungsmagnet, eng. regulating magnet] el.-tekn. magnet för reglering av ngt (t. ex. av ljusbågen i båglampa). Dahlander Elektr. 431 (1892).
-MEKANISM. (i sht i fackspr.) mekanism (se d. o. 1) för reglering av ngt; äv. i utvidgad l. bildl. anv. (jfr mekanism 4 a, b). TTekn. 1863, s. 334 (till båglampa). SvGeogrÅb. 1953, s. 74 (i utvidgad anv.).
-MOTSTÅND~02, äv. ~20. [jfr eng. regulating resistance] el.-tekn. elektriskt motstånd (se d. o. 2 c) med anordning för variation av resistansen, använt för reglering av strömstyrka i strömkrets l. av spänning i generator o. d., reglermotstånd; jfr -reostat. TLev. 1902, nr 42, s. 1.
-MUNK, r. l. m. fisk. jfr munk 2 h. SvFiskelex. (1955).
-MUTTER, r. l. m. (i sht i fackspr.) jfr mutter, sbst.2, o. -skruv. Dahlander Elektr. 432 (1892; i båglampa).
(II 2, 3, 5, 6, 8) -MÖJLIGHET~102 l. ~200. särsk. motsv. möjlighet 2; särsk. till II 3 (a), 6. LAHT 1929, s. 1026. SvGeogrÅb. 1946, s. 189.
-NÅL. tekn. nål varmed utströmningen (av vatten l. gas o. d.) genom munstycke o. d. regleras. 2NF 30: 348 (1920; till munstycke till peltonturbin).
(II 2) -NÄMND. särsk. (förr) till II 2 b, om nämnd för reglering av prästerskapets löner. SFS 1870, nr 4, s. 62.
(II 2, 3 a) -OMRÅDE~020. särsk. tekn. till II 3 a: område mellan det högsta o. det lägsta värde (t. ex. i fråga om hastighet hos motor o. d.) som skall l. kan åstadkommas medelst en regleringsanordning. Engström (1945).
-ORGAN. (i sht i fackspr.) organ (se d. o. 1) för reglering av ngt. TT 1898, M. s. 50.
-PERIOD.
1) till II 2: period (se d. o. 3) för vilken en reglering gäller. SFS 1901, Bih. nr 110, s. 4.
2) till II 12: period (se d. o. 2) för menstruation; jfr period 2 slutet. Löwegren Hippokr. 2: 373 (1910).
(II 2, 3, 5, 6, 8) -PLAN, r. l. m. plan för reg lering; särsk.
1) till II 5, motsv. plan, sbst.1 II 2 o. 3. Faststäld regleringsplan för stad. 1NJA 1877, s. 287. En karta, som .. torde kunna antagas i hufvudsak återgifva Kristinas regleringsplaner (för Sthm). Sthm 2: 233 (1897).
2) till II 6, motsv. plan, sbst.1 II 2. 2UB 9: 381 (1905).
(II 2) -POLITIK. politik som kännetecknas av (långtgående) reglering (särsk. på näringslivets område). HandInd. 70 (1926).
(II 3) -POST. (i fackspr.) post (vid bokföring o. d.) avsedd för reglering av ngt. SFS 1922, s. 1257.
(II 3) -PREMIE. försäkr. premie som utgör den definitiva (efter rörelsens omfattning o. d. reglerade) försäkringsavgiften (för obligatorisk olycksfallsförsäkring o. d.) för ett företags o. d. värksamhetsår; motsatt: provisionell premie. Döss o. Lannge 791 (1908).
-PROV. (i fackspr.) prov rörande regleringsförmåga. TT 1899, M. s. 106 (i fråga om ångmaskin).
-PÅDRAG~02, äv. ~20. el.-tekn. elektriskt motstånd med anordning för variation av resistansen, använt för igångsättning o. hastighetsreglering av elektriska maskiner. Traneus Elektr. 46 (1922).
-REM. (i fackspr.) (läder)rem varmed ngt kan regleras. SoldIHäst. 1942, s. 126.
-REOSTAT. [jfr eng. regulating rheostat] el.-tekn. = -motstånd. 2UB 3: 211 (1897).
(II 3 a, 6) -RESERVOAR. jfr -magasin 2. LB 1: 240 (1901).
-RULLE. särsk. om ställbar vals varmed gräsklippares skärhöjd regleras. Form 1952, Omsl. s. 102 b.
(II 6) -RÄTT, r. l. m. (i sht i fackspr.) rätt att värkställa vattenreglering. HbSkogstekn. 401 (1922).
(II 6) -SAMFÄLLIGHET~0102 l. ~0200. (i sht i fackspr.) samfällighet bestående av all mark o. alla strömfall som få nytta av en vattenreglering. SFS 1918, s. 1130.
(II 2) -SAMHÄLLE~020. samhälle som kännetecknas av (långtgående) reglering (särsk. på näringslivets område). SvD(B) 1947, nr 298, s. 4.
-SEGMENT. (i fackspr.) (med räfflor försett) segment varemot en regleringsarm vilar o. varpå denna kan inställas i olika lägen. Nerén HbAut. 2: Pl. XIV (1912).
(II 3 a, 6) -SJÖ. jfr -magasin 2. 2UB 2: 524 (1901).
-SKIVA, r. l. f. tekn. särsk. i slipmaskin: skiva tjänande att reglera arbetsstyckets rotationshastighet. HbVerkstTekn. 3: 351 (1944).
-SKRUV. [jfr eng. regulating screw] skruv för reglering av ngt; jfr ställ-skruv. TT 1876, s. 6.
-SLID. tekn. slid för reglering av ngt (t. ex. av vatten- l. ångtillförsel). 2UB 2: 511 (1901).
-SPAK, r. l. m. jfr -arm. Nerén BilB 2: 315 (1931).
-SPINDEL, r. l. m. [jfr eng. regulating spindle] tekn. jfr -nål. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 75 (i ångstrålluftpump).
-SPJÄLL. (i sht i fackspr.) spjäll för reglering av ngt (särsk. av tillförsel av luft l. gas o. d.). TT 1876, s. 137.
-SPOLE. el.-tekn. spole till regleringsmagnet l. till drossel (dvs. apparat för åstadkommande av spänningsfall i en växelströmskrets utan nämnvärda förluster). 2UB 3: 146 (1897).
(II 3 a, 6) -STATION. (i fackspr.) plats (station) med anordning för reglering av ngt (t. ex. av tryck i gasledningar l. för vattenreglering i sjösystem l. vattendrag o. d.). TurÅ 1914, s. 77.
-STEG. [jfr eng. regulating step] el.-tekn. steg i regleringsmotstånd i kontroller o. d.; äv. abstraktare, om var o. en av de olika etapper vari en reglering sker. ElMaskin. 505 (1943).
-STÅNG. (-ing- 1904. -ings- 1879 osv.) [jfr t. regulierstange] (i sht i fackspr.) jfr -arm. TT 1879, s. 153.
(II 2, 3, 6) -SYSTEM. särsk.
1) till II 2; jfr -politik. TurÅ 1948, s. 148.
2) (i fackspr.) till II 3 a: system för reglering av ngt. AutB 432 (1947).
-TANK. [jfr t. reglertank] sjömil. på undervattensbåt: tank vars vattenstånd kan varieras för reglering av undervattensbåtens djupgående. 2NF 30: 993 (1920).
(II 2, 3, 5, 6, 8) -TID. särsk. till II 2: tid för vilken en reglering gäller. SFS 1919, s. 634.
-TRANSFORMATOR. [jfr eng. regulating transformer] el.-tekn. för reglering av elektrisk spänning. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 617.
-TUB. mil. i vätskebroms för artilleripjäs: med räfflor för vätskans passage försedd tub som tjänar att reglera pjäsens rekyl (o. återförande efter rekyl). UFlott. 3: 42 (1906).
(II 3 a, 6) -TUNNEL. (i sht i fackspr.) tunnel för reglering av vattenstånd i sjö o. d. Dædalus 1955, Annons. s. 29.
(II 6) -UTSLAG~02, äv. ~20. i sht jur. utslag i mål rörande vattenreglering. 1NJA 1918, s. 170.
-UTTAG~02, äv. ~20. el.-tekn. på elektrisk transformator o. d.: för stegvis reglering av sekundärspänning avsett uttag för spänningar som avvika från den normala. ElMaskin. 152 (1943).
-VALS; pl. -ar. tekn. vals varigm ngts rörelse regleras. NordBoktrK 1909, s. 366 (på tryckpress).
(II 3, 8) -VARA, r. l. f. (i fackspr., om utländska förh.) vid varubörs: vara som ligger lagrad o. tjänstgör ss. utjämningsförråd vid reglering av uppkomna fordringar vid terminsaffärer. HandInd. 422 (1926).
-VENTIL. [jfr t. regulierungsventil, eng. regulating valve] tekn. ventil för reglering av ngt (t. ex. tillförsel l. avlopp l. tryck). UB 2: 207 (1873; på ångpumpvärk).
-VERK, se -värk.
-VEV. tekn. vev gm vars kringvridning ngt (kan) regleras; särsk. el.-tekn. om sådan vev på manöverapparat l. regleringsmotstånd o. d. TT 1901, M. s. 53 (på instrumenttavla). Elfving Starkstr. 191 (1909; på regleringsmotstånd).
(II 2, 3, 5, 6) -VÄRK, n. särsk. till II 3 a, 6: anläggning l. anordning för reglering av ngt. TT 1894, Byggn. s. 92 (i fråga om vattenreglering).
(II 2) -ÅR. jfr -period 1, -tid. Östergren (cit. fr. 1917).
(II 2, 3, 5, 6, 8) -ÅTGÄRD~02 l. ~20. åtgärd för reglering av ngt; särsk. till II 2, 5, 6. TT 1900, Allm. s. 132 (i fråga om reglering av gator o. d.). Därs. 1916, V. s. 75 (i fråga om vattenreglering). SvGeogrÅb. 1943, s. 183 (i fråga om reglering av priser).
Avledn.: REGLERARE, i bet. 1 m.||(ig.), i bet. 2 r. l. m. (numera bl. mera tillf.)
1) person som reglerar ngt; särsk. till II 3 a, särsk. om arbetare som sköter l. reglerar gången av en maskin l. ugn o. d. Pfeiffer 302 (1837). PT 1909, nr 70 B, s. 2 (vid järnvärk). Järnbruksminn. 25 (1952; i smedja). jfr ånghammar-reglerare.
2) om ngt sakligt som reglerar ngt; särsk. till II 3 a, 4, 6. (Havet) har .. sina mäktiga strömmar till reglerare. Quennerstedt StrSkr. 1: 32 (1919). jfr vatten-reglerare.
REGLERBAR, adj. [jfr t. regulierbar] som kan regleras; särsk. till II 3 a. JernkA 1880, s. 98. Transformatorer med reglerbar spänning. 2NF 35: 540 (1923).
Avledn.: reglerbarhet, r. l. f. TT 1884, s. 40.
Spoiler title
Spoiler content