REHABILITERA re1habi1lite4ra l. -bil1-, l. 010040, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr REHABILITATION.
Etymologi
[jfr t. rehabilitieren, eng. rehabilitate, fr. réhabiliter; till RE- o. HABILITERA; jfr mlat. rehabilitatus, p. pf., återupprättad]
1) återge (ngn) hans (aktade) ställning l. värdighet l. rättigheter o. dyl. l. hans anseende l. goda namn o. rykte; ge l. skaffa (ngn l. ngt) upprättelse, (åter)upprätta (ngns l. ngts anseende o. d.); äv. (jur.): återge (ngn) en tidigare fråndömd rättighet o. d.; äv. refl.: återupprätta sitt anseende, skaffa sig upprättelse. Rehabilitera sitt anseende. Kellgren (SVS) 6: 206 (1788). Det är visst att både Gustaf Mauritz (Armfelt) sjelf med de flere i hans brott invecklade skola blifva rehabiliterade. Ahnfelt HofvLif 3: 42 (i handl. fr. 1796). Det är inte många som försökt sig på att rehabilitera Nero. Grimberg VärldH 4: 417 (1930). Engström Aftongl. 63 (1932; refl.). — särsk.
a) (†) i uttr. rehabilitera ngn i hans förra post, återinsätta ngn i hans förra post l. ställning. Kellgren (SVS) 6: 303 (1790).
b) (†) refl., i utvidgad anv., övergående i bet.: rekreera sig. Esaias och jag (träffades) på .. Rämen, dit jag .. hade rest för att rehabilitera mig efter flera månaders flitig tjenstgöring i flera Embets Verk. GMyhrman (1847) hos Wrangel TegnKärlekss. 264.
2) (i fackspr.) med avs. på gm olycksfall l. sjukdom o. d. arbetsoförmögen person: ge (ngn) speciell omskolning l. arbetsträning o. d.
-ERSÄTTNING~020. (i fackspr.) av försäkringsbolag utbetalad ersättning till försäkringstagare som skall undergå omskolning o. d. ST(A) 1956, nr 33, s. 7. —
-FÖRSÄKRING. (i fackspr.) försäkring som garanterar försäkringstagaren rehabiliteringsersättning vid olycksfall l. sjukdom o. d. ST(A) 1956, nr 33, s. 7. —
