SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1927  
FÖRSÖK försø4k l. fœr-, n.; best. -et; pl. = (Celsius G1 1: 56 (1746) osv.) ((†) -er VetAH 1746, s. 7, Hisinger Ant. 2: 24 (1820)).
Etymologi
[jfr d. forsøg, t. versuch]
vbalsbst. till FÖRSÖKA; äv. konkret(are).
1) motsv. FÖRSÖKA 2: handling (l. serie av handlingar) som ngn företager (med l. med hänsyn till ngt l. ngn) i syfte att se resultatet, i sht för att av detsamma vinna önskad kännedom om ngt, ss. möjligheten av l. villkoren för ngt, sin egen förmåga, ngts l. ngns beskaffenhet l. ngts användbarhet o. d.; prov; ofta i inskränktare anv.: (vetenskapligt) experiment, experimentell undersökning; stundom konkret, om ngt som åstadkommits l. anlagts försöksvis o. d.; förr stundom om resultatet av experiment o. d.: rön. Anställda försök med detta gevär ha ådagalagt dess stora företräde framför de flesta andra modeller. På försök l. på ett försök, förr äv. till försök, för att se hur ngt utfaller l. värkar l. hur l. om ngt lyckas. Fysiologiska försök. Vetenskapliga försök med marsvin. Försök ha anställts på, gjorts på levande djur. 2RARP 5: 52 (1727). En naturkunnig måste ofta återrepa samma försök. Höpken 1: 161 (1740). Schultze Ordb. 4679 (c. 1755). Alla mina tolfåriga små försök med träd-planteringar gingo denna Vår nästan helt och hållet förlorade. VetAH 1764, s. 22; jfr b. Det är .. genom försök utrönt att luftens specifica tyngd (osv.). Törngren Artill. 1: 32 (1794). Försöket att i ett varmt rum låta en tallrik frysa fast vid bordet. Berzelius Kemi 1: 36 (1808). Meddela andra sina försök. Lindfors (1815). Gör som apan / Som kröp i fällan på försök. Hagberg Shaksp. 1: 382 (1847). Lagerlöf Holg. 2: 453 (1907). — jfr BORRNINGS-, DJUR-, FALL-, LUFTPUMP-, MINNES-, TRÖTTHETS-, UNDERVISNINGS-FÖRSÖK m. fl. — särsk.
a) i numera obrukliga uttr., ss.: sätta ngt på försök, sätta ngt på prov. ÅgerupArk. Brev 29/1 1754. undergå försök, undergå prov. VDAkt. 1751, nr 65. Därs. 1792, nr 379. ha ngt i försök, pröva användningen av ngt. Ekman Dagb. 166 (1790).
b) (i fackspr.) om försök som anställes för att avgöra l. belysa frågor av intresse för ngn näring, i sht jordbruk, trädgårdsskötsel o. skogshushållning; ofta i ssgr. Fischerström 2: 144 (1780). Endast genom försök kan jordbruket utvecklas. TLandtm. 1897, s. 558. — jfr GRONINGS-, GÖDSLINGS-, INSÅNINGS-, KLÖVER-, LOKAL-, MARK-, NEDÄRVNINGS-, ODLINGS-, UTFORDRINGS-, VALL-, VÅRVETE-FÖRSÖK m. fl.
c) skogsv. om varje särskild huggning som utföres (på i allm. varannan fot) i rötskadat träd för att utröna, hur långt rötan sträcker sig i detsamma; jfr FÖRSÖKA 2 a ϑ. Fredenberg Stämpl. 19 (1892). HbSkogstekn. 232 (1922).
d) bärgv. gruvförsök, försöksbrytning, skärpning, undersökningsborrning i gruva; äv. konkret: ställe där försöksbrytning l. dyl. äger l. ägt rum; jfr FÖRSÖKA 2 a ι. VetAH 1741, s. 17. Ett Sandstenshvarf, hvarunder, enligt anstälde försöker, sedermera Granitfältet genast skall möta. Därs. 1802, s. 96. Utom många gamla nu ödelagda grufvor .. finnas äfven försöker och skärpningar. Hisinger Ant. 2: 24 (1820).
e) (†) motsv. FÖRSÖKA 2 a β: prövning. Den Högste .. förer de sinas tro i många försök och bepröfvelser. Nohrborg 474 (c. 1765).
2) motsv. FÖRSÖKA 4: handling varigenom man utan säkerhet om att lyckas (stundom äv. med risk) bemödar sig att utföra l. åstadkomma ngt visst; ofta i ngt allmännare anv., om dylik handling som icke fullbordats l. vars utförande misslyckats, ansats. Ett farligt, ett vågsamt, ett vågat, ett dristigt, ett djärvt försök. Ett fåfängt, ett misslyckat försök. Ett svagt försök att urskulda sig. Ett fult försök att blanda bort korten. Efter upprepade försök lyckades man komma in. Han gjorde ett nytt, ett sista försök. Ska vi våga försöket? Gör ännu ett försök! Försök till brott (jur.), början av ett brotts utförande, utan att den avsedda rättskränkningen kommit till stånd. Nordberg C12 1: 91 (1740). Ännu ett fruktlöst försök mot dörren (av anfallande, som sökte bryta upp den). Rydberg Ath. 153 (1859). Dikten (är) i saknad af .. hvarje försök till egentlig naturmålning. Snoilsky i 3SAH 9: 53 (1894). CGBergman hos Flodström SvFolk 522 (1918). — jfr ATTENTATS-, BOND-, ENLEVERINGS-, FLYKT-, FÖRKLARINGS-, LANDSTIGNINGS-, LÖNNMORDS-, OMDANINGS-, RYMNINGS-, TOLKNINGS-, VÅLDTÄKTS-, ÖVERLISTNINGS-FÖRSÖK m. fl.
3) (i skriftspr., i sht i vitter stil) om resultat av ett försök (i bet. 2); i sht om alster i vitterhet l. konst l. vetenskap för att därmed angiva dess karaktär av ngt mer l. mindre ofullkomligt l. av lärospån; ofta (i sht förr) i boktitlar; förr äv. med bestämning inledd av prep. om, angivande vad en ss. försök betecknad skrift avhandlar. Lagerbring 2Hist. 1: 59 (1778). Jag har .. inlemnat ett försök om Sveriges anor till Svenska Akademien. Wetterbergh FyraSign. 305 (1843). Försök till en svensk-rysk ordbok. Meurman (1846). Hans Majestät Konungen tillegnas i underdånighet detta dramatiska försök. Börjesson Statshv. Dedik. (1866). Ingen kan rimligtvis begära, att ett första försök skulle vara utan vank och lyte. Nilsson FestdVard. 61 (1925). — jfr SKALDE-, VITTERHETS-FÖRSÖK m. fl.
4) (†) motsv. FÖRSÖKA 6: frestelse. Humbla Landcr. 229 (1740). (Dödstanken) är en mägtig sköld mot verdenes försök. Nordenflycht QT 1745, s. 117. De grufveliga försök, som en syslolös människa måste uthärda. Posten 1769, s. 991.
5) motsv. FÖRSÖKA 7: anfall, angrepp; numera bl. (föga br.) med bestämning inledd av prep. mot o. med anslutning till 2. Nordberg C12 1: 831 (1740). At kunna försvara folckets lag och rättigheter emot försök och våldsvärckan. Höpken 2: 207 (1755). Ett infall inom sjelfva Sverige, ett försök på Stockholm. SvLittFT 1836, sp. 355. Efter det misslyckade försöket mot Fredrikshamn. Topelius Vint. I. 1: 118 (1863, 1880).
Ssgr (i allm. till 1; i sht i fackspr. Anm. Av det stora antalet hithörande, till sin bet. i allm. självklara ssgr har endast ett begränsat antal medtagits.)
A (knappast br.): FÖRSÖK-BALLONG, -ORT, -SERIE, se B.
B: FÖRSÖKS-ANSTALT~02, äv. ~20. anstalt med huvudsaklig uppgift att bedriva försöksvärksamhet o. sprida kunskap om resultaten av denna sin värksamhet; numera företrädesvis till FÖRSÖK 1 b. NDA 1877, nr 7, s. 3. Rundgren i 3SAH 2: 46 (1887). En försöksanstalt .. för tillverkning af fiskeriprodukter. AB 1890, nr 16, s. 3. jfr SKOGS-FÖRSÖKS-ANSTALT.
-ARBETE~020, äv. ~200.
1) (i fackspr.) till 1: arbete som består i anställande av prov l. försök l. som utföres försöksvis. LAHT 1900, s. 152. TT 1900, B. s. 4. särsk. bärgv. till 1 d: arbete (borrning, schaktning o. d.) varmed man avser att pröva l. undersöka en mineralfyndighet; särsk. (i fråga om sv. förh.) om dylikt arbete som enligt gruvstadgans föreskrift åligger inmutare av mineralfyndighet. SFS 1855, nr 9, s. 6. Fennia V. 10: 20 (1892).
2) (föga br.) till 2: arbete (i sht alster i vitterhet l. konst) som har tillkommit ss. l. har karaktären av ett försök (se d. o. 3). Alla äro de i mer eller mindre grad försöksarbeten, dessa studier från ett obeslutsamhetens skede. Nordensvan SvK 118 (1892).
(1 b) -ASSISTENT. i sht landt. assistent anställd vid försöksanstalt l. dyl. PT 1905, nr 254, s. 2.
-BALLONG. [jfr t. versuchsballon, fr. ballon d'essai] (försök- 1873. försöks- 1887 osv.) (mindre) ballong (utan passagerare) som uppsläppes för att utröna vindriktningen vid tillämnad luftfärd o. d.; ofta bildl., om handling (tidningsnotis, meddelande, förslag) varigenom man avser att ”sondera terrängen” (för ngt tillämnat) l. känna sig för l. utröna ngt. UB 2: 144 (1873; i eg. bet.). Många anse .. att ”Posts” meddelande blott är en försöksballong, som regeringen släppt ut för att undersöka den allmänna meningen och eventuelt förbereda den på konverteringsförslaget. VL 1895, nr 211, s. 4. 2NF 23: 775 (1915; bildl.).
(1 d) -BORRNING. bärgv. borrning varmed man avser att undersöka mineralfyndighet. NordT 1878, s. 124.
(1 d) -BRYTNING. bärgv. jfr -BORRNING. SvRike I. 1: 100 (1899).
(1 b) -DAMM, r. l. m. fisk. damm avsedd för försök inom fiskodlingen. LAHT 1907, s. 61.
-DJUR.
1) (i fackspr.) djur som användes vid biologiska l. medicinska försök. WCygnæus i ASScF 18: 325 (1891).
2) landt. till 1 b: djur varmed man anställer försök för att pröva nya fodermedel l. nya utfodringsmetoder o. d. LAHT 1882, s. 11.
-DRIFT. drift som (tills vidare) anställes endast på försök. TT 1887, s. 116. Elektriskt drifna plogar .. ha äfven kommit till användning, i Sverige dock endast för försöksdrift. 2NF 35: 537 (1923).
-FEL. vid försök begånget fel; särsk. (i fackspr.) om fel som härröra ur omöjligheten att åstadkomma erforderlig noggrannhet i avläsning l. vägning o. dyl. o. som därför icke kunna bortelimineras vid utförande av experiment. Dahlander Fock 133 (1875). LAHT 1907, s. 14.
(1 b) -FISKE. fisk. fiske varvid nya fångstplatser l. nya fiskemetoder prövas l. varmed man avser att utröna (viss) fisks förekomst på förut kända fiskeställen. VFl. 1907, s. 26.
-FÄLT. i sht (i fackspr.) till 1 b: fält varpå försöksvärksamhet bedrives, i sht inom landtbruket (ss. prövning o. förädling av olika sorter av landtbruksväxter, uppdragning av nya sorter, prövning av nya kulturmetoder l. av olika gödningsmedel); experimentalfält; äv. bildl. Wingård 2: 453 (1824; bildl.). SFS 1859, nr 12, s. 3. Försöksfält för odling af landtbruksväxter. Därs. 1892, nr 80, s. 2.
(1 b) -GÅRD. landt. gård på vilken försöksvärksamhet inom åkerbruk o. boskapsskötsel bedrives. LAHT 1892, s. 373.
-HIT, n. (vanl. skrivet -heat) idrott. i sht i fråga om löpning: varje särskild av de grupper i vilka de tävlande indelas för utförande av försökstävling; äv. om av dylik grupp utförd löpning o. d.; särsk. i fråga om försökstävling vid vilken gruppindelning sker i tre omgångar: (löpning o. d. av) grupp i första omgången; i pl. ofta ss. benämning på denna omgång. NIdrLif 1903, s. 319. 2NF 36: 306 (1924).
-KANIN. kanin som användes vid biologiska l. medicinska försök; företrädesvis bildl. Auerbach (1908). Än så länge är hvarje flygmänniska bara en försökskanin i händerna på vår herre — eller kanske på en motorfirma. Engström 5Bok 78 (1910).
(1 b) -KO. landt. jfr -DJUR 2. TLandtm. 1897, s. 871.
-LEDARE. person som planlägger o. leder försök; i sht landt. till FÖRSÖK 1 b. TLandtm. 1897, s. 435. Herrlin Minnet 150 (1909).
-LOPP. idrott. förberedande löpning varvid deltagarna söka kvalificera sig för slutlöpningen (”finalen”). SDS 1892, nr 312, s. 2. NIdrLif 1902, s. 261.
-LÄRÖVÄRK~002, äv. ~200. jfr -SKOLA. Verd. 1885, s. 256.
-LÖPNING. idrott. försökslopp. WoJ (1891).
-MASKIN. tekn. maskin tillvärkad i syfte att pröva l. vidare utexperimentera en uppfinning l. en ny teknisk idé. TByggn. 1859, s. 43. 2UB 2: 630 (1901).
-MATERIELL, r.
1) om vid vetenskapliga försök använda apparater o. d. MosskT 1889, s. 204. På Stockholms Högskolas fysiska institut befintlig försöksmateriel. RedHLärarinnesem. 1893—94, s. 13.
2) mil. materiell (ss. vapen, fordon, uniformer) av ny l. ändrad modell (ny konstruktion, nytt material o. d.) vilken underkastas prov för utrönande av lämplighet för krigsbruk. —
-METOD. (i fackspr.) vid (vetenskapligt) försök använd metod. Dahlander Fock 133 (1875).
-MOBILISERING. mil. i fredstid anordnad (i allm. partiell) mobilisering till prövande av mobiliseringsföreskrifternas lämplighet. SFS 1897, Bih. nr 48, s. 26.
(1 b) -ODLA, -ing; -are. landt. odla på försök; ss. vbalsbst. -ing äv. mer l. mindre konkret. Eneroth Pom. 2: 62 (1866). Att den tyska hvitkålssort, som försöksodlades, är olämplig för odling i vårt land. LAHT 1910, s. 206. En mindre försöksodling, .. där omkr. 60 olika medicinalväxter odlades. 2NF 17: 1439 (1912).
(1 d) -ORT. (försök- 1845. försöks- 1871 osv.) bärgv. ort som man sprängt i syfte att undersöka mineraltillgången på ngt ställe i en gruva. Bremer Dal. 310 (1845).
(1 b) -PARK. skogsv. skogsområde avsett särsk. för undersökningar i stort av ur smärre detaljförsök vunna teoretiska resultat rörande beståndsvård o. föryngring. 2NF 35: 1189 (1923).
-PERSON. (i fackspr.) person med vilken ngt vetenskapligt (fysiologiskt, psykologiskt o. d.) försök anställes. NordT 1885, s. 586.
-PJÄS. mil. jfr -MATERIEL 2. KrigVAH 1829, s. 65. Därs. 1922, s. 51.
(1 d) -SCHAKT. bärgv. jfr -ORT. JernkA 1866, s. 193.
-SERIE. (försök- 1854. försöks- 1873 osv.) (i fackspr.) serie av försök. Fock 1Fys. 438 (1854).
-SKJUTNING. mil. skjutning för utrönande av ett vapens lämplighet för krigsbruk. KrigVAH 1826, s. 136. IllMilRevy 1900, s. 420.
-SKOLA, r. l. f. skola avsedd för prövning av nya undervisningsmetoder o. d.; provskola. Wieselgren Bild. 470 (1881, 1889). 2NF 37: 1253 (1925).
-STADIUM. Framställningen af järn ur järnmalm i elektrisk ugn befinner sig ännu på försöksstadiet. 2NF 13: 399 (1910).
-STATION. institution som har till uppgift att på ngt visst område utföra försök för att pröva nyheter l. på teoretisk väg vunna resultat; jfr -ANSTALT. De kemiska försöksstationerna och laboratorierna. TT 1874, s. 234. Årets skördesiffror för de olika försöksstationerna. UtsädT 1893, s. 142.
(1 b) -TRÄDGÅRD~20 l. ~02. trädg. jfr -FÄLT. Eneroth Pom. 2: 88 (1866). En försöksträdgård med åtskilliga utländska färgväxter. Strindberg SvÖ 4: 121 (1891).
-TÄVLING. särsk. idrott. förberedande tävling i viss idrottsgren varvid deltagarna söka kvalificera sig för sluttävlingen (”finalen”); förr äv. i fråga om fotbollstävling: kvalificerande omgång. AB 1890, nr 25, s. 3. Efter en försökstäfling mellan alla hufvudstadens fotbollslag kvarstodo två lag. Därs. 1900, nr 205, s. 4.
(1 d) -UGN. metall. för provning av metaller avsedd ugn; ugn av ny konstruktion l. modell, avsedd att användas för utrönande av i vad mån den fyller sin uppgift. TT 1884, s. 43.
-VIS, adv. på försök. NF 6: 1244 (1883).
(1 b) -VÄRD, m. landt. om landtbrukare som åt försöksanstalt l. utsädesförening l. dyl. på sin egendom utför l. låter utföra försöksodling l. dyl. LAHT 1900, s. 375.
-VÄRKSAMHET~002, äv. ~200. särsk. till 1 b. UtsädT 1891, s. 17. Försöksverksamhet inom jordbruksområdet. SFS 1901, Bih. nr 4, s. 62.
(1 b) -VÄSEN l. -VÄSENDE. Landtbrukets och skogsskötselns undervisnings- och försöksväsen. AB 1890, nr 1, s. 1.
(1 b) -VÄXT. i sht landt. o. trädg. växt varmed försök anställes (anställas) l. som användes i försök för prövning av olika gödsling o. d. LAHT 1893, s. 78.
Spoiler title
Spoiler content