SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REMINGTON rem4iŋton, stundom re4- l. räm4-, r.; best. (tillf.) -en.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. remington]
(ngt vard., i sht förr) elliptiskt för: remingtongevär; jfr REMINGTONARE. Grebst Året 55 (1913). (Han) laddar sin gamla omborrade Remington. TurÅ 1915, s. 101.
Spoiler title
Spoiler content