SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1957  
REMONT remoŋ4t l. -mon4t (remå´nngt Dalin), r. l. m. (l. f.), i bet. 4 m.||ig. l. r.; best. -en; pl. -er; äv. (i bet. 4, föga br.) REMONTER -ter, m.||ig. l. r.; best. -n; pl. = l. -trar (Viksten SkeppStyrm. 24 (1937)); förr äv. (i bet. 1) REMONTA, r. l. f.
Ordformer
(remont 1767 osv. remonta 1729, 1739. remonte 1776 (: Remonte-hästars), 18161871. remonter, sg. 1935. remonter, pl. 1776 osv. remontrar, pl. 1937)
Etymologi
[jfr t. remonte, ry. remont; av fr. remonte, vbalsbst. till remonter (se REMONTERA); jfr äv. eng. remount; formen remonta sannol. av span. remonta (motsv. fr. remonte)]
1) (†) motsv. REMONTERA 2: (handlingen att förse ngt l. ngn med) ny utrustning; jfr 2, 5. Remonta, (dvs.) ny utrustning. Biurman Brefst. 170 (1729). Därs. 281 (1767).
2) (†) motsv. REMONTERA 3: anskaffning l. uppköp av (nya) hästar för kavalleri o. d. Utan en förbätrad hästafvel kan konungen ej vänta stora framsteg af sitt cavallerie; hvarken dess cassa eller tilgångar tillåta at ifrån främmande länder göra ständiga remonter. GJEhrensvärd Dagb. 1: 68 (1776). WoJ (1891). Bergroth FinlSv. 185 (1917).
3) [jfr 2] (†) koll.: hästar som anskaffa(t)s för krigsmakts behov, remonter (i bet. 4). Nordforss (1805). (Av fransmännen) begagnades invånarnes hästar .. i det land, som innehades, till .. att .. gifva remonte för kavaleriet. KrigVAH 1816, s. 124.
4) [jfr 3] i sht mil. ung (rid)häst som anskaffa(t)s för krigsmaktens behov (numera gm statens försorg, förr äv. av rusthållare l. rotehållare) o. som ännu icke fått sin dressyr avslutad, remonthäst. IGenMönstrCav. 1819, s. 15. Vid remonters uppvisande till ersättning i nummer, skall .. (regementsveterinären) intyga deras antaglighet. TjReglArm. 1858, 1: 82. Remonter, som inköpas, böra vara fylda 3 år, men icke äldre än 6 1/2 år. SFS 1893, nr 14, s. 3. Dressyren av en remont skall ej innebära något arbete, som gör honom trött. Wiedesheim-Paul KavFullbl. 171 (1929). SoldIHäst. 1942, s. 8. särsk. (mera tillf.) i utvidgad l. bildl. anv. Nya remonter (för bordellen ha) blifvit infordrade från alla håll. Beskow (1838) i 3SAH XLVII. 2: 163. (De italienska) Alpjägarnas ”remonter” väljas med den yttersta omsorg. NDA 1915, nr 171, s. 3 (om mulåsnor).
5) [jfr motsv. anv. i ry.] (i Finl.) motsv. REMONTERA 4: reparation (av hus, lokal, rum, fartyg, väg o. d.); restaurering; renovering; påbättring; underhåll; jfr 1. Man hade ansett sig icke böra ställa .. (laborationsavgiften) högre, än att den betäckte kostnaderna för remont af instrument. RTigerstedt i BtRiksdP 1890, 8Hufvudtit. s. 14. Sedan kanalen under fyra årtionden begagnats, påbörjades .. en mera omfattande remont .., förnämligast för uträtande af skarpare krökningar. AtlFinl. 27: 23 (1899). Innan byggnaden undergått nödig remont. KalSvFolkskV 1909, s. 75. FinT 1955, s. 460. särsk. (†) i utvidgad anv., = REMONTERINGS-MEDEL. SPF 1855, s. 226.
Ssgr (i allm. till 4; utom i ssgr som ansluta sig till 5 i sht mil.): A: REMONT-ANSKAFFNING~020. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 2, s. 104.
(5) -ARBETE. (i Finl., mindre br.) arbete bestående i reparation l. restaurering l. renovering l. underhåll o. d. av ngt. BetReglLänArbetsfängFinl. 1889, s. 99. Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 312, s. 21.
-AVEL. jfr avel 6. SFS 1896, nr 53, s. 4.
-BILDNING. (†) = -utbildning. KrigVAH 1843, s. 142. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 11, UnderdMem. s. 45. —
-DEPÅ. [jfr t. remontedepot, fr. dépôt de remontes] anstalt där nyinköpta remonter uppställas o. uppfödas samt erhålla förberedande fostran (numera vanl. under ngt mer än ett års tid), innan de sändas till truppförbanden; jfr depå 2 b. KrigVAT 1843, s. 94 (om franska förh.). Remontdepôten vid Strömsholm. Därs. 1886, Bih. s. 82. SoldIHäst. 1942, s. 8.
Ssg (i sht mil.): remontdepå-chef. SFS 1893, nr 14, s. 4.
-DRESSYR. dressyr av remont(er). Ehrengranat Ridsk. Förord III (1836).
-EXERCIS. (†) om (övningar som avse) remontutbildning; jfr exercis 2. KrigVAT 1840, s. 99.
-HINDER. hinder (se d. o. 3 b) använt vid remontutbildning. RidI 1930, s. 356.
-HÄLTA. hippol. hälta hos remont, förorsakad av benhinneinflammation o. ofta uppkommen gm motionslöpning i lina i alltför högt uppdrivet tempo. Hamilton Ridn. 60 (1923).
(24) -HÄST (remo´nt-häst Weste, remå`nngthä´sst Dalin). [jfr t. remontepferd, fr. cheval de remonte] = remont 4. RecrutRemSchol. 83 (1776). Böök 4Sekl. 142 (1928).
-INRIDNING~020. jfr in-rida 2. Hazelius Förel. 100 (1839).
-INSPEKTION. [jfr t. remonteinspektion] (i sht om utländska förh.) jfr inspektion 2. Wiedesheim-Paul KavFullbl. 79 (1929; om tyska förh.).
(24) -KOMMISSION. [jfr t. remontekommission] (numera bl. om äldre l. utländska förh.) kommission som ombesörjer anskaffning av remonter; jfr remonterings-kommission. TIdr. 1882, s. 61. FFS 1921, s. 651.
(5) -KOSTNAD. (i Finl., mindre br.) kostnad för reparation l. restaurering o. d. FoU 15: 68 (1902). Cannelin (1921).
(24) -MARKNAD. [jfr t. remontemarkt] (numera bl. tillf., om äldre l. utländska förh.) marknad (se d. o. 1) l. (i utvidgad anv.) land där försäljning o. köp av remonter äger rum (i stor skala); jfr remonterings-marknad. Remontmarknaden i Sköfde. THästv. 1868, s. 9. Ungarn (är) Europas förnämsta remontmarknad. Wrangel HbHästv. 1149 (1886). Müller Remont. 9 (1913; om ä. förh.).
(24) -MÖNSTRING. (förr) mönstring (för godkännande) av remonter. PH 13: 302 (1786).
-MÖTE. (remont- 1833 osv. remonts- 1856) (förr)
1) till 24, = remonterings-möte 1. Hazelius Förel. 99 (1839). Björkman (1889).
2) till 4: möte (se d. o. 7) varvid remontutbildning ägde rum (särsk. i uttr. rekryt- och remontmöte). (En gammal mundering) skall som släpmondering nyttjas .. vid Rekryt- och Remont-möten. SamlFörfArméen 5: 429 (1833). IllMilRevy 1901, s. 331. 2NF 22: 1365 (1915: rekryt- och remont-möten; om ä. förh.).
(24) -OFFICER. [jfr fr. officier de remonte] (om utländska förh.) officer som handhar anskaffning av remonter. KrigVAT 1845, s. 452 (om franska förh.).
(24) -PASSEVOLANS. (förr) jfr passevolans 1 o. remonterings-passevolans. KrigVAT 1847, s. 22.
-PRIS, n. THästv. 1869, s. 98.
-RIDNING. jfr -inridning. Ehrengranat Ridsk. II. 2: 4 (1836).
-RULLA, r. l. f. rulla över remonter; särsk. (förr) om sådan rulla förd vid de värvade trupperna. TjReglArm. 1858, 1: 212.
-RYTTARE. ryttare som rider (in) remont(er). BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. nr 3 a, s. 32.
(3, 4) -SKOLA, r. l. f. (nästan bl. om ä. förh.) skola l. kurs för remontutbildning. Recrut- och Remonte-Scholan. (1776; boktitel). BtRiksdP 1892 B, I. 1: nr 1, FörslHärordn. s. 81. 2NF 22: 1365 (1915; om ä. förh.).
-STO. remont av honkön. TLandtm. 1897, s. 373.
-TID. (mera tillf.) tid varunder en häst är remont. KrigVAT 1846, s. 155.
(3, 4) -TRANSPORT. abstr. o. konkretare. GT 1788, nr 93, s. 1 (konkretare).
-UPPFÖDARE~0200. Müller Remont. 15 (1913).
-UPPFÖDNING~020. Remontuppfödning. Müller (1913; boktitel).
Ssg: remontuppfödnings-anstalt. (mera tillf.) jfr anstalt 5. Wrangel HbHästv. 1156 (1886; om ungerska förh.).
-UPPKÖP~02, äv. ~20. SFS 1893, nr 14, s. 2.
-UPPKÖPARE~0200. (mera tillf.) Wrangel HbHästv. 1319 (1887).
-UTBILDNING~020. jfr -dressyr. KrigVAT 1894, s. 405.
(5) -VÄRKSTAD. (i Finl.) reparationsvärkstad. AtlFinl. 23: 17 (1899).
B (†): REMONTS-MÖTE, se A.
Spoiler title
Spoiler content