SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
EXERCIS äk1sersi4s l. -är- l. -ær-, r. (m. Weste (1807), Lundell); best. -en; pl. (numera bl. i bet. 2, föga br.) -er (Wingård Minn. 4: 53 (1847)). Anm. Det dialektala ex(c)is uppträder stundom i litteraturen vid återgivande av folkligt tal: Morgan Flora Macarthy 1: 98 (1827: excisfolket), Almqvist Lad. 9 (1840).
Etymologi
[av fr. exercise, m., av lat. exercitium (se EXERCITIUM)]
vbalsbst. till EXERCERA.
1) (†) motsv. EXERCERA 1: övning (i allm.); jfr EXERCITIUM 1. Wärnskiöld Fortif. A 2 b (1673). Hans Kongl. May:t (behagade) föröka Printzens Excercicer, med öfningar i Mathematiquen och Fortification. Nordberg CXII 1: 17 (1740). Författareverksamhet .. är efter min tanka för Docenter icke stort annat än en nyttig och nödig exercise. Boström 3: 412 (1858); jfr 2 b.
2) motsv. EXERCERA 2; jfr EXERCITIUM 2; stundom övergående i bet.: gm övning(ar) av här ifrågavarande slag vunnen färdighet l. skicklighet. Ehrensvärd PVetA 1743, s. 10. En redan vid geväret och exercicen någorlunda öfvad ungdom. AdP 1789, s. 779. Så god exercis egde desse sexton man, att deras skott brunno af i ett tempo. Almqvist DrJ 491 (1834). En exercis med lätt bergartilleri. Kræmer Span. 11 (1860). — jfr ARTILLERI-, BAJONETT-, BATALJONS-, BEVÄRINGS-, GEVÄRS-, INFANTERI-, KANON-, KAVALLERI-, KOMPANI-, REGEMENTS-, SKVADRONS-, STRAFF-, STUDENT-, TERRÄNG-EXERCIS m. fl. — särsk.
a) i numera obrukl. anv. Om jag påtogo mig at lära våre Krigsmän sina Exercicer. Dalin Arg. 1: 202 (1733, 1754).
b) bildl. Jag (underkastar) mig en ordentlig exercis för att fästa uppmärksamheten vid hvad som göres och säges. V. Rydberg (1871) hos Warburg Rydberg 2: 109. Den ensidiga, öfverdrifna andliga exercisen och pluggsystemet (i skolorna). LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 55. — jfr FÖRSTÅNDS-EXERCIS. — (vard.) om häftiga rörelser, ”fäktande” (med ngt) o. d. Han .. för (vid eldsvådan) en vanvettig exercis med en väldig handspruta. Fahlcrantz Kyrkoh. 209 (1907).
3) (†) motsv. EXERCERA 3: bruk(ande), utövande (av rättighet l. privilegium). 2RARP 4: 207 (1726).
Ssgr (till 2; jfr anm. till ssgrna under EXERCITIUM): EXERCIS-BAL. (förr) bal å exercisplats under ett regementes mötestid l. i Lund l. Uppsala under den tid studentexercisen därstädes pågick. Malin Lalin (1840) hos Dahlgren 2Ransäter 63. Lund bjuder .. på .. en stor studentbal .., hvilken kommer att ersätta årets exercisbal, sedan nu med sjelfva studentexercisen äfven balen gått sin kos. SydsvD 1870, nr 1, s. 2.
-DJÄVUL. (vulg.) officer l. underofficer, korpral o. d. som plågar de under hans kommando stående gm en till övermått driven exercis. WoJ (1891). Sandberg Hill. 21 (1912).
-FRI. som fullgjort sin värnplikt l. är frikallad från sådan. Kontorsplats för exercisfri .. ung man .. är ledig. SDS 1905, nr 125, s. 4.
-FÄLT. jfr -PLATS, ävensom EXERCITIE-FÄLT. Wingård Minn. 5: 81 (1847).
-GEVÄR. mil. gevär som bl. användes vid exercis (för att spara för skjutning o. krigsbruk avsedda vapen); jfr EXERCITIE-GEVÄR. FFS 1861, nr 27, s. 18.
-HUS. IllSv. 1: 204 (1873). Exercis- och gymnastikhus för skeppsgossekåren. TSjöv. 1905, s. 174.
-KARL. vanl. med kvalificerande bestämning om officer, underofficer o. d. med avs. på hans skicklighet osv. ss. ledare av exercis; stundom pregnant för att beteckna ngn ss. synnerligen framstående i nämnda avs. En sträng excerciskarl. Wetterbergh Penning. 43 (1847). IllMilRevy 1905, s. 345.
-MUNDERING. mil. sämre mundering avsedd att användas vid övningar. Wijkander MilFörv. 209 (1861).
-PATRON. mil. vid exercis använd, blindladdad l. bl. med löst krut laddad patron. Jochnick Handgev. 68 (1854). UFlott. 3: 29 (1906).
-PLATS. särsk.: plats där ett regemente avhåller sina övningar; jfr -FÄLT, -HED samt EXERCITIE-PLATS. DA 1808, nr 102, s. 1.
-REGLEMENTE. reglemente som innehåller bestämmelser om den enskilde mannens o. truppförbandens utbildning i vapnens bruk o. uppträdande under marsch, manöver o. strid, om de kommandoord som därvid skola brukas, ävensom de allmänna grunderna för strids utförande o. truppernas användning i denna; jfr EXERCITIE-REGLEMENTE. Lefrén Förel. 1: 181 (1818). Exercisreglemente för infanteriet. (1915; boktitel).
-SKOLA. vid flottstation. Gynther Förf. 3: 187 (1833). Exercisskolan i Karlskrona. SFS 1891, Bih. nr 6, s. 14.
-SKVADRON. mil. (förr) vid indelt kavalleriregemente: kommendering av rekryter o. remonter i o. för de förras första utbildning o. remonternas inridning; jfr EXERCITIE-SKVADRON. AdP 1834 35, 7: 238. Sthm 2: 75 (1897).
-TORPED. mil. vid exercis använd torped som ej är explosiv; motsatt STRIDS-TORPED. SD(L) 1902, nr 157, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content