publicerad: 1957
REPRESENTANT rep1resäntan4t l. re1-, l. -en-, l. 0104 (- -sänntánnt Dalin), om person m.||ig., om djur m. l. r., om sak o. dyl. r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid användes äv. den fr. pl.-formen representants. 2RARP 20: Bil. 45 (1760: representans; i bet. 2 b).
Ordformer
(-pre- 1742 osv. -præ- 1710—1839. -dant 1762. -tant 1710 osv.)
Etymologi
[jfr t. repräsentant, eng. representant; av fr. représentant, eg. p. pr. av représenter (se REPRESENTERA)]
1) motsv. REPRESENTERA 5: individ l. exemplar o. d. som framstår l. tjänar ss. l. utgör (l. kan framstå l. tjäna ss. l. utgöra) ett (typiskt) exempel på en viss art l. grupp o. dyl. o. uppvisar artens osv. karakteristiska kännetecken l. egenskaper; individ l. exemplar o. d. som (tydligt) tillhör en viss art l. grupp o. dyl. l. som äger resp. är uttryck för en viss egenskap o. d.; vanl. med bestämning (i form av ett genitiv- l. possessivattribut l. ett prepositionsuttr. inlett av för, i sht förr äv. av) angivande den art l. grupp osv. som individen l. exemplaret tillhör l. den egenskap som den osv. visar resp. är uttryck för.
a) om person l., i utvidgad anv., sammanslutning l. publikation o. d. (Tankekraften) ledes ytterst af mänskliga förståndets Representanter, af uptäckare i vetenskaperna. LittT 1795, s. 4. Dvärgar och alfver äro representanter för de mildare makterna i naturen. Wisén Oden 13 (1873). Köpmannen ansågs under medeltiden vara en representant för rikedomen. Hildebrand Medelt. 1: 332 (1881). Lagergren Minn. 4: 11 (1925: av). Modern fransk diplomati kan med skäl i honom (dvs. Ludvig XI) se sin förste store representant. Grimberg VärldH 7: 160 (1926). — jfr KULTUR-REPRESENTANT. — särsk. i utvidgad anv. (närmande sig 2), om person l. publikation o. d. som utåt företräder l. representerar (se REPRESENTERA 5 c) en åsiktsriktning, en strävan, en vetenskap o. d., målsman (se d. o. 2 b), företrädare. Voltaire, såsom Fransyskhetens fulländade representant, har (osv.). Phosph. 1810, s. 174. BL 11: 31 (1845; om tidning). Likasom hos forntidens .. greker .., hade .. ock hos våra förfäder musiken sin egen representant bland gudarne, nemligen Brage. Bauck 1MusH 285 (1862). I .. (A. G. Blytt) förlorade den norska naturvetenskapen en af sina mera betydande representanter. Paulson Minnestal 96 (1899). Siwertz JoDr. 111 (1928).
b) om djur l. växt l. om ngt sakligt (av konkret l. abstrakt art; jfr a). Skönheten var (under riddartiden) liksom en .. representant af det gudomliga på jorden. Geijer I. 5: 11 (1810); jfr 2 d. Hisinger Ant. 6: 86 (1837). Sierra Leone är i sanning en värdig representant af tropikernas yppighet och skönhet. Kongo 2: 151 (1888). Linnefabriken i Tammerfors .. är en bland storindustrins förnämsta representanter i Finland. Finland 148 (1893). Kungsfiskaren är Europas enda representant för ett fågelsläkte, som annars huvudsakligen hör tropikerna till. Rosenberg OsKvism. 122 (1934).
2) motsv. REPRESENTERA 7: person som uppträder på ngns l. ngts vägnar; ställföreträdare l. ombud; särsk. om person som fått särskilda befogenheter l. fullmakter o. d. att uppträda som ombud o. d.; ofta med bestämning (i form av ett genitiv- l. possessivattribut l. ett prepositionsuttr. inlett av för, förr äv. av) angivande den l. det som representeras. PH 3: 2337 (1746). Monarchen har rättigheten att ensam vara statens .. Representant, målsman eller högsta rättsinnehafvare. Boström Statsl. 23 (1859). Representanter för de olika varuutredningskommittéerna .. (framlade) fakta om vad som just nu görs för att förbättra konsumtionsvarorna. Form 1947, s. 60. — jfr ARBETAR-, BONDE-, BÄRGSLAGS-, LANDSBYGDS-REPRESENTANT. — särsk.
a) om diplomatiskt sändebud l. minister l. ambassadör o. d. som i ett främmande land representerar sitt eget. KKD 5: 119 (1710). Den svenske representanten i Köpenhamn. Forssell i 3SAH 3: 215 (1888). (Från 1655) var Portugal under långliga tider utan representant i den svenska huvudstaden. HT 1927, s. 387.
b) person som är invald (l. på annat sätt fått en plats) i en (offentlig) församling (t. ex. riksdag, stadsfullmäktige) l. (förenings)styrelse o. d. för att där representera (se d. o. 7 a) en grupp personer, ett område, ett parti, en åsiktsriktning o. dyl. o. tillvarataga dennas (dettas) intressen o. d. Partiet hade tio representanter i riksdagen. DA 1771, nr 32, s. 1. Riksens Ständer äro Svenska Folkets Representanter. RO 1810, § 1. I den första tyska riksdagen hade socialisterna en enda representant. Almquist VärldH 8: 302 (1938). jfr (†): De .. (ofrälse) ståndens representans (dvs. representanter vid riksdagarna). 2RARP 20: Bil. 45 (1760). — jfr ARBETAR-, BONDE-, BORGARSTÅNDS-, FOLK-, LANDSBYGDS-, NATIONAL-REPRESENTANT m. fl. — särsk. (om utländska, särsk. nordamerikanska förh.) ss. benämning på medlem av den nedre kammaren i ett parlament l. en folkrepresentation; särsk. [jfr (amerik.) eng. house of representatives samt t. haus der abgeordneten] i uttr. representanternas hus, benämning på den nedre kammaren i vissa folkrepresentationer (särsk. i den nordamerikanska kongressen). SP 1809, nr 49, s. 1. 2SvUppslB 10: 1151 (1949).
c) i sht handel. person som har till yrke att uppträda på ett handels- l. affärsföretags vägnar, särsk. gm att upptaga order o. d. i dess namn, agent (se d. o. 1 b), handelsresande; äv. i utvidgad anv. (jfr d), om affärsföretag o. d. som representerar ett annat (t. ex. utländskt) företag. Carlbaum Mem. 53 (1930). Energisk representant med ordnad ekonomi .. sökes för i Sverige redan införd .. fabrik. GHT 1933, nr 213, s. 20 (i annons).
d) i utvidgad l. bildl. anv., om sak l. föremål o. d. som uppträder i stället för l. ss. ersättning för ngt l. ngn o. d. (Jag) hade .. bort betänka .. att bref äro dåliga representanter, att skrift och ord äro lika så långt skiljagtiga .. som närvaro och frånvaro. Geijer Brev 152 (1813). Substantivum .. innefattar utom nomen äfven dess representant, pronomen. Boivie SvSpr. 21 (1820). Cassel TeorSocEkon. 75 (1934). — särsk. (numera bl. tillf.) om mynt o. d. ss. ersättande l. företrädande ett visst värde o. d.; äv. om banksedel, check o. d. ss. ersättare för mynt i den allmänna rörelsen; jfr REPRESENTATIV II 2. Posten 1769, s. 549. Myntets rörelsesätt kan indelas i två stora förändringar. Det ena är då myntet sjelf rörer sig; det andra då det rörer sig genom representanter. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 3 (1854). jfr MYNT-REPRESENTANT.
Ssgr (till 2, särsk. 2 b): A: REPRESENTANT-ANTAL~02, äv. ~20. jfr antal 2. BtRiksdP 1892, I. 1: nr 28, s. 19. —
-FÖRSAMLING. (-tant- 1842 osv. -tants- 1918) församling av representanter l. ombud; särsk. om folkrepresentation l. riksdag l. kyrkomöte o. d.; stundom särsk. om den nedre kammaren i vissa utländska folkrepresentationer. Snellman Stat. 393 (1842; om storting). (A. N. Sundbergs) ställning som främste biskop i den svenska kyrkan och ordförande i hennes representantförsamling (dvs. kyrkomötet). Wieselgren Bild. 120 (1889). 2NF 27: 1351 (1918; om den nedre kammaren i Sydafrikanska unionens folkrepresentation). Toijer SvRiksd. 43 (1935; om riksdag). —
-HUS.
1) (tillf.) till 2, i uttr. folkets representanthus, om folkets hus (se folk 2 slutet). Carlsson HelaSthm 529 (1912).
2) [jfr t. repräsentantenhaus, amerik. eng. house of representatives] (om utländska förh.) till 2 b slutet, om den nedre kammaren i vissa folkrepresentationer; särsk. om representanternas hus i den nordamerikanska kongressen. Bremer NVerld. 2: 433 (1853; i delstaterna i USA). Preussiska representanthuset. AB 1869, nr 286, s. 3. 2NF 38: 406 (1926; om förh. i Österrike). Representanthusets utskott för undersökning av oamerikansk verksamhet. MorgT 1948, nr 263, s. 1. —
-KALL, n. (numera föga br.) uppgift l. värv ss. representant, representantskap; jfr kall, sbst.2 4 (b). AdP 1834—35, 14: 366. FFS 1918, nr 133, s. 1. —
(2 b slutet) -KAMMARE, r. l. m. [jfr fr. chambre des représentants] om (avdelning av) folkrepresentation; numera nästan bl. om den nedre kammaren i vissa utländska folkrepresentationer (företrädesvis i den belgiska folkrepresentationen). Detta Riddarhus, hvilket jag anser .. kunna täfla med hvilken representantkammare som helst. AdP 1834—35, 14: 375. SvT 1852, nr 14, s. 3 (om representanternas hus i den nordamerikanska kongressen). Den belgiska representantkammaren. Svedelius Statsk. 4: 349 (1869). —
-MÖTE. jfr möte 5. Öman TaflDjurL 8 (1877). Skytteförbundens allmänna representantmöte. SFS 1894, Bih. nr 8, s. 2. —
-ROLL. (tillf.) roll (värv l. funktion o. d.) ss. representant. Leijonhufvud Minnesant. 246 (1840). —
-SYSTEM. om system karakteriserat av att ett antal representanter utses för att sköta vissa uppgifter (t. ex. inom en kommun). UNT 1928, nr 10061, s. 4. —
B (föga br.): REPRESENTANTS-FÖRSAMLING, se A.
Avledn.: REPRESENTANTINNA, f. (†) kvinnlig representant.
REPRESENTANTSKAP, n. [jfr d. repræsentantskab, t. repräsentantenschaft]
1) (mera tillf.) till 1: förhållandet att vara representant för ngt; ofta med mer l. mindre tydlig anslutning till 2. Borelius Metaf. 162 (1887). Den nutida svenska botaniken .. äger målsmän, vilka på ett förträffligt sätt äro i stånd att utöva det vetenskapliga representantskap, som vid en minnesfest .. (över Linné) ej gärna borde saknas. Lidforss Vetensk. 68 (1907); jfr representant 1 a slutet.
2) till 2: förhållandet att vara representant, uppdrag l. värdighet ss. representant. Bergman MedeltPoesi 111 (1899). särsk.
a) till 2 b; äv. i utvidgad anv., om förhållandet att ha representanter l. att vara representerad. Wieselgren Bild. 19 (1886, 1889). I Karlshamn .. undanträngdes vid .. (den gustavianska tidens) slut magistraten från representantskapet (i riksdagen). SvRiksd. I. 7: 212 (1932).
b) handel. till 2 c: uppdrag l. anställning ss. representant. Chokladresande söker representantskap för .. konkurrenskraftig fabrik. SvD(A) 1919, nr 335 A, s. 2. Därs. 1924, nr 163, s. 1.
3) till 2 b; konkret(are): församling l. råd o. d. av representanter som valts l. utsetts (av o.) bland medlemmarna i en större förening l. organisation o. d. för att fungera ss. ett mellanled mellan medlemmarna o. föreningens osv. styrelse l. ss. ett beslutande l. rådgivande organ. EkonS 1: 334 (1893). (Fackförbunden) sammanfattas i .. landsorganisationen, som .. i representantskapet (har) sin lägre, i kongressen sin högre beslutande myndighet. Därs. 2: 560 (1901). SvFolket 12: 38 (1940).
Spoiler title
Spoiler content