publicerad: 1957
RESEDA rese4da l. 032 (rese´da Weste, reséda Dalin), r. l. f.; best. -an; pl. -or (Dalin (1855) osv.) ((†) -er Weste (1807), Kullberg).
Etymologi
[jfr t. reseda, äv. resede, eng. reseda, fr. réséda; av lat. reseda, möjl. eg. imper. sg. av resedare, (åter) stilla, av re-, åter (se RE-), o. sedare, stilla, lugna, mildra, rotbesläktat med SITTA; enligt Plinius användes växten ss. medel att få svullnader att fördela sig o. inflammationer att gå tillbaka, varvid man tre gånger läste en formel som började reseda, morbos reseda!, dvs. stilla (l. reseda), stilla sjukdomarna!]
växt tillhörande släktet Reseda Lin.; särsk. om (individ av) arten Reseda odorata Lin., luktreseda, trädgårdsreseda; äv. ss. beteckning för växtsläktet; äv. koll. Nordforss (1805). Polyfem I. 32: 2 (1810). Reseder och nattvioler doftade omkring honom. Kullberg Domaren 199 (1842). Resedan (betecknar i det poetiska språket) blygsamheten, godheten i det tysta. Larsson KinD 51 (1894). NormFört. 26 (1894; om släktet). Krok o. Almquist Fl. 1: 116 (1907; om R. odorata Lin.). En liten blomstertäppa, där fru Widestrand odlade törnrosor och reseda. Lagergren Minn. 8: 118 (1929). — jfr FÄRG-, LUKT-, TRÄDGÅRDS-, VAU-, VIT-RESEDA. — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) i uttr. gul reseda, R. lutea Lin., gulreseda; stundom äv.: R. luteola Lin., vau, färgreseda; vit reseda, R. alba Lin., vitreseda; (vanlig) välluktande reseda, R. odorata Lin., reseda, luktreseda, trädgårdsreseda. Gul reseda. Weste (1807; om R. luteola Lin.). Reseda alba (Hvit Reseda) och R. lutea (Gul Reseda) .. kunna sås på bänk och sedan planteras .. på kall jord. Lundström Trädg. 2: 55 (1831). Välluktande Reseda. Lilja FlOdlVext. 64 (1839). Vanlig välluktande reseda. HbTrädg. 6: 201 (1876).
b) i utvidgad anv., om den vitgröna färgnyans som är utmärkande för luktreseda. Reseda och hasselnöt-brunt .. äro de brukligaste färger för Damernas klädningar. MagKonst 1823, s. 7. Östergren (1936).
-ESSENS. (i sht i fackspr.) av reseda(blommor) erhållen essens (använd för parfymberedning). AHB 54: 44 (1871). —
-FRÖ, n. jfr frö, sbst.1 1, 1 b. jfr (numera knappast br.): Favoritfärgerne på nya tyger äro .. (bl. a.) graine de réséda, reseda-frö. KonstNyhMag. 4: 20 (1821). —
-FRÖ-OLJA. [jfr t. resedasamenöl] (förr) av frö av färgreseda erhållen olja använd till fernissor o. ss. brännolja; jfr -olja 2. (Ekenberg o.) Landin (1894). —
-GRÖNT, n. [jfr t. resedagrün] jfr -grön; särsk. (i fackspr.) om ett slags kromgrönt. SFS 1876, nr 8, s. 6. —
-LÄGER. (i vitter stil, tillf.) om plats där reseda växer. Snåla händer jaga kloten (dvs. äpplena), / trefva efter rosenhäger / i de grå resedaläger. Karlfeldt FridLustg. 76 (1901). —
-OLJA, r. l. f. [jfr t. resedaöl, eng. reseda oil, fr. huile de réséda (alla i bet. 1)] (i fackspr.)
-POMADA. (i fackspr.) pomada erhållen gm absorption av reseda(blommor) med fett. AHB 54: 44 (1871). —
-VÄXT. [jfr t. resedagewächse, pl.] bot. växt tillhörande familjen Resedaceæ; särsk. i pl., om denna familj. NormFört. 26 (1894).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content