SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
RESERVANT res1ærvan4t l. re1-, l. -är- l. -er- (resärrvánnt Dalin), m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[till lat. reservans (gen. -antis), p. pr. av reservare (se RESERVERA)]
i sht polit. motsv. RESERVERA 8: person som reserverar l. reserverat sig (mot ett beslut o. d.). Liljecrona RiksdKul. 508 (1841). Så många reservanter emot beslutet anmälde sig, att de utgjorde pluralitet inom ståndet. De Geer Minn. 2: 26 (1892). ÅbSvUndH 56—57: 242 (1939).
Ssg: RESERVANT-FÖRSLAG~02. förslag framställt av reservant. Motorför. 1928, nr 3, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content