SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
RESTAURATOR res1ta͡ωra3tor2 l. räs1-, l. -a͡ur-, ngn gg -or-, äv. 1040 (rästauràtårr Dalin), m.||ig.; best. -n; pl. -er -atω4rer.
Etymologi
[jfr t. o. ä. eng. restaurator; av lat. restaurator, vbalsbst. till restaurare (se RESTAURERA). — Jfr RESTAURATÖR]
1) (numera bl. tillf., arkaiserande) motsv. RESTAURERA I 1: återupprättare, återställare; förnyare, nyskapare. Restauratorerne af det Franska väldet. Höijer 4: 244 (1796). Örtvetenskapens Restauratorer. VetAH 1802, s. 225. Östergren (1936).
2) (i sht i vitter stil) motsv. RESTAURERA I 2, = RESTAURATÖR 2. Dalin (1871). AntT XIV. 1: 70 (1899). C. G. Brunius, Lundakatedralens .. restaurator. SvD 14/2 1926, Söndagsbil. s. 6.
Spoiler title
Spoiler content