[jfr t. retablissement; av fr. rétablissement, till rétablir (se RETABLERA)]
(†) vbalsbst. till RETABLERA:återställande l. återupprättande av ngt. At H.s Ma.t läte sig så troligen värda om den gemeene Tranqvillitätens retablissement. BrinkmArch. 2: 142(1674). Gynther ConvHlex.(1848). Ekbohrn(1904). — särsk. till RETABLERA 2:återställande av ngns hälsa, tillfrisknande. Retablissementet var gemenligen långsammare än sjelfva sjukdomen. VetAH 1767, s. 330.
