SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1958  
RINGANDE riŋ3ande2 l. RINNANDE rin3ande2, p. adj.
Ordformer
(ring- 1769 osv. rinn- 1928)
Etymologi
[sv. dial. i ringande l. rinnande rot; sannol. ombildning av det uttr. som föreligger i sv. dial. ti rinn å rot (se RING, sbst.3) med anslutning till RINGA, v.2, resp. RINNA. — Jfr uttr. i ringaste rot (se RINGA, adj. I 2 i β)]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i uttr. i ringande l. rinnande rot, helt o. hållet, fullständigt, totalt. Ihre 2: 441 (1769). Löjtnanten .. fördömer i ringande rot all dilettantism. Knorring Skizz. II. 1: 271 (1845). Hösten förut hade säden frusit i rinnande rot. Enström Järnv. 105 (1928).
Spoiler title
Spoiler content