publicerad: 1959
ROTEMÄSTARE rω3te~mäs2tare l. ROTMÄSTARE rω3t~, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(rot- (-oo-, -th-) 1554 osv. rote- (-oo-, -ht-, -th-) 1531 osv. rott- 1554—c. 1640. rotte- 1561 (: Knäckterottemest(are)), 1589—1590)
Etymologi
[y. fsv. rotamästare; jfr fd. o. dan. rodemester, mlt. rotmester, mnl. o. holl. rotmeester, t. rottmeister, ä. t. äv. rottenmeister; av ROTE, sbst.1, o. MÄSTARE]
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) motsv. ROTE, sbst.1 1. (Sv.) Rootmästare. (T.) Rotmeister. (Lat.) Decurio. Schroderus Dict. 49 (c. 1635); jfr e.
a) motsv. ROTE, sbst.1 1 a; urspr. om befälsperson av lägsta graden inom en fana l. fännika med befäl över en rote; från 1500-talets senare hälft om den knekt som stod främst i o. förde befäl över den andra av de två rotar vilka (inom en fana l. fännika l. ett kvarter) stodo under befäl av en överrotemästare (vilken själv äv. förde direkt befäl över den första roten); förr äv. i uttr. överste rotemästare, överrotemästare. The xx forordinerede rotemestere for kneckterne. G1R 11: 222 (1537). Öffverste rothemestere (skall få) halfffempte mark, item rothemestere och menige knechter fyre mark. Därs. 25: 411 (1555). HovförtärSthm 1593 D, s. 17. Josephson o. Schultz SvUOffH 1: 34 (1938). jfr: Gemene Knäckte-rottemest(are) Käthil Olsson. KlädkamRSthm 1561 L, s. 11 a. — jfr UNDER-, ÖVER-ROTEMÄSTARE.
b) motsv. ROTE, sbst.1 1 b: menig uttagen till underbefäl för en rote båtsmän. SkeppsgR 1626, s. 13 a. HovförtärSthm 1770, s. 2802. VFl. 1928, s. 109 (om förh. 1627). — jfr UNDER-ROTEMÄSTARE.
c) motsv. ROTE, sbst.1 1 c, d: ledare av en rote; dels om korpral (som stod främst i o. samtidigt förde direkt befäl över första roten i sitt korpralskap), dels om lägre underbefäl l. menig som förde befäl över en rote (o. som var korpralens ställföreträdare); äv. allmännare, dels om soldat i första ledet av en rote, dels om (l. ss. titel för) befälsperson (soldat) med ställning närmast under korpral. Delachapelle ExBook 2 (1669). The som stå uthi Främsta eller Första Ledet .. kallas Rotmästare .., och the som stå uthi samma divisions effterste Ledh .. kallas .. half Roteslutare. The uthi första Ledet aff andre Divisionen .. kallas .. Vnder-Rotemästare, och the uthi sidste ledet .. Roteslutare. Söderman ExBook 5 (1679). Vid hvarje Corporalskap utses den skickligaste Soldaten til Rotmästare. KrigsmSH 1798, s. 33 (vid infanteri). Hittils varande Corporaler (vid kavalleriet) benämnas Sergeanter, Secund-Corporaler, Gefrejtrar och Rotmästare, komma at kallas Corporaler. KrigVAT 1834, s. 181. Rotmästare .. (dvs.) soldat i 1:a ledet. WoJ (1891). (Korpralen) var rotemästare över första roten i sitt korpralskap. Josephson o. Schultz SvUOffH 1: 44 (1938; om förh. på 1600-talet). — jfr UNDER-, ÖVER-ROTEMÄSTARE. — särsk. (†) i uttr. halv rotemästare, om den soldat som stod främst i den bakre hälften av en rote, ”underrotemästare”. Delachapelle ExBook 4 (1669). Then fierde Soldaten kallas Ledare för halfva Roten (Half Rotmästare). .. Men när en Batallion står allenast 4. Man högt, är then tredie Karlen Half Rotmästare. Richardson Krigsv. 1: 246 (1738).
d) (förr) förman för vardera av de matlag (backlag) vari besättningen på ett örlogsfartyg indelades. Hvart (vakt-)qvarter (delas) i matlag med en skickelig Karl til Rotemästare, som är ansvarig för Backlaget. SjöreglÖrlFl. 1785, § 113. Hägg TretungFl. 69 (1941).
e) (om ä. utländska förh.) motsv. ROTE, sbst.1 1 g, om befälhavare över en (mindre) truppavdelning. En dicsontnick eller rottmästare öffver heijduckarna. HH 20: 378 (c. 1640). En Rotmästare för Strelitzerne. Widekindi KrijgH 86 (1671). (Sv.) Rotmästare .. anförare för en manipulus: (lat.) centurio. Cavallin (1876).
Anm. till 1. Det hos Wollimhaus Ind. (1652) förekommande ordet rootemästarrij (med översättningen tebunus (tryckfel för tribunus) militaris) är sannol. felaktigt för rootemästare.
a) (vanl. av rådstuga l. sockenstämma utsedd) person med uppgift att övervaka den allmänna ordningen o. d. inom en rote, stundom likställd med (l. underordnad) kvartersman l. sexman. Presten (skall) med Lendsmannen och Kyrkones Sexmän sättia rootmestare öfver huario 10, huilken medh the 9 ett noga inseende hafva skall. Cederlöf FinlPrästEkon. 239 (i handl. fr. 1556). Twenne Inspectores eller Rootemestare .. (skulle i städerna) redho före göra hwad för Folck i dheras Rootha eller qwarteer sigh oppehöllo. RARP 4: 625 (1651). Sex-Män ock de i Städerne tilsatte Rotmästare, som äro förordnade, at hafwa upsyn på sine Grannor. PH 1: 37 (1719). Bonden Gabriel .. hvilken varet Sexman och Rotmästare vid samma rothe förledet åhr. VDAkt. 1722, nr 159. Rotemästarnes åligganden ha undan för undan begränsats, så att det nu knappast återstår mera än skyldigheten att buda till snöskottning på stadens allmänna vägar. Bohlin AlingsåsH 463 (1920).
b) motsv. ROTE, sbst.1 2 a: person som övervakade o. ledde brandskyddet inom en brandrote; särsk. (i sht om förh. i Sthm) i utvidgad anv., om person med lägre befälsgrad vid ett ”sprutlag” o. med uppgift att vid eldsvåda bl. a. övervaka vattenkörarnas arbete samt biträda med ordningens upprätthållande o. brandredskapens (i sht brandseglens) förvarande. Twänne Brandmästare medh sine vnderhafwande Rothemästare. SthmStadsord. 1: 151 (1661). SFS 1828, SärskBl. s. 157 (om förh. i Sthm). Herlitz Stadsförv. 1830 234 (1924; om förh. i Uppsala). För varje .. brandrote (i allmän brandkår) utses en el. flera rotemästare. 3NF 3: 1096 (1925). jfr: Brand-vacktmästaren (låter) tilsäja Brand-Rotmästaren, at .. upbåda sin Rota. PH 1: 782 (1729).
c) motsv. ROTE, sbst.1 2 g: föreståndare l. ledare för en rote. Schroderus Comenius 654 (1639). (Lat.) Tribunus .. (sv.) Tribun (rotmästare). Cavallin 607 (1885).
3) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 3: person som utsågs inom en rote för att fungera ss. dess ombud gentemot soldaten (l. båtsmannen) o. myndigheterna; ofta om ägaren av det största hemmanet inom roten (på vars ägor soldattorpet (osv.) låg). RP 7: 353 (1638). För hvarje rota, som uppsätter knekt, utvälja intressenterne sig emellan en Rotmästare, hvartill företrädesvis utses den å hvars ägor knekten är bosatt. SPF 1855, s. 229. Kapten Jägerschiöld hade just den dagen stämt möte med några av sina rotemästare i och för rekrytering till kompaniet. Moberg Rask. 45 (1927).
4) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 4: förman l. ledare för en rote; särsk. om förman för arbete med uppfordring av malm. Holmkvist BergslGruvspr. 58 (i handl. fr. 1531). (Vid Falu gruva skall) tilsätjas en Rotmästare eller uptagzman uti hwart par. Bergv. 1: 45 (1621). Uppfordringen .. (är) vid större grufvor .. under uppsigt af en så kallad Rotmästare. VermlBergsmFA 1869, s. 14. PT 1894, nr 25, s. 3.
5) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 5: förman för rote av järnbärare, järnbärarrotemästare. HH XXXII. 2: 167 (1773). Jernbärarne .. (äro) fördelade i 11 rotar, med hvar sin rotmästare, som, vald inom roten, har 15 man under sig. Blanche Tafl. 2: 110 (1845, 1856). — jfr JÄRNDRAGARE-ROTEMÄSTARE.
6) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 8: (mera försigkommen) lärjunge som av lärare utsågs att inom en rote biträda vid undervisningen o. skolordningens upprätthållande; jfr MONITÖR. Rotemästare, som böra tillse, att alla gå ordentligt i sitt led. Dahm Skolm. 170 (1846). ÅbSvUndH 1: 17 (1921).
7) (förr) gymn. motsv. ROTE, sbst.1 9: ledare för en rote. Om gymnastikafdelningen består af sex gymnastikrotar med två rotmästare för hvarje, så (osv.). Balck Idr. 1: 466 (1886). Rotmästare i första roten. Asplund LivSmultr. 63 (1945).
8) (†) motsv. ROTE, sbst.1 14 slutet: ledare l. huvudman för en sekt l. ett religiöst parti. Balck Musæus L 1 b (1596).
Ssgr: (2 a) ROTEMÄSTAR- l. ROTEMÄSTARE-DÖME, n. (-are-) (†) rotemästares ämbete. Sam[m]e dagh sade Morthen schreddare sigh aff med rothemestare dömmett. TbLödöse 26 (1587). —
(1 c) -LED, n. (-are-) (†) i fråga om en uppställd l. marscherande trupp: det led i vilket rotemästarna stå l. marschera. Söderman ExBook 62 (1679).
ROTEMÄSTERSKAP, n. (förr)
1) till 1 d: avdelning av besättningen på ett örlogsfartyg under tillsyn av en rotemästare, backlag. SjöreglÖrlFl. 1785, § 680.
2) till 2 a: rote. (Stadskvarteren) innehålla Vthi sigh Sex Rothemästerskap. Bohlin AlingsåsH 232 (i handl. fr. 1679).
3) till 2 b: brandrote under uppsikt o. ledning av en rotemästare. (Sthm) medh thes För-Städer .. (är) vnder wisze Qvarter, Brandmästare och Rotmästerskap fördelt. Stiernman Com. 4: 114 (1675). Staf PolisvSthm 8 (1950).
Spoiler title
Spoiler content