publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
ÖVER-RATIONELL.
1) (numera bl. tillf.) till II 1 d: som ligger utanför l. bortom det rationella. Den irrationella – kanske öfverrationella – faktor, som kallas lycka. Quennerstedt C12 2: 106 (1916).
2) till II 8: överdrivet l. alltför rationell. SvD(A) 24/2 1935, s. 9. En reaktion mot en överrationell, mekaniserad samhällssyn. RiksdP 1975, nr 17, s. 27. —
(II 8) -REAGERA. reagera (se d. o. 2 (b, c), 3) överdrivet l. alltför starkt l. häftigt (på ngt). Storbritannien är liksom USA angeläget att inte utåt ”överreagera” på det kinesiska krigshotet mot Indien. SvD(A) 19/9 1965, s. 10. Deras immunförsvar tycks ha överreagerat på en vanlig förkylning. DN 9/1 1989, s. 1. Han överreagerar på bagateller som när han hejdas av polis på gatan, eller tycker att brodern sårat honom. Johannisson MelankRum 42 (2009). —
(II 8) -REAKTION. jfr reaktion 5 a, b o. -reagera. Den enorma känsligheten, överreaktionen för tryck, sårande tillmälen, den minsta grymhet. DN(A) 2/5 1953, s. 3. För vissa patienter hjälper det att ge kortison som dämpar överreaktioner i immunförsvaret. HbgD 1/11 2020, s. A19. —
(II 1 (a)) -REDE, förr äv. -REDA. om (på underrede l. ram vilande) övre del av fordon (l. annat transportmedel), särsk. liktydigt med vagnskorg l. karosseri (jfr rede, sbst.1 1 b); äv. om övre del av möbel o. d. (jfr rede, sbst.1 3); jfr ovan-rede. En (galär) betarfvar ny back och någon öfverreda. 2RA 3: 679 (1734). Öfverredet (hos vagnen) kan utgöras af fast vagnsbotten eller en lös bottenbräda, hvilande på bankarne, samt ett skrof eller en häck af stegar. Juhlin-Dannfelt 423 (1886). Sängstommen (i en sparlakanssäng) är helbyggd och fri från väggen, men överredet är delvis väggfast. Erixon Södermanl. 24 (1924). För att ramen (på en bil) skall kunna uppbära överredets och lastens vikt, måste den vara tillräckligt kraftig. AutB 591 (1947). —
-REFLEKTERAD, p. adj. särsk. till II 8; jfr reflektera 8 b δ. AB 30/6 1866, s. 3. Fabeldiktningen .. torde i vårt öfverreflekterade århundrade endast lefva qvar i barnböckerna. NF 4: 924 (1881). Han är en främling i sin tid, överreflekterad, livstrött, erotiskt polygam men oförmögen att älska. SvLittTidskr. 1963, s. 71. —
(II 7 a) -REGENT. högsta styresman l. ledare (jfr regent 1); äv. (o. numera bl., tillf.) oeg. l. bildl. (jfr regent 1 g), med anslutning till regent 2. RA I. 3: 878 (1597). (Polen har visserligen) ett Hufwud, som förer Nampnet och Staten aff en Konung. Men när man thesz omstängde Wälde anseer, så är han vthi sielfwa Wärcket föga meer, än en Förste, eller ÖfwerRegent aff en frij Republicq. Brask Pufendorf Hist. 366 (1680). A.-B. Pripp & Lyckholm och dess överregent, disponenten Vilhelm Månsson. ArbT 12/8 1938, s. 1. —
(II 8) -REGLERA, -ing. till övermått l. alltför långtgående reglera (ngt); särsk. i fråga om dels samhälleliga l. ekonomiska förhållanden (jfr reglera II 2), dels (om ä. förh.) tryckvätska i turbinregulator (jfr reglera II 3 a); i sht dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ing. Överreglering av finansmarknaderna. Genom detta samband mellan regulatorhylsan och hjälpmotorn kan regleringen utföras lugnt och utan s. k. öfverreglering. 2UB 2: 509 (1901). Sverige har helt enkelt blivit ett grovt överreglerat och genombyråkratiserat samhälle. DN 15/8 1985, s. 5. —
(II 8) -REKLAMERA, -ing. överdriva förtjänsterna hos (ngt l. ngn); i sht i p. pf.; jfr reklamera, v.2 En trupp, vars enda sevärda sujett var en dock överreklamerad kvinlig ”stjärna”. JmtP 20/10 1919, s. 3. För egen del anser jag den (dvs. blåmusseronen) vara väl mycket överreklamerad. Cortin SvampHb. 55 (1937). —
-REMITTERA, -ing. särsk. till II 3 b; särsk. med avs. på dels penningmedel (jfr remittera 7 o. -styra 2 slutet o. remittera över), dels (o. numera i sht) patient inom sjukvården (jfr remittera 6 a α). Blef .. resolveret .. at af de 4 000 rzd:r som til hofförtäringen deputerede äre, skulle 2 000 rzd:r öfwer remitteres til Goddart Wachtendunk i Hålland, derföre spesserij och wijn at opköpa. KamKollP 1: 57 (1636). Vid överremittering till vuxenvården är det av största vikt att mottagandet av en 17–18-årig patient sker med uppmärksamhet på och förståelse av att detta är en ung patient. LäkT 2012, s. 807. —
-REPRESENTATION.
1) (†) till II 7 b, konkret, om högre l. högsta beslutande församling l. organ; jfr representation 5 b. Öfverrepresentationen har efter en liflig debatt förkastat ett förslag om att uppkalla en gata i Paris efter Alexander Dumas. GbgAB 30/11 1895, s. 3.
2) till II 8, om förhållandet att vara överrepresenterad; äv. konkretare. Irlands överrepresentation i underhuset. AB 24/1 1907, s. 5. Man (har) funnit att det i uppsatser om skolan finns en överrepresentation av vissa ord hos flickor, vissa hos pojkar. Sigurd Möt. 113 (1983). Det är så konstigt att folk som har valt att se på världen i svart och vitt, gärna sifferkodad, och gillar att dra slutsatser av överrepresentationer på anstalter, har kunnat undgå att märka överrepresentationen av män. DN 24/8 2005, Kultur s. 22. —
(II 8) -REPRESENTERAD, p. adj. om grupp av personer: som med hänsyn till sin storlek l. betydelse har fler representanter än vad som är proportionerligt l. befogat l. förväntat inom viss organisation l. inrättning l. kategori (äv. om ngt sakligt); förr äv. om församling o. d.: som har fler representanter för viss grupp än vad dennas storlek osv. motiverar; jfr representera 5 a, 7. Han skulle endast vilja att ingen af dessa församlingar må blifva öfverrepresenterade af ett visst stånd eller parti. GbgP 1/12 1866, s. 2. Han är intellektualist – en riktning som aldrig riskerar att bli överrepresenterad i konsten. Romdahl ModMål. 129 (1926). Då en stor del av landarealen har förvandlats till sammanhängande åker, blir särskilt tallen .. starkt överrepresenterad genom fjärrfluget pollen. Selander LevLandsk. 236 (1955). I rapporten redogörs för att ensamstående föräldrar, och familjer med flera barn, är överrepresenterade bland ekonomiskt svaga familjer. MotRiksd. 2020–21, nr 3723, s. 1. —
(II 3) -RESA, sbst. om handlingen att resa över (ngnstans hän, särsk. till land); i sht om (längre) sjöresa; äv. konkretare; jfr -fart 2, -komst 2. Den stora båt och färja, som jag måst hålla till församlingens och min överresa till kyrkian. Svedenfors Gränsb. 1: 92 (i handl. fr. 1677). Efter en särdeles svår öfverresa ankom han till Jutland och landsteg i Århus. Carlén Skuggsp. 2: 330 (1865). När och med hvilken båt jag ämnade företaga öfverresan till Amerika. Zilliacus VandrÅr 1: 2 (1920). —
(II 3 c) -RESA, v. resa över (till en plats l. ett land o. d.); numera nästan bl. i p. pf.; äv. tr. (se slutet). Orsaken hwarföre H: K: Mtt: .. är öfwer reesst till Pryssen hafwa waridt många. RARP 1: 87 (1629). Den värdige Kyrko-Läraren HofPred. Ehrenmalm är öfverrest, at skaffa sig Wasa (pastorat). Porthan BrCalonius 560 (1799). Han öfverreste till England 1841, på hvilken resa han medtog sin broder. TT 1899, Allm. s. 51. I marschen (i Köpenhamn) gick också många överresta svenskar. DN 11/10 1981, s. 15. särsk. (numera bl. tillf.) tr., med obj. betecknande plats l. land o. d. (jfr -fara 4); äv. med anslutning till över II 2 a, i fråga om att resandet inbegriper platsen osv. i dess helhet (jfr -fara 1 a). För hwar gång, som man hwarthere aff thesze Broar passerar och öfwerreeser. Stiernman Com. 2: 186 (1638). Så täcka utsigter, att man glömmer besvärligheten af den backiga vägen jämte de torra fält man öfverreser. Linnerhielm 1Br. 207 (1795, 1797). ”Prydlig” reklamskylt får uppsättas å handelsresandebil (egen), gällande helåret 1931. Överreser hela Sverige. DN(A) 22/12 1930, s. 25. —
(II 1 a) -RESNING. (†) konkret, om ngt som är upprest ovanpå o. utgör övre del av ngt (särsk. i fråga om mila l. byggnad); jfr resning, sbst.2 3. De bästa kolen erhöllos högst upp i milan eller kullen och i en del af öfverresningen. JernkA 1827, s. 172. (Kyrk)Bygnaden, som är uppförd i götisk stil med korsbygd öfverresning samt torn. Dalpilen 1890, nr 14 A, s. 2. —
(II 9) -REST. (numera mindre br.) kvarleva l. återstod l. rest (se rest, sbst.1 1). At den Sand / Som gömer denne Kropp skal en gång återgifwa / Des döde öfwerräst. SkrVSocLd 20: 87 (1688). Enligt privata bref från Armeen uti Italien, består öfwerresten af General Maszenas til Genua retirerade Corps af 8000 man. GT 1800, nr 59, s. 1. Det är .. av dessa folkliga överrester han har skapat sin fiktion. SvD 24/8 1991, 2: 2. —
(II 8) -RETA, -ning. [jfr t. überreizen] med avs. på sinnes- l. kroppsorgan (särsk. nerver l. nervsystem) l. organism o. d.: till övermått l. i alltför hög grad reta (se reta, v.1 I 2), överstimulera l. irritera (se d. o. 3); äv. med avs. på känsla l. sinnestillstånd l. själsegenskap o. d., i sht förr äv. person: i (alltför) hög grad uppegga l. jaga upp l. upphetsa, förr äv. med avs. på samhällsekonomi; numera i sht dels i p. pf. (se a), dels ss. vbalsbst. -ning (se b). Man fordrar .. att det unga sinnet ej öfverretas och derigenom blir förslappadt. Tegnér (WB) 6: 105 (1827). Det vacklande af vår finansiella och oeconomiska Lagstiftning, som .. på en gång öfverretat och qväft näringsfliten. PrestP 1829, s. 34. Ovan vid .. (obehag o. kritik) öfverretades von Beskow, föll i nervfeber och tog afsked från direktörskapet. NF 2: 388 (1877). Intilliggande nerver kan överretas vilket leder till smärta. DN 9/9 1986, s. 7. särsk.
a) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: överstimulerad; överspänd; i (alltför) hög grad uppjagad l. upphetsad; i sht förr särsk. om person (äv. överfört, särsk. om tidevarv o. d.). Vi (dvs. teaterpubliken) äro öfverretade, vi äro så förslöade för all sund och födande kost, att de starkast kryddade rätter måste uppdukas, för att ingifva oss någon aptit. SP 24/2 1831, s. 2. Jag var lik min far .. lätt att fladdra upp i öfverretad munterhet. Benedictsson Ber. 232 (1888). Vårt av arbete överretade århundrade har nu i sin afton skymtar av orkeslöshet. Heidenstam Brev 52 (1889). Douglas’ överretade nerver tålde snart inte mera. Han bet sig i läppen för att inte brista i gråt. Krusenstjerna Fatt. 2: 304 (1936). Det enda som finns i överflöd är lugn och kontemplation, en stunds vila för överretade sinnen. DN 28/4 2002, Res. s. 4.
b) ss. vbalsbst. -ning, om handlingen att överstimulera l. upphetsa; äv. (o. i sht) om förhållandet l. tillståndet att vara överstimulerad, överstimulering; överspändhet; (alltför) stark upphetsning. Vid första påseendet finner man lätt att sjukdommen var helt och hållet nerveuse, och .. härrörde af öfverretning i nervsystemet. VetAH 1810, s. 51. (Den) öfverretning och spänning, hvarmed hvarje examen .. motses. BerRevElLärov. 1843, Bil. S, s. 27. En betänklig och farlig öfverretning af ärelystnaden eger .. rum, då barnet framhålles som ett vidunder af dygder och företräden. Verd. 1891, s. 156. Vi hafva genom kommunikationsväsendets oerhörda utveckling plötsligt försatts i en andlig öfverretning, vid hvilken vår organism ännu icke hunnit vänja sig. Fahlbeck Världsåsk. 5 (1910).
Ssg (till -reta b; fysiol. o. med.): överretnings-tillstånd. AB 28/1 1839, s. 2. Skär man av dess (dvs. talamus) förbindelse med hjärnbarken uppträder en överproduktion av känslor, ett överretningstillstånd. Husén Psyk. 121 (1954). —
-RETBAR~02 l. ~20. [till -reta] i sht fysiol. o. med. om kropps- l. sinnesorgan l. organism o. d.: som är alltför l. onormalt mottaglig för retningar (se retning 2); förr äv. i icke fackmässigt spr., om person: överretlig. Det är en överretbar patient, intellektuellt en sexåring. SvD(A) 7/4 1954, s. 15. Astma ger en överretbar slemhinna i luftrören. Expressen 15/3 1981, s. 27.
Avledn. (fysiol. o. med.): överretbarhet, r. om förhållandet l. tillståndet att vara överretbar; jfr överretlighet. En elektrisk öfverretbarhet i den perifera nervledningen. 2NF 35: 546 (1923). Doftöverkänslighet .. kan ge symtom som påminner om astma. Men reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på överretbarhet i nerver som finns i luftvägarna och ögon. ÅrRunt 2019, nr 42, s. 12. —
(II 8) -RETLIG. [jfr -reta] om person l. sinnelag o. d.: som mycket l. alltför lätt blir retad l. irriterad (jfr retlig 3); äv. (fysiol. o. med.) om kroppsorgan o. d.: överretbar (jfr retlig 2). Ett öfverretligt sinne retar äfven lätt andra. Tegnér ESkr. 2: 388 (1826). Rökare som blivit överretliga och överarga av tobaksbristen. DN(A) 5/7 1942, Söndagsbil. s. 4. Anledningen (till sängvätningen) kan .. vara att barnet har en överretlig blåsa. HbgD 19/5 1999, s. 13.
Avledn.: överretlighet, r. l. f. om förhållandet l. tillståndet att vara överretlig; jfr överretbarhet. Kullberg Mem. 1: 125 (1835). Överretlighet och andra psykiska stressfenomen. DN(A) 20/9 1965, s. 2. —
(II (2 a,) 8) -RETUSCHERA, -ing. jfr retuschera 1 a β, b β; i sht i p. pf. Hvarjämte ett .. öfverretuscheradt ansikte gör intryck af något stelt, liflöst, vaxbildartadt. Roosval Schmidt 185 (1896). Programmet har ett nära, personligt tilltal. I en överretuscherad värld känns det befriande naket. HudiksvTidn. 23/11 2015, s. 27. —
(II 7 b) -REVISION. revision (se särsk. d. o. I 6) som utförs av högre instans; äv. (o. i sht, numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) konkret, om myndighet med uppgift att utföra sådan revision (jfr särsk. revision II 3). CivInstr. 221 (1799). Om Öfwerrevision af Amiralitets-Krigsmans-Cassans Räkenskaper, Protocoll och Handlingar. SFS 1838, nr 53, s. 43. Överrevisionen för krisförvaltningen verkställer formell och saklig granskning av de statliga krisorganens verksamhet. SvAffärslex. (1948).
Ssg (numera bl. i skildring av ä. förh.): överrevisions-departement. jfr departement 1 b. Afsked. Beviljadt Öfver-Kommissarien vid KammarRättens Öfver-RevisionsDepartement, KrigsRådet G. U. Widegren. AB 8/7 1835, s. 1. —
(II 7 a) -REVISOR. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jfr revisor 3. AB 8/1 1856, s. 3. För granskningen av statens trafikerade järnvägars .. räkenskaper och förvaltning förordnar Kungl. Maj:t årligen tre överrevisorer. SFS 1920, s. 1546. —
-RIDA, -ning.
1) (numera bl. tillf.) till II 3 c, med avs. på (land)område l. flod o. d.: rida över (se rida över 1); äv. utan obj., i uttr. överrida till ngn l. ngt (jfr rida över 2). Gustaf II Adolf 535 (1629). Hwarföre .. iag wijd Carlupia minor, ståndandes blef, och till fältherren öfwerred. KKD 8: 101 (1706). Denna flod .. , som icke kunde öfverridas utan bryggor. Wingård Minn. 12: 5 (1850). (Templet) ligger .. ej vid flodstranden utan tvertom i ökenkanten, så att vi hade hela bredden af det odlade landet att öfverrida för att hinna dit. Kræmer Orient. 259 (1866).
2) till II 4: rida omkull l. ned (ngn) (jfr rida över 3); äv. bildl. (se slutet). At 2 Franske Huszarer hade öfwerridit en Hustru och 2 små gåszar. SP 19/10 1798, s. 2. När jag kom till Jakobstorg, höll jag på att bli öfverriden af två poliskonstaplar. RiksdP 1912, 2 K nr 44, s. 53. särsk. bildl.; särsk. (o. numera i sht) [jfr eng. override] ungefär liktydigt med dels: åsidosätta, dels: överskugga. För att skingra detta slags oroliga sinnesstämning fordras ovilkorligen å styrelsernas sida handling, ty den kan .. hvarken öfverridas eller nedskjutas, eller förbrännas. DA 28/7 1838, s. 1. Om intet folkinitiativ infördes, kunde riksdagen aldrig förbigås eller ”överridas”. KonstUtskUtl. 1954, nr 16, s. 19. I det långsiktiga perspektivet så överrider den frågan alla andra administrativa frågor vi lever med just nu. HbgD 14/12 2016, s. A4.
3) (†) till II 8, med avs. på häst: överanstränga gm ridning, rida fördärvad (jfr för-rida). Särdeles skall han ingalunda låta öfwerrijda Bondens Hästar i Skiutz. Rålamb 13: 106 (1690). —
(II 8 (d)) -RIGGA, -ning. sjöt. förse (fartyg) med (i förhållande till dess storlek l. andra egenskaper) mycket l. alltför stor segelarea; i sht i p. pf. (jfr rigga 1 a slutet). Mot detta sätt att öfverrigga yachter måste jag nedlägga min bestämdaste protest. Oxenstierna Vanderdecken 115 (1865). Skutan var något överriggad, och därför var den måttliga brisen den vind som hennes skeppare helst önskade sig. Moberg Utvandr. 476 (1949). —
(II 8 (d)) -RIK. synnerligen l. överflödande l. alltför rik (se särsk. rik, adj. 3 (g), 4 (a α, c λ, μ)); jfr -riklig o. super-rik. Överrik dokumentation, ornamentik, fantasi. Överrika fiskbestånd. Naturens öfwer-rijka Skattkammar. Kempe Graanen 7 (1675). Intet Rike eller Land i werlden kan wara hwarken öfwerrikt eller utfattigt, så länge det ej lider brist på Inwånare och på Snillen. Tessin Bref 2: 125 (1754). Fäderneslandets lycka under en på de märkligaste hvälfningar så öfverrik tid. MinnSvNH 3: 210 (1853). En poesi av mindre svårtillgänglig art än vissa i denna samling överrikt representerade extremister. TSvLärov. 1941, s. 196. De överrika jägarna som betalar 100 000-tals kronor för att åka till Afrika för att bland annat skjuta en leopard. Sydsv. 15/12 2018, s. B15. —
(II 8 (d)) -RIKEDOM~102, äv. ~200. [jfr -rik] om förhållandet l. tillståndet att vara överrik. Om .. Englands öfwerrikedom ännu består, är det derföre att den .. (bl. a.) mera grundats med de naturliga medlen, arbete och kapital, än en på wapenmakt stödd utsugning. TWenersbg 9/1 1879, s. 2. En överrikedom på infall, som författaren har möda att tygla. IllSvLittH 4: 280 (1957). —
(II 8 (d)) -RIKLIG. synnerligen l. överflödande riklig; alltför riklig; jfr -rik. NFreja 16/8 1842, s. 3. En öfverrikligt intagen supé. Kullberg 229 (1850). Den blomstrande flickan, som af ödet war öfwerrikligt begåfwad med många desz gåfwor. NorrlP 17/10 1863, s. 3. En sådan körtel .. (kan) utbilda sina produkter i överriklig och därigenom skadlig mängd. Jundell Barn. 1: 188 (1927). —
(II 1 c) -RING. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) högsta klass l. ring (se ring, sbst.1 4 g β) i gymnasium; jfr -klass 2. ÅbSvUndH 34: 16 (1753). Wexjö Kongl. Gymnasium bevistas innevarande Höst-termin af det betydliga antalet af 58 studerande Ynglingar, .. nemligen 10 å Öfverringen, 23 å Mellanringen och 23 å Nederringen. PT 19/9 1843, s. 2.
Ssg (†): överrings-gymnasist. jfr överringare. ÖfwerringsGymnasisten Liljenroths oration. VDAkt. 1781, nr 421. Kalmar 3/8 1876, s. 3.
Avledn. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.): överringare, m. elev i överring; jfr -rings-gymnasist o. övre-ringare, övring. (Vi) hade .. vid många tillfällen räddat honom från stryk af ”Öfverringarne”. Blanche Bild. 4: 47 (1865). —
-RINNA, -else (†, Schroderus Comenius 69 (1639), Lind 1: 1574 (1749)), -ing. [fsv. ivirrinna] särsk. till II 3 d β, om vätska: rinna l. flöda över, svämma över; i sht dels i p. pf., dels (o. numera nästan bl.) ss. vbalsbst. -ing (förr äv. -else), äv. konkret(are), liktydigt med: översvämning. Bäcker ähre hastigt nedherrinnande Regnwatn: Vtaff hwilka komma öfwerrinnelser, och Watuflodher. Schroderus Comenius 69 (1639). Öfverrunnen saft, som uppfångas i ett kärl under ankaren, hälles åter i. Dagen 8/2 1902, s. 1. Det (fanns) i området, som påverkades av överrinningen, inga människor vars hälsa kunde påverkas. KarlskogaT 1/6 2013, s. 8. —
(II 8, 9) -RISA, v.1 (†) om penningmedel: överskjuta l. bli över; jfr risa, v.1 I 3. Och (du) skalt the samma peningar, som offuerrijsa vthoffuer theras taal, giffua Aaron och hans sönom. 4Mos. 3: 48 (Bib. 1541). —
(II 2 a) -RISA, v.2 (numera bl. tillf.) (över)täcka (ngt) med ris; jfr risa, v.2 1 b, c. Man .. (bör) hugga och samla tall- en- och löfskogs-ris, med löfwet uppå, samt marken dermed til et qwarter tjokt wäl och jämt öfwerrisa. Trozelius Rosensten 127 (1752). Gömstället var överrisat. HudiksvT 30/3 1954, s. 8. —
(II 8) -RISK. förhöjd risk. En icke obetydlig överrisk lämnas .. (med förslaget om högre promillegräns vid bilkörning) utan åtgärd. DN(A) 16/6 1953, s. 6. —
(II 1 a, 2 a) -RITA, -ning. gm ritande mer l. mindre täcka (ngt); i sht i p. pf. En med stjernkretsar öfverritad tafla. Fryxell Ber. 6: 221 (1833). På en annan (val)affisch .. var hans ögon överritade med en penna. StrömstT 18/9 2010, s. 3. —
(II 2 a) -RIVA. (numera bl. tillf.) gm rivande (se riva, v.2 II–IV) bearbeta ((helheten av) ngt); äv.: gm rivande (se riva, v.2 V) strö ngt över (ngt) (jfr riva över). (Ytan) mattas med den förutnämda matta ståltrissan, hvarefter det hela öfverrifves med smergelduk. MeddSlöjdF 1892, s. 98. Servera överrivet med ost. Expressen 23/4 1948, s. 10. —
(II 3 b) -RO. ro över (se ro över 2) (ngn l. ngt) (ngnstans hän); i sht i p. pf. Jag (tog) denna stackare .. ner till Ekstocken .. hvarest han blef öfverrodd till Mårja. JGOxenstierna Dagb. 95 (1770). —
(II 2) -ROCK.
1) rock (se rock, sbst.2 1) avsedd att (utomhus) bäras ytterst l. över annat plagg, ytterrock; förr äv.: överklänning (jfr rock, sbst.2 3); äv. oeg. l. bildl. (se slutet); jfr -tåg 2. 2 ÖfwerRåckar Heel öf(we)r stickadhe medh gull. KlädkamRSthm 1654, s. 430. Husfrun i en öppen öfverrock af indisk musslin öfver en underklädning af himmelsblått italienskt taft. SthmModeJ 1846, s. 64. Intendenten .. höll händerna djupt nerkörda i fickorna på sin fuktiga och skrynkliga överrock. Nesser BarinTri. 363 (1996). jfr blaggarns-, doffel-, herr-, höst-, sommar-, vinter-överrock. särsk. oeg. l. bildl., om ngt som skyddar l. höljer; jfr 2 o. rock, sbst.2 1 e. I dunkel öfverrock af dimma. Odalm. 1: 30 (1823). Slaktoxar, kor och kalfvar i nätta öfverrockar, för att ej blifva våta eller frysa om ryggen. Lewenhaupt Pyren. 369 (1914). Den skog som förr kallades den fattiges överrock. Skogen skyddade ju mot blåst och regn. ICAKurir. 1996, nr 32, s. 51.
2) i bildl. anv. av 1, dels [jfr motsv. anv. av d. overfrakke] (sport.) om (försvars)spelare i bollspel med särskilt uppdrag att hela tiden markera (se d. o. 11) en av anfallsspelarna i motståndarlaget (jfr rock, sbst.2 1 e β), dels i fråga om att övervaka ngns agerande så att det är i enlighet med uppdragsgivares önskemål l. intresse; jfr 1 slutet. DN(A) 23/1 1928, s. 13. Ytterhalvorna agerade överrockar. IdrBl. 1935, nr 7, s. 9. Till skillnad från Vietnamkriget får de journalister som tillåts bevaka (Irak)kriget militära överrockar som ser till att inga hemska bilder når hemmaopinionen. DN 16/1 1991, s. A7. Till slut fick vi en coronakommission på plats – dessutom utan politiska överrockar. RiksdP 2019–20, nr 148, s. 43.
Ssgr (i allm. till -rock 1): överrocks-ficka. jfr ytterrocks-ficka. Med .. kikaren i öfverrocksfickan. Backman Dickens Pickw. 1: 9 (1871).
-krage. Backman Dickens Pickw. 1: 437 (1871). Ett ungt par pussades bakom den unge mannens uppfällda överrockskrage. DN(A) 23/12 1956, s. 9.
-taktik. sport. till -rock 2; jfr rock-taktik. ”Överrockstaktiken” visavi yttrarna. AB(A) 11/6 1930, s. 8.
(II 8) -ROMANTISERA, -ing. till övermått romantisera (ngt l. ngn); äv. abs.; jfr -idealisera. Författarens temperament frestar honom att överromantisera. SvD(A) 3/5 1922, s. 11. Den överromantiserade bilden av familj och äktenskap, som finns i t. ex. veckopressen. SvD(A) 23/2 1966, s. 14. —
(II 7 a) -ROTEMÄSTARE l. -ROTMÄSTARE. (förr) jfr rotemästare 1 a–c. KlädkamRSthm 1555, s. 125 b. Nödvändigt bör en Officer eller skickelig Under-Officer sluta efter Squadronen och noga tilse att andra ledet rider väl: det är: hvar och en rakt efter sin Öfver-Rotmästare, och på anbefalt afstånd. KrigsmSH 1798, s. 188. För varje rote (i båtsmanshållet) skulle utses en över- och underrotmästare, vilka skulle hålla disciplin bland sina kamrater i roten. ForumNav. 9: 66 (1948). —
(II 8) -ROTERA, -ing. särsk. (†) i fråga om rotering (se d. o. 2) utöver den ordinarie; anträffat bl. i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ing; jfr rotera, v.2 3. MalmöTidn. 1823, nr 15, s. 2. Ersättning för öfverrotering. KrigVAT 1844, s. 532. Rotehjelp för öfverroterade hemman vid Kronobergs och Kalmar regementen. BtRiksdP 1896, 4Hufvudtit. Bil. 12, s. 2. —
-RUBRIK. till II 1, 7 b: överst (över underrubrik) stående rubrik (se d. o. 2); äv. (med viss anslutning till över II 2): övergripande rubrik (se d. o. 4); jfr -titel o. huvud-rubrik. Wretlind Läk. 1: 105 (1893). Rubrikerna i ett tryckalster indelas i över- och underrubriker. Elge BoktrK 36 (1915). Maj Sjöwall .. skapade tillsammans med sin sambo Per Wahlöö .. det svenska deckarundret. Tio romaner hade som överrubrik ”Roman om ett brott”. Sydsv. 30/4 2020, s. A21. —
-RULLA, -ning. i sht dels i p. pr. l. p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning (äv. konkretare). särsk.
1) till II 2 a; särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i fråga om cigarrtillverkning (jfr rulla över 1). GHT 3/1 1881, s. 4. Sjelfva öfverrullningen af ytterbladet är en ganska svår operation, .. och de flesta arbetare behöfva år för att lära sig konsten. SD(A) 1897, nr 329, s. 3.
2) till II 3 b: gm rullande förflytta (ngt) över (ngnstans hän); äv. bildl., särsk. med avs. på överskott l. vinst o. d. Den stora jernbron öfver Kymmene elf har .. lyckligen blifvit öfverrullad till motsatta landfästet. AB 19/3 1870, s. 2. Sedan 1 april får elnätsbolagen inte använda outnyttjade överskott från sina tidigare intäktsramar, så kallad överrullning. BoråsTidn. 27/4 2020, s. 2.
3) till II 3 c: rullande förflytta sig över (ngt l. ngn); jfr rulla över 2 b. Skada å hufvudet, hvilken tydligen tillkommit under en stadig tryckning, såsom af ett öfverrullande hjul. GHT 24/8 1861, s. 2. (Stålet) utmattas .. efter ett visst antal överrullningar, varierande med belastningarnas storlek. HbVerkstTekn. 1: 434 (1944).
4) till II 4: rulla över (se rulla över 2 a); särsk. (sport.) i fråga om brottning. (Hästen) gjorde .. en svår öfverrullning och blef liggande på sin ryttare, som blef ganska illa klämd. DN 1897, nr 9956 A, s. 2. Han tvingade H. i brygga genom en överrullning. IdrBl. 1935, nr 15, s. 3.
Avledn. (till -rulla 1; numera bl. i skildring av ä. förh.): överrullare, m.//ig. Som denne (strejkbrytare) emellertid endast var öfverrullare, gälde det att få tag i en vickelmakare. Arbetet 27/5 1890, s. 2. —
(II 1) -RUM. (numera bl. mera tillf.) övre rum; särsk. dels: rum (se rum, sbst.3 9) på övervåning (jfr -sal o. ovan-rum), dels: övre rum (se rum, sbst.3 6 b) l. utrymme i skåp o. d., i sht förr äv. i gruva (jfr rum, sbst.3 5); förr äv. (med viss anslutning till över II 7 b) bildl., om högsta makt l. värdighet o. d. (jfr rum, sbst.3 17). VDAkt. 1675, nr 225. Then Constantinopolitaniske Biskopen (ville) then Romerske Öfwer-Rumet disputera. Brask Pufendorf Hist. 397 (1680). Att .. den nedherslagne mallm sedhan på öfwer-rummet kunna updragha. Johansson Noraskog 3: 403 (i handl. fr. 1684). Skåp med öfver och underrum. BoupptVäxjö 1743. Han låg död på golvet i ett av överrummen när vi kom. GbgP 19/6 1970, s. 36.
Spoiler title
Spoiler content