SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1959  
ROTE 3te2, sbst.1, r. l. m., äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) n. (Lövånger 2: 492 (1949)); best. -en, ss. n. -et; pl. -ar (äv. att hänföra till sg. rota, G1R 10: 24 (1535) osv.) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. rota, HH XI. 1: 45 (1533), Dahlberg Lefn. 30 (c. 1755)), ss. n. -en; äv. (numera bl. i Finl.) ROTA, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -an; pl. -or (Gustaf II Adolf 21 (c. 1620), Bergroth FinlSv. 60 (1916)) l. -ar (se ovan), förr möjl. äv. -er (se ovan); förr äv. ROT, sbst.2, r. l. m.
Ordformer
(rot 1889 (i vers). rott c. 1690 (i vers). rot- (-oo-, -ht-) 1526 osv. rott- (-å-) 15331717. -a 1526 (: j en rota), 1617 (ss. subj.)1916. -e 1526 (: rooten, sg. best.), 1535 osv. -o 1642 (: för .. Roto))
Etymologi
[fsv. rote, m.; jfr fdan. o. dan. rode, ä. d. äv. rot, rotte, isl. roti; av mlt. rote, f., rot, n.; jfr mnl. rote, f. (holl. rot, n.), mht. rotte, rote, rot, f. (t. rotte, f.), eng. rout; av ffr. route, f., trupp, skara, motsv. mlat. rutta, rupta, skara soldater l. rövare; substantivering av lat. rupta, f. sg. av ruptus, p. pf. av rumpere, bryta, skingra, dela, indela (se KORRUMPERA). — Jfr BANKRUTT, sbst.1, ROTA, v.4, ROTE, sbst.2, ROTERA, v.2, ROTESKAP, ROTFAREN, RUPTUR, RUTT]
A. var o. en av de underavdelningar i vilka en grupp av personer o. d. indelas.
1) var o. en av de (vanl. minsta) underavdelningar i vilka ett truppförband l. en truppformering o. d. indelas. Schroderus Dict. 11 (c. 1635).
a) i fråga om förh. i svenska armén före Gustav II Adolfs omorganisation: var o. en av de underavdelningar om vardera vanl. 10 l. 15 man i vilka en fana l. fännika l. ett kvarter indelades. Nogra rotter meth lanzknectt. HH XI. 1: 45 (1533). Fyre rotter båtzmenn. G1R 28: 454 (1558). Ryttarna voro (på E. XIV:s tid) indelade i rotar på 15 hästar. Alm VapnH 65 (1927). (Under 1500-talet kunde fännikan) vid det ena tillfället vara indelad i kvarter och rotar, vid ett annat enbart i rotar, beroende på .. (bl. a.) tillgången på befäl. Josephson o. Schultz SvUOffH 1: 41 (1938).
b) (förr) var o. en av de underavdelningar om vardera vanl. 10 man i vilka ett båtsmanskompani indelades. SkeppsgR 1626, s. 7. År 1626 indelades båtsmännen uti kompanier .. och dessa i kvarter och rotar efter mönster från armén. Josephson o. Schultz SvUOffH 2—3: 38 (1940).
c) (förr) var o. en av de underavdelningar om vardera sex man (vid formering uppställda rakt bakom l. bredvid varandra) i vilka ett korpralskap (se d. o. 1) indelades; jfr d. Hwart Corporalskap författer Tre eller fyra Rothar, och 6 man i hwar Rothen. L. Paulinus Gothus MonTurb. 251 (1629). Delachapelle ExBook 6 (1669). Pihlström DalregH 3: 14 (1906; om förh. på 1680-talet). jfr (bildl.): Skal man i detta riket (dvs. mineralriket) komma fort, så måste man, ehuru svårt det är, concipera sig et vist System, och indela det i vissa regementen, compagnier, corporalskaper, och rotar, äfven som en general delar sit krigsfolk at undvika confusion. Linné Stenr. 10 (c. 1747); jfr 12. jfr KNEKT-ROTE.
d) i sht mil. i fråga om uppställd l. marscherande trupp (jfr c): var särskild rad av män ur de olika leden i sluten ordning rakt bakom l. bredvid varandra; särsk. om var sådan rad av män i en på tre l. numera vanl. på två led uppställd osv. trupp; förr äv. vid uppställning på ett led om var man i ledet (jfr BLIND-ROTE); äv. gymn. om motsvarighet härtill i en gymnastikavdelning. Indela i rotar. Indelning i l. av rotar. Utryckta rotar. At fördubbla sina Rohtar, dhet är, aff 12. Rohtar 6. Man starcka, giöra 6. Rohtar 12. Man starcka. Delachapelle ExBook 12 (1669); jfr c. Bemelte första Bröstwärn .. består aff 8. Man i hwar Roota, och gör hela Bröstwärnet 160. Man. Därs. 103. (Streltsernas) Rotar och leder woro mycket jämna. HC12H 4: 327 (c. 1700). Tempo .. inöfvas af de afdelta rotarne. Lind Regl. 10 (1836). Gif akt, medborgare! / Slut leden, rot vid rot! Fredin Dikt. 152 (1889). ExFältartill. 1893, 1: 1 (vid uppställning på ett led). Indelning i rotar — udda jämnt! Siwertz JoDr. 179 (1928). jfr BEFÄLS-, BLIND-, CENTER-, INFATTNINGS-, RIKT-, RÄTTNINGS-ROTE. särsk. (†) i uttr. halv rote, om den främre l. bakre hälften av en rote. Sedan säger man, medh halfwa Rooter, thet är, medh the 3 efftersta Manskapen, som stå i Rooter, avancera. Delachapelle ExBook 81 (1669). Dhe 4 främste Lederne .., som uthaff Batallionen göra halfwe Rohtarna uppå fronten, fälla sina Pijkar förvth, och dhe effterste 4 Leden .., som göra halfwa Rohtarna på Ryggen, fälla sina Pijkar .. til baka. Söderman ExBook 34 (1679). Efftersta halfwa Rotar wänster om, främsta halfwa Roter höger om. ExInf. 1693, s. 66. Thet tredie Ledet slutar, eller giör up halfva Roten. Then fierde Soldaten kallas Ledare för halfva Roten (Half Rotmästare) och then siste (dvs. sjätte) Slutaren i Roten. Richardson Krigsv. 1: 246 (1738). ReglInf. 1751, s. 107.
e) (förr) mil. Ett anspänt fordon eller en reservhäst med densamma åtföljande personal utgör en rote (vid granatkastarkompani). FörslExGranatk. 1924, s. 8.
f) [jfr motsv. anv. i t.] flygmil. vid flygvapnet: enhet bestående av två flygplan. Understundom uppträda flygplan parvis i rotar. Carleson Krigsfl. 17 (1940). SFS 1942, s. 1254. jfr: Det behövs inte många sekunder för en jaktrote att komma i luften. SDS 1957, nr 282, s. 13. jfr äv.: Jourhavande rearotar. Därs.
g) (om ä. utländska förh.) allmännare, om truppavdelning l. väpnad grupp o. d. (av skiftande l. obestämd storlek); jfr 13. (Lat.) Agenna, .. (sv.) En roote Krigzfolk, It Compagnie. Linc. C 6 a (1640). (Lat.) Centuria, .. (sv.) En Rota aff hundrade Man. Därs. M 5 a. De så kallade stora rotarne (les grandes compagnies). Geijer I. 1: 86 (1818; om senmedeltida legotrupper). Pojkarne (i Sparta) indelades i rotar, som stodo under befäl av särskilt duktiga ynglingar. Grimberg VärldH 2: 261 (1927).
2) var o. en av de grupper l. vart o. ett av de distrikt i vilka (invånarna i) en stad l. socken l. kommun (l. del(ar) därav) av myndigheter indelats med hänsyn till ngn viss värksamhet l. till särskilda förhållanden (t. ex. med hänsyn till allmänna ordningsförhållanden, mantals- o. skattskrivning samt fullgörande av vissa kyrkliga o. samhälleliga uppgifter o. skyldigheter o. d.); utom i a, e, f β i fråga om nutida förh. bl. om vart o. ett av de distrikt (bestående av ett större l. mindre antal kvarter) i vilka vissa städer l. stadsdelar o. d. äro indelade med hänsyn till registrering av tomter l. fastigheter; jfr 3. (Han) bleff .. thiil thalader aff .. hela rotthenn, som ha[n] bor wtti. TbLödöse 157 (1589). Kyrckionnes Sexmän .. skola .. hafwa hwar sin Roota i Sochnen at förestå. KOF II. 1: 408 (1659). (Prästen) företager .. (katekes-)Förhör, med någon wisz Rote. Kyrkol. 1686, 2: 9. (Skolmästaren i en stor församling borde) flytta ifrån rota til rota eller i byarna hålla schola tilskiftes. SynodA 1: 506 (1769); jfr e. Lund .. indelas i 4 rotar. Höjer Sv. 2: 761 (1878). SFS 1922, s. 1172. — jfr FÖRHÖRS-, HUSFÖRHÖRS-, LÄS-, SKRIFT-ROTE m. fl. — särsk.
a) om brandrote; i fråga om nutida förh. bl. om skogsbrandrote. SthmStadsord. 1: 157 (1661). PH 1: 782 (1729). Om kommunen är uppdelad i skogsbrandrotar, (tillkommer ledningen av skogsbrandförsvaret) en fogde för varje rote. SFS 1944, s. 1126.
b) (förr) om var o. en av de grupper av personer vilka hade till uppgift att hålla ett visst antal hästar vid gästgivargårdar l. att i tur o. ordning skjutsa resande; anträffat bl. i ssgn ROTE-LAGARE (se d. o. 1); jfr ROTERA, v.2 2.
c) (om ä. förh. i Finl.) om postrote; anträffat bl. i ssgrna POST-ROTE o. ROTE-KARL (se d. o. 1).
d) (om förh. före 1924) om fattig(vårds)rote. SPF 1817, s. 111. Då fattigvårds-samhälle .. fördelas i mindre kretsar eller rotar, bör af Fattigvårds-styrelsens Ledamöter en vara Ordningsman inom hvarje rote. SFS 1847, nr 23, s. 3. särsk.
α) i uttr. gå på rote(n), om rotehjon: få underhåll gm kringgång från det ena hushållet inom roten till det andra; äv. i oeg. l. bildl. anv. Hembygden(Hfors) 1910, s. 135 (1853: gå på rota). Du går på roten, och jag går på stat! Fröding Guit. 36 (1891). Lindström Leksaksb. 122 (1931; i bild).
β) (†) övergående i bet.: underhåll l. försörjning (som tillkommer ngn) ss. rotehjon; i vissa uttr.
α') hamna hos ngn på rote, hamna ss. rotehjon hos ngn. Hertzberg Päivärinta 3: 303 (1886).
β') ge rote åt ngn, om myndighet: ordna med underhåll åt ngn gm fattigrote; äv. taga ngn på rote, i utvidgad l. oeg. anv.: ordna med underhåll l. försörjning åt ngn. För att rädda .. (områdets) bebyggare från fullkomlig hungersnöd, har kronan nödgats taga dem på rota och under hela vintern förse dem med föda. Castrén Res. 2: 221 (1846; om förh. i Sibirien). Meurman (1847).
γ') behöva rote, behöva underhåll l. försörjning ss. rotehjon. (I Kumlinge) indelas församlingen (i fråga om fattigvård) efter mantal .. uti så många rotar, som personer finnas, hvilka rota behöfva. Hembygden(Hfors) 1910, s. 135 (1853).
e) (i fråga om nutida förh. bl. om den ambulerande lappbefolkningens skolförh.) om skolrote. SFS 1842, nr 19, s. 11. Därs. 1921, s. 1617. jfr FLYTT-, LÄS-ROTE.
f) om distrikt för mantalsskrivning l. folkbokföring.
α) om vart o. ett av de distrikt i vilka Sthm 1877—1926 var indelat. BerSthmKommFörvaltn. 1877, Bil. s. 3.
β) (ny anv.) om territoriell församling l. om vart o. ett av de distrikt i vilka sådan indelats med hänsyn till folkbokföring. Roteombuds verksamhetsområde benämnes rote. SFS 1946, s. 867.
g) i utvidgad anv., om distrikt av liknande art i andra länder än Sverige (särsk. i Rom l. Aten under antiken); ngn gg äv. om underavdelning av härad i Sverige under forn- o. medeltiden. Hvart häredh (har) waridt skipt uti sijne wisse Roter. Gustaf II Adolf 3 (c. 1620). Almquist VärldH II. 1: 455 (1931; om tribusi antikens Rom). jfr FOLK-, STADS-ROTE.
3) [jfr (1 o.) 2] (förr) i sht mil. o. kam. urspr. om var o. en av de grupper (av viss storlek) i vilka vid utskrivning av manskap den manbara befolkningen indelades o. ur vilka vardera en man uttogs till soldat l. båtsman; senare äv. om grupp av personer l. gårdar vilka (gm fastställt indelningsvärk) förenats för att anskaffa en soldat l. båtsman samt att utrusta o. underhålla denne l. att i vissa fall erlägga en motsvarande pänningsumma till statsvärket; äv. ss. beteckning för det territoriella område till vilket sådan grupp var knuten; soldatrote resp. båtsmansrote, knekthåll (se d. o. 2) resp. båtsmanshåll (se d. o. 2). (Man skall) Borgerschapet uthi rothar schrifwa låtha och af rothan den dugeligste till Båtzman taga. RA II. 2: 214 (1617). The (skola) lata sammanskrifva them som äre Vnder siine Siuttije år och öfver femton åhr. .. Och thesse skipte the sedan vti wisse rotar, så laghandes at hvar Rota hafver tije män. Gustaf II Adolf 23 (c. 1620). Roten (skall) strax träda tilsammans, och sig om en annan dugelig Karls anskaffande i den afgångnas ställe förena. LMil. 1: 634 (1685). 3 til 4 Krono-hemman (blevo) sammansatte i rote til en båtsmans utredning. VetAH 1761, s. 275. En vakansafgift .. (skulle) erläggas med 100 kronor för hvarje rote. De Geer Minn. 2: 115 (1892). Du är antagen å skriven för roten nummer 132 Momåla! Moberg Rask. 49 (1927). Det var en hel fjärdingsväg upp till roten. Därs. 60. — jfr BÅTSMANS-, HJÄLP-, KNEKT-, KRONO-, LANT-, NY-, PANTE-, PLOCK-, SKOV-, SOLDAT-, STAM-, STRÖ-, VAKANS-ROTE. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) (†) stå i rote(n), om person l. hemman: vara skriven i rote med skyldighet att uppsätta o. underhålla soldat l. båtsman. RARP V. 1: 40 (1652). LMil. 1: 98 (1681). PH 1: 360 (1723).
β) stå för roten, tjäna ss. indelt soldat för viss rote; rida l. rusta för roten, se RIDA, v. 4 c slutet, RUSTA. Runeberg 2: 13 (1847).
γ) (†) insätta ngn för l. i rote, anställa ngn med rotelön. Ett större eller mindre antal Musicanter äro insatta för Rotar. KrigskollBrSödermReg. 4/4 1775. Minderårige eller yngre, som efter författningarna få i rotar eller nummer insättas. Därs. 17/10 1775.
δ) i numera obr. l. bl. tillf. anv. uttr. som ange att en sammandragen o. på krigsfot satt indelt truppstyrka upplöses o. återsändes till sina rotar resp. att sådan truppstyrka marscherar till l. vistas på sina rotar. Finska Infanterierna var på sina rotar hemgångit. HSH 7: 319 (1742). Regementet ligger hemma på Roten. FörordnRegem. 1781, 2: 23. Att lägga Finska troppar på Rotarne. MinnSvNH Bih. 1: 66 (1788). En landssoldat som ligger på roten. Nordforss (1805). Snoilsky i 3SAH 14: 64 (1899: återgå på sina rotar).
ε) tjänst på roten, sådan tjänstgöring till vilken soldaten kommenderades av befälet under vistelsen på roten (i huvudsak bestående av persedelvård, brevbäring o. viss handräckning åt befälet). FörordnRegem. 1781, 2: 21 (1784). KrigVAT 1835, s. 194. SFS 1905, nr 33, s. 1.
ζ) (†) indela å rote, med avs. på hemman: rotera (se ROTERA, v.2 3). SPF 1849, s. 76.
b) bildl. Nu hoppas jag du för alltid slutat dina utländska resor, och hädanefter stadnar på roten. Tegnér (1844) i 3SAH XLVIII. 2: 278. Vi kunna bli tagna på roten och då lär det icke båta mycket med en landstormsavdelning och ett par kulsprutor. Hedin TalUngdemokr. 66 (1914).
c) övergående i bet.: tjänst ss. rotesoldat. En Fembtingzknecht .. som hembkom och antog ständig Rothe. VDAkt. 1706, nr 335. Han (hade) många gånger funderat på att söka rote och torp. Moberg Rask. 49 (1927). Johansson SmedBrukspatr. 161 (1933).
4) (förr) arbetslag vid gruva l. hytta; särsk. i mer l. mindre utvidgad anv., om var o. en av de (under)avdelningar i vilka bärgsmän vid en gruva indelades o. vilka i tur o. ordning bearbetade olika brytningsplatser i en gruva; äv. om (sammanfattningen av) de gruvandelar som ägdes o. brukades av sådan rote; äv. (om förh. vid Salberget o. Falu gruva) om sammanslutning av bärgsmän som hade rätt att för egen räkning utföra rymning o. malmsovring i ras o. d. samt senare äv. att under viss tid bearbeta en brytningsplats utanför parlagens skiftesgång (jfr ROTE-RUM); äv. (i sht om förh. vid Persbergs malmtrakt) om var o. en av de underavdelningar i vilka gruvintressenter (hyttelag) indelades o. vilka enl. uppgjord fördelning voro förläggare åt gruvbrytarna o. till vilka malmen levererades för fördelning mellan de olika intressenterna. Holmkvist BergslHyttspr. (i handl. fr. 1538; vid Salberget). Iw flere läriunger vpå hwar rothe ähr (vid hyttan), iw större bliffwe the gamble smältheres löön. HH XIII. 1: 193 (1565). Vm Kongl. M:tt wille hålle een rothe folck i gruffuen på sinn eigen bekostnedt. Därs. VIII. 2: 18 (1566). (Bärgmästaren bör) ahnteckna .. huru stor dheel hwar i Roothen tager. NoraskogArk. 1: 63 (1636). Commissarierne .. förnimmas .. (ha) indelt alla Grufwedelar uti 20. Rotar. Bergv. 1: 304 (1682). Stråssa Grufwa .. är nu fördelt blefwen i twänne Grufwelag, neml. Lindes Grufwan, som består af 4 Rotar, och Rams-hyttegrufwan af 3 Rotar. HC11H 13: 14 (1697). De olika hyttelagen (vid Persberg) fördelades .. i 15 rotar. PersbgMalmtr. 273 (1925; om förh. c. 1760). Att rotarna bröto i gruvan i tur och ordning skulle övervakas av gruvfogden och sexmännen. Carlborg NordmMalmtr. 103 (1929; om förh. c. 1650). Lindroth Gruvbrytn. 1: 173 (1955; om ä. förh. i Falu gruva). År 1632 då s. k. pargång inrättades för tre rotar, utgjordes första roten av 10 svenskar. Ström HällefGrythBergsl. 46 (1956). — jfr BÄRGSMANS-, PAR-, SKRIV-ROTE.
5) (förr) vart o. ett av de arbetslag i vilka järnbärarna i Sthm voro indelade. (Det) åligger Åldermannen hvarje arbets-dag .. upropa alt arbets-manskapet (dvs. järnbärarna vid Slussen) i ordning efter deras Rotar. Bergv. 3: 548 (1777).
6) (förr) var o. en av de grupper i vilka delägare i vissa ängsmarker indelades; äv. om den ängslott som gemensamt utnyttjades av sådan grupp; förr möjl. äv. om grupp av brukare av andel av stadsjord (i ssgn ROTE-SKIFTE 2). 2SvKulturb. 1—2: 29 (cit. fr. 1800). Rig 1937, s. 98.
7) [efter motsv. anv. av t. rotte (Stavenow Partistr. 4 (i handl. fr. 1747))] hist. var o. en av de grupper ledda av var sin operatör (se d. o. 3), i vilka under frihetstiden ett partis riksdagsledamöter indelades. Stavenow Frihetst. 125 (1898).
8) (förr) var o. en av de grupper i vilka eleverna i en skola l. skolklass indelades (efter sina kunskaper l. efter sina hems belägenhet). Barnen indelas (vid hemgåendet) i rotar efter som de bo. Dahm Skolm. 170 (1846). De dugligare eleverna kunde flyttas t. ex. varje halvår till en högre rote. ÅbSvUndH 1: 18 (1921; om förh. i Breslau 1570).
9) (om ä. förh., i sht gymn.) var o. en av de underavdelningar (av växlande storlek) i vilka deltagarna i en gymnastikövning (l. liknande övning) indelades (vanl. efter färdighet). KrigVAT 1847, s. 183 (i fråga om övning i handvapenexercis). Därs. 184 (i fråga om gymnastikövning). Balck Idr. 1: 465 (1886). Den nye gymnastikläraren .. hämtade mig (från svagroten) rätt upp i andra roten för snar befordran till första. Asplund LivSmultr. 56 (1945). jfr: Hvarje gymnastikrote (delas) i två lika hälfter. Balck Idr. 1: 465 (1886). — jfr FRISK-, SJUK-, SVAG-ROTE.
10) var o. en av de underavdelningar (om vardera högst tjugofyra soldater) i vilka en kår inom frälsningsarmén indelas. Stridsropet 1893, nr 13, s. 3. jfr: Musikantroten utgöres av kårens musikanter under befäl av musiksergeanten. Fältorg. 142 (1911).
11) (†) om var o. en av de grupper l. klasser i vilka munkarna i ett kloster voro indelade. Schroderus Os. 2: 193 (1635).
12) (†) naturv. i utvidgad l. bildl. anv. av 2, om var o. en av de underfamiljer l. grupper i vilka vissa familjer (se FAMILJ 4) indelas. Denna Familj (dvs. tågångarna) kan indelas i två Rotar (Tribus) af hvilka de som höra till Första Roten hafva icke mer än en knölig tand bakom Roftanden i öfverkäken. Nilsson Fauna 1: 5 (1820).
B. grupp av personer o. d.
13) (†) samling av personer vilka uppfattas ss. en enhet på grund av att de befinna sig i varandras närhet o. äga ngn gemensam uppgift l. framträdande egenskap o. d.; ofta om beväpnad l. våldsamt uppträdande skara l. grupp; hop, skara, flock, band; stundom mer l. mindre nedsättande; utan bestämd avgränsning från 1 g, stundom äv. svårt att skilja från 14. The otrooghna Iudhanar .. sambladhe sigh j en rota, och giordhe itt vplop j stadhen. Apg. 17: 5 (NT 1526). The Philisteers rote lågh j Rephaims daal. 2Sam. 23: 13 (Bib. 1541; Bib. 1917: en skara filistéer). En heel Rota Fångar. Schroderus Os. 1: 606 (1635). Een ströfwande Rothe af Pålackar och Cossaker. Widekindi KrijgH 120 (1671). (Han) blef .. hufvud för en talrik rota af skjälmar, och annat gement följe; och började med at vara skogs och stråtröfvare. Lagerbring 1Hist. 1: 104 (1769). Skål hela Roten / Som nu svärmar på vår slätt. Bellman (BellmS) 1: 187 (1770, 1790). En rote af roffare. Almqvist Herm. 193 (1833). Spongberg Soph. 107 (1866). — jfr STRIDS-ROTE. — särsk.
a) närmande sig 14, om de (underordnade) onda andarnas skara l. djävulens anhängare l. anhang. Han (dvs. djävulen) och hans onde rote. LPetri ChrPina c 5 a (1572). Satans rota. Lybecker 212 (c. 1715). Hela mörksens rota. Kolmodin QvSp. 2: 268 (1750).
b) i utvidgad l. bildl. anv., i fråga om djur l. ting. Oxanars rotar. Psalt. 68: 31 (öv. 1536; Bib. 1917: tjurarnas hop). Wj stå under the Eld-klädde Stiernors Rota / Som hwast uppå osz see och med sin Wapn hota. Spegel GW 174 (1685). En .. förläggning af flera Solsystemer till särskilta rotar, som af Astronomerna pläga kallas Nebulosæ. Aurén Tidr. 14 (1800).
14) (†) allmännare: grupp av personer vilka på grund av likhet l. samhörighet i ngt avseende framstå ss. l. bilda en enhet; i sht med nedsättande innebörd; stundom svårt att skilja från 13 (jfr 13 a). The ogudactigas rote är såsom en hoop blåår then mz eeld förtäras skal. Syr. 21: 9 (öv. 1536). Alf Grenerot het en ond man utaf de Tyska Hättebrödernas rote. Afzelius Sag. 5: 51 (1843). Emanuelsson 1Pred. 1: 519 (1865). — jfr FOLK-ROTE. — särsk. i fråga om religiös (sekteristisk) gruppbildning: religiös riktning, sekt. Rotar och Secter .. förstöra then Christeliga freden. PErici Musæus 2: 285 b (1582). Then förgifftiga Papistiska Secten och Rotthen. AAAngermannus FörsprKyrkiost. A 6 a (1587). (C. 1520) yppades hemligen een Sächt ibland någrom, som sade sigh holla Samtaal medh Gudh. .. Vtaff thenne Roota och Wärkstadh vthkom Thomas Muntzer. Schroderus Os. III. 1: 56 (1635). Druserna skola vara delte i två särskilta rotar, Chaisie och Jamanie, hvilka äro inbördes fiender och förfölja hvarannan, som Judar och Samariter. Eneman Resa 2: 283 (1712).
Ssgr (i allm. till 3): A (utom i -fattig, -indelning, -utryckning, -vis numera bl. tillf.): ROT-BOK, -BONDE, -BÅTSMAN, se C.
(2, 2 d) -FATTIG. (rot- 1799 osv. rote- 1807) (numera bl. i vissa trakter, i sht i Finl.) dels (om ä. förh.) om fattighjon: som underhölls av (fattig)rote, som gick på roten; dels i oeg. l. bildl. anv.: utfattig. DvSchulzenheim PVetA 1799, Bih. s. 182. Utgifter till rotfattige. SPF 1840, s. 174. En hel del landbönder voro så rotfattiga, att de inte alls kommo ut med (arrendena). Larsson i By Logen 276 (1916). Bergroth FinlSv. 329 (1917).
Ssg: rotfattig-avgift. (i Finl., förr) avgift till fattighjons underhåll, vilken erlades av gård inom (fattig)rote. Alopæus BorgåGymn. 113 (1807).
-FRI, -GOSSE, -GUBBE, -GUMMA, -HJON, -HÅLL, se C.
-HÅLLANDE, p. adj. (†) om hemman: som ingår i rotehållet. KrigT 1797, s. 30.
-HÅLLARE, -INDELNING, -KAMRAT, -KARL, -KAVLE, -KISTA, -LAG, se C.
-LÄGGNING. (†) fastställande l. beräkning av den andel i roteringsbördan som skulle fullgöras av de enskilda rotebönderna; jfr lägga, v. I 17. At Possessorerne af .. afhyst jord, så mycket högre i Rotläggningen måga anses. LMil. 4: 665 (1695).
-MAN, se roteman.
(1 d) -MARSCH. [jfr d. rodemarch] (†) marsch i rotekolonn. KrigT 1797, s. 12. KrigVAH 1806, s. 39.
-MÄSTARE, se rotemästare
-PÄNNINGAR, se C.
(1 d) -RÖRELSE. (†) om rörelse l. förflyttning l. manöver inom en truppavdelning varvid varje rote uppträder ss. en i viss mån självständigt rörlig enhet. KrigVAH 1805, s. 10.
-SEDEL, -SKATT, -SKIFTE, -SKOLA, -SKOL-LÄRARE, -SKRIVA, -SKRIVNING, -SOLDAT, -STICKA, -STUGA, se C.
(1 d) -SVÄNG. (†) vändning rotevis (av beriden trupp). KrigsmSH 1798, s. 184.
-SÄLLE, -TALS, -UTRYCKNING, -VIS, se C.
B (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat): ROTA-KARL, -KISTA, -LÖN, se C.
-MAT, se D.
-STALLBRODER. (†) = rote-kamrat 3. Gustaf II Adolf 26 (c. 1620).
-TAL, se C.
C: (14 slutet) ROTE-ANDE. [jfr t. rottengeist] (†) nedsättande, om person som tillhör religiös sekt, sekterist; jfr roteskap 3. G1R 12: 265 (1539).
-ANDEL~02, äv. ~20. (förr)
1) den andel i rotens åligganden vilken vart o. ett rotehemman hade att utgöra. SFS 1826, s. 631. Rotemantal och Roteandel bör alltid vara af enahanda betydelse. Bonsdorff Kam. 709 (1833). Hemmanens roteandelar .. (äro) ofta .. utförda uti olämpliga bråktal. SPF 1857, s. 301.
2) om var o. en av de egendomar vilka tillsammans utgjorde en rote. Åtgärders vidtagande till spridda Roteandelars sammandragande. BtRStP 1828—29, 8: nr 27, s. 1.
-ASK. (om ä. förh.) om ask i vilken rotebönderna lade kontantlönen till rotesoldaten l. rotebåtsmannen. Kumm IndSold. 153 (1949).
-AVGIFT~02, äv. ~20. (förr) avgift (till statsvärket) som erlades av en rote; jfr -lön. EconA 1807, apr. s. 23 (1802).
-BEKLÄDNAD. (förr) den enklare uniform som rotesoldat l. rotebåtsman använde under tjänst på roten, släpklädnad, släpmundering. KrigVAH 1860, s. 12.
-BESPARINGSKASSA~01020. (förr) om var o. en av de kassor (vilka bildades av rotebönderna i Västerbotten o. i Norrbotten o.) ur vilka nyrekryterande rote erhöll bidrag till knektlega. SamlFöreskrRustnRoterBesv. 455 (i handl. fr. 1792). 2NF 23: 989 (1915).
-BESPARINGSMEDEL~01020, pl. (förr) om pänningar som inbetalades till l. erhöllos ur rotebesparingskassa. SamlFöreskrRustnRoterBesv. 453 (i handl. fr. 1792).
-BOK; pl. -böcker. (rot- 1897. rote- 1691 osv.)
1) (förr) till 3: kontraktbok. LMil. 2: 525 (1691). Roteboken för Östergöthlands Län. SFS 1860, nr 55, s. 3.
2) (förr) till 9: bok vari (av rotemästaren) gjordes vissa anteckningar om medlemmarna i en rote. Sundbeck Elsa 12 (1897).
3) till 10: bok förd av rotesergeant o. innehållande namn på o. adresser till rotens soldater o. rekryter (samt nyfrälsta). Fältorg. 144 (1911).
-BONDE. (rot- 17971913. rote- 1683 osv.) (förr)
1) till 2: bonde tillhörande (en viss) rote. Sexman Mårtin Ers. .. begärte afskied, emedan hans Rotebönder een dehl alt för oskickeligit lef(ve)rne föra. OfferdalKArk. N I 1, s. 148 (1729).
2) till 3, = -hållare. Bergv. 1: 330 (1683). Rote-Bönderna (böra) förse Soldaterne med Hus och Hemwist. LMil. 1: 647 (1685). Thalin, som i många år vanskött sitt soldattorp, får en dag besök av sin argaste rotebonde. Engström Gubb. 5: 170 (1923).
Ssg (till -bonde 2): rotebonde-torpställe. (†) rotetorp. LMil. 4: 813 (1696).
-BRIST. (förr) rotevakans. BtRiksdP 1883, I. 1: nr 5, s. 40. Så länge rotarnes nuvarande vakanskontrakt gälla, (skall) en hvar af dessa rotar årligen tilldelas ett belopp, motsvarande den vakansafgift, som af dem sjelfva för rotebristerna verkligen erlägges. SFS 1893, nr 35, s. 5.
(1) -BRODER. (†) krigskamrat. (Lat.) Commanipularis, .. (sv.) Rotesälle, Rotebroder, en Stalbroder vthi Krigh. Linc. P 5 a (1640). Hamb. (1700).
-BYTE. (förr)
1) utbyte av rotedelar mellan olika rotar l. överförande av roteringsskyldigheten från en egendom inom en rote till en annan (i syfte att åstadkomma lindring o. rättvisa i roteringsbesväret), roteutbyte, roteflyttning. BtRStP 1828—29, 8: nr 27, s. 3.
2) flyttning av soldat (l. båtsman) till annat rotenummer inom ett visst kompani l. regemente l. byte av rotenummer mellan två rotesoldater (osv.). Båtsmäns ansökningar om rotebyten afgjordes förr af Förvaltningen af sjöärendena. Gynther Förf. 2: 416 (1852). jfr: Mål som angå Båtsmanshållet, såsom angående Roteflyttningar, Byten och Jemkningar. IÖrlogFlCarlscr. 1804, § 19; jfr 1. Thurgren SvRoterVerk. 235 (1862). SvFlH 3: 155 (1945).
-BÅTSMAN~20, äv. ~02. (rot- 1797. rote- 1657 osv.) (förr) båtsman (vid flottan) som uppsattes o. underhölls av en rote. EkenäsDomb. 1: 217 (1657). Stadz och Rothe-Båtzmän. Schmedeman Just. 1410 (1695). Rote- och Coopvaerdie-Båtsmän. FörordnStämplPapp. 10/6 1803, s. E 3 b. Indelnings- och Rote-Båtsmän. FörvaltReglFl. 1825, s. 124.
Ssgr: rotebåtsmans-kompani. (förr) jfr kompani 4. FörvaltReglFl. 1825, s. 125. KrigVAT 1844, s. 169.
-nummer. (förr) jfr rote-nummer. KrigVAT 1854, s. 443.
(1 f) -CHEF. flygmil. om chef (ledare) för rote. Rotechef för andra roten: fältflygare Holm. Widding GyllVing. 227 (1954).
Ssg: rotechefs-plan, n. flygmil. flygplan som föres av rotechef, roteetta. Vi håller ungefär en spännvidds avstånd till det snett framförliggande rotechefsplanet. SDS 1957, nr 282, s. 13.
-DEL. (förr) om var o. en av de egendomar som utgjorde en rote; äv. om sådan roteringsskyldig egendom som icke kunde hänföras till viss rote utan i stället erlade rotevakansavgift. BtRStP 1828—29, 8: nr 27, s. 1. Vid soldathållet utgör de nya rotarnas antal 339 förutom spridda och osammansättliga rotedelar. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 25 (1879).
-DELNING. (förr) roteindelning (se d. o. 4). Åhstrand Öl. 75 (1768).
-DELTAGANDE, p. adj. (†) (om ägare av) hemman: som ingår i en rote. Utbyte eller flyttning af rote-deltagande. KrigVAT 1851, s. 134.
-DELÄGARE~0200. (förr) = -hållare. Thurgren RustRotehåll. 18 (1888). Fatab. 1921, s. 13.
(1 f) -ETTA. flygmil. om (förare av) rotechefsplan; jfr -tvåa.
-FATTIG, se A.
(1 f) -FLYGNING. flygmil. flygning i rote l. rotar. —
-FLYTTNING. (förr) jfr -byte 1, 2. IÖrlogFlCarlscr. 1804, § 19. SFS 1826, s. 632. Thurgren SvRoterVerk. 235 (1862).
Ssg (förr): roteflyttnings-mål. jfr mål, sbst.2 1. BtRStP 1850—51, 8: nr 20, s. 4.
-FRI. (rot- 17141800. rote- 1682 osv.) (förr) om (ägare av) hemman: befriad från rotering (se d. o. 2). LMil. 1: 144 (1682). Undersökningar (böra) anställas, huruvida Roteringen kan från de Roterade Posthemman flyttas på Rotefrie Hemman. SPF 1819, s. 491.
-FRIHET~02 l. ~20. (förr) befrielse från rotering. Hemman .. hvilka .. äro sådane til natur, at rotering derå ej äger rum, böra för rotefriheten betala 4 riksd. PH 14: 367 (1789). Widmark Helsingl. 2: 73 (1849).
Ssgr (förr): rotefrihets-avgift. avgift till statsvärket, vilken erlades för vissa egendomar som icke utgjorde rotering in natura, knektfrihetsavgift. Från Rotefrihets-afgiften har .. (kammarrevisionen) befriat Prästerna. HT 1902, s. 250 (1791). Linde Kam. 366 (1867).
-bevillning. bevillning (se d. o. 3 c α) som erlades för befrielse från rotering. SFS 1826, s. 716. Thurgren SvRoterVerk. 100 (1862).
-pänningar, pl. = -frihets-avgift. Rotefrihetspenningar af oindeldta Hemman. Åhstrand Öl. 70 (1768). Thulin Mant. 2: 7 (1935).
(2 d, 3) -FÖRDELNING. (förr) = -indelning 2, 4. SFS 1871, nr 33, s. 4. Cannelin (1939).
(2 d) -FÖRESTÅNDARE ~10200. (förr) föreståndare för en fattigrote. Västerb. 1933, s. 102.
-FÖRHÖR. (förr)
1) till 2: kyrkoförhör (se d. o. 1). SynodA 1: 623 (1797).
2) till 2 e: förhör med skolbarnen inom en skolrote. SFS 1870, nr 3, s. 57. Normalpl. 1878, s. 79.
-FÖRMAN~20, äv. ~02. (förr) rotemästare (se d. o. 3). VRP 29/5 1739.
(2 f β) -FÖRTECKNING. (nytt ord) Varje roteombud .. (skall) tillställas en av länsbyrån tryckt roteförteckning, upptagande fastigheterna inom roten med deras ägare och innehavare samt de fysiska och juridiska personnerna inom roten. SFS 1946, s. 868.
(2 d) -GOSSE. (rot- 1874. rote- 1922 osv.) (förr) jfr -hjon. Lilljebjörn Minn. 50 (1874). SvFinl. II. 1: 226 (1922).
(2, 3) -GRANNE. särsk. (om ä. förh.) till 2 d: granne inom (fattig)rote. Carlsson GlestGård. 34 (1943).
-GUBBE. (rot- 1888. rote- 1905 osv.) (förr)
1) till 2 d; jfr -hjon. Schröder MinnSkog 10 (1888).
2) (tillf.) till 3, om (gammal) roteknekt. De plötsligt inkallade rotegubbarne hade svårt att mäta sig med soldater, som .. höllos i exercis hela året igenom. Hjärne Östanifrån 99 (1905).
(2 d) -GUMMA, f. (rot- 1856, 1881. rote- 1815 osv.) (förr) jfr -hjon. Dahlgren 1Ransäter 27 (cit. fr. 1815). Topelius Vint. II. 1: 377 (1856, 1881). Där hade på våren kommit till gården en blind rotegumma, som skulle bo där i tre månader. Dens. Läsn. 8: 75 (1896). Carlsson GlestGård. 34 (1943).
(2 d) -GÅNG. (förr) om förhållandet l. systemet att fattighjon erhöllo försörjning gm att gå på roten. LfF 1879, s. 167. Fattigas försörjning medelst omgång (socken- eller rotegång) må icke äga rum. SFS 1918, s. 852.
Ssg (om ä. förh.): rotegångs-system. Upsala(A) 1915, nr 34, s. 6.
-GÅRD. (om ä. förh.) gård som ingick i en rote; stundom äv. om den främsta gården i roten, rotemästarens gård l. den gård på vars ägor rotetorpet låg. UpplFmT 41: 104 (1927). På många håll (kom) rotegårdarna .. att ligga spridda från varandra. Kumm IndSold. 16 (1949). En kompaniofficer inställde sig på rotegården. Därs. 42. —
-HEMMAN. (förr) hemman som ingick i en rote. LMil. 1: 500 (1685). Att rotebåtsmännen på ålderdomen ansågos böra underhållas av sina rotehemman. SvFlH 2: 116 (1943).
(14 slutet) -HERRE. (†) ledare för grupp l. parti l. sekt o. d. Then förgifftighe Sächten the Wedherdöpare .. och theras förnämste Roteherrar. L. Paulinus Gothus Com. 101 (1613).
(2 d) -HJON. (rot- 18741941. rote- 1867 osv.) (förr) person som underhölls av fattigrote, vanl. gm att gå på roten. Ni är fattigare än det uslaste rotehjon. Topelius Fält. 5: 321 (1867). Mantalsskrifven åren 1863—1870 såsom rotehjon. 1NJA 1874, s. 412. Bleka, hålögda, magra och lortiga som rothjon. Larsson i By GGodTid. 135 (1941).
-HJÄLP. (förr)
2) statligt understöd till rote vars andel i roteringsbördan var oproportionerligt stor. Den .. 1693 anslagna Rotehjelp åt de inom Länet varande svaga Rotar. BtRStP 1828—30, 1: nr 7, s. 7. Rotehjelp för öfverroterade hemman vid Kronobergs och Kalmar regementen. BtRiksdP 1896, 4Hufvudtit., Bil. 12, s. 2.
-HUS. (förr) hus på rotetorp. Skyldigheten att underhålla rotetorp och rotehus. SFS 1887, nr 46, s. 2.
-HÅLL. (rot- 1798 (: Rothålls-Division)1913. rote- 1788 osv.) (förr)
1) uppsättande o. hållande av soldater o. båtsmän för krigsmaktens behov ss. en på olika rotar fördelad skyldighet; äv. om den på detta sätt upprättade institutionen; äv. om sammanfattningen av de rotar som ingingo i denna institution. Enligt .. beräkningar utgör medelkostnaden vid rotehållet 126 R:dr 32 öre. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 1: 52. Rust- och rotehållet må sättas på vakans. Därs. 1892, I. 2: nr 138, s. 5. Rotehållet var i stort sett genomfört 1690. Flodström SvFolk 555 (1918). Hellström i 3SAH LVIII. 2: 233 (1947).
2) sammanfattningen av de egendomar som ingingo i en rote, rote. Krono-Båtsmän, hvilka .. nu för tiden icke vistas vid sina rotehåll, böra genast gifva sig til sin ort eller hemvist. PH 14: 195 (1788). Engelbrektsson, hvilken år 1869 blifvit egare till hälften af rotehållet. 1NJA 1874, s. 221. Sundén (1888).
Ssgr (till -håll 1 o. 2; förr): rotehålls-andel. roteandel (se d. o. 2). Spridda rust- och rothålls-andelars sammandragning. KrigVAT 1845, s. 400.
-bataljon. jfr -hålls-trupp. BtRiksdP 1892 B, I. 1: nr 1, FörslHärordn. s. 53.
-båtsman. rotebåtsman. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 119 (1879). Sidenbladh Hb. 171 (1894).
-division. jfr -hållstrupp. SvKrigCivCal. 1798, s. 50. (År) 1816 delades .. (Livgrenadjärbrigaden) i 2 regementen, hvarvid rotehålls-divisionen erhöll namnet Första Lif Grenadier Regementet. Raab o. Crusebjörn 26 (1870).
-fotregemente. jfr -hålls-trupp. KrigVAT 1844, s. 20.
-fördelning. jfr -hålls-trupp. SvKrigCivCal. 1800, s. 54. (År) 1802 (blev han) Secondchef vid Lifgrenadier-regementets rothållsfördelning. MinnSvNH 4: 201 (1854).
-hemman. rotehemman. Schulthess (1885).
-infanterinummer. jfr nummer 5 d. KrigVAT 1835, s. 302.
-infanteriregemente. jfr -hålls-trupp. KrigVAT 1844, s. 22.
-trupp. trupp bestående av indelt manskap. KrigVAT 1844, s. 61. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 30 (1879).
-truppförband. jfr -hållstrupp. BtRiksdP 1892 B, I. 1: nr 1, FörslHärordn. s. 53.
-vargering. reserv för de indelta trupperna vilken uppsattes o. underhölls gm rotehåll. KrigVAT 1852, s. 486.
-HÅLLARE. (rot- 16441913. rote- 1734 osv.) (förr) var o. en av de personer vilka ss. tillhörande en viss rote hade att uppsätta o. hålla en soldat l. båtsman; särsk. om rotemästare. UpplDomb. 1: 190 (1644). Rotehållarne för båtsmansroten n:o 122 Karström. PT 1914, nr 206 B, s. 3. Livmunderingen förvarades hos rotehållaren. SvFolket 5: 233 (1939). jfr båtsmans-rote-hållare.
-HÅLLNING. (i Finl., om ä. förh.)
1) till 2 d: fattigvård gm rotegång. Att de s. k. fattigauktionerna samt rotehållningen upphört. FinBiogrHb. 928 (1898).
2) till 3: rotering (se d. o. 2). Cannelin (1939).
-INDELNING~020. (rot- 1921 osv. rote- 1857 osv.) särsk.
1) mil. o. gymn. till 1 d. KrigVAT 1921, s. 176. Roteindelning sker på kommandoord: Indelning av rotar! ExInf. 1927, s. 150.
2) (förr) till 2 d: indelning av fattigvårdssamhälle i rotar. Johansson Dagb. 1: 77 (1873).
3) (förr) till 2 f α, om indelning av Sthm i distrikt för mantalsskrivning l. folkbokföring. BerSthmKommFörvaltn. 1877, s. 108.
4) (förr) till 3: indelning av roteringsskyldiga egendomar i rotar. SPF 1857, s. 302. Gruddbo 154 (1938).
-INTRESSENT. (förr)
1) till 2 d, om var o. en av de personer som bildade en fattigrote. SPF 1852, s. 213.
2) till 3, = -hållare. VDAkt. 1714, nr 4. I egenskap av ”roteintressenter” organiserade sig rotens bönder och uppträdde som en enhet såväl gentemot soldaten som myndigheterna. Kumm IndSold. 19 (1949).
-JÄMKNING. (förr) jämkning (se jämka 3 slutet) i syfte att fördela roteringsbördan mera rättvist mellan olika rotar o. rotedelar. PH 6: 4161 (1756). Att en Rotejemkning, Roteintressenterne emellan, skulle .. förrättas. Bonsdorff Kam. 710 (1833). Kumm IndSold. 230 (1949).
Ssgr (förr): rotejämknings-ersättning. ersättning som erlades till rotehållare av vissa hemman (s. k. överloppsrotar) vilka gm rotejämkning ställts utanför den egentliga roteindelningen. SFS 1827, SärskBl. s. 90. KrigVAT 1836, s. 179.
-KAMRAT. (rot- 18041884. rote- 1696 osv.) [jfr d. rodekammerat] om person i förh. till den l. dem som tillhör(a) samma rote; särsk.
1) i sht mil. till 1 d o. (om ä. förh., numera bl. tillf.) g. Lindblom (1790; under commanipulus). KrigsmSH 1804, s. 65. Rote-kamraternes afstånd i alla strids-kedjor (bör) vara 1 1/2 aln. KrigVAT 1847, s. 225.
2) [jfr gr. δημότης] (mera tillf.) till 2 g. Lagerlöf Theokr. 25 (1884). En vän och rotekamrat (till bildhuggaren Sofroniskos). Jakobsson Sokr. 14 (1931).
3) (förr) till 3. LMil. 4: 841 (1696). Fredenberg IndInf. 24 (1883; om förh. på 1680-talet).
-KARL. (rot- 1904. rota- 1810. rote- 1538 osv.)
1) (om ä. förh. i Finl.) till 2 c: besättningsman på båt som hölls av postrote. Rönnberg Brovakt. 26 (1904).
2) (förr) till 3: rotesoldat. SDS 1907, nr 349 A, s. 2 (1810). Fatab. 1945, s. 74.
3) (förr) till 4: medlem av l. delägare i en rote; särsk. (om förh. vid Salberget) om medlem av rote som utförde malmsovring i ras o. d. Holmkvist BergslHyttspr. 77 (cit. fr. 1538). Bergzmen, Dagakarler, Rotekarler, Rymninge karler, och andre som bruckning haffua wiid Salagruffuo. G1R 13: 106 (1540). Rinman 2: 441 (1789; om ä. förh. i Falun). Enkedrottningen .. fick (1612) tillstånd att .. hålla så kallade Rotekarlar vid Salbergs Silfvergrufva, hvilke voro fattige Bergsmän, som förut .. varit brukade att ur slagg, vask och stenhopar uppleta silfver. Hallenberg Hist. 1: 325 (1790). Ström HällefGrythBergsl. 142 (1956; om förh. 1675).
(4) -KARLES-ROTE. (†) vid Salberget: rote som utförde malmsovring i ras o. d.; jfr -karl 3. J thesse andre forlidhne år haffue wij fått fast mere sölffuer aff en Rotekarles Rote, än wij nu bekomme aff ett helt skiffthe. G1R 14: 51 (1542).
(4) -KARLS-SILVER, förr äv. -KARLE-SILVER. (-karle- 1540. -karls- 1566 osv.) (förr) om silver som utvunnits av rotekarlar (se -karl 3); särsk. (om förh. vid Salberget) om sådant silver som utvunnits gm malmsovring. Koffring sölff, Soffringz sölff, hytte wask sölff, Rotekarle sölff, Rymninge sölff, och slaggsölff. G1R 13: 107 (1540). HH XIII. 1: 259 (1566). JernkA 1904, s. 552 (om förh. c. 1605).
(4) -KARLS-SOVRING. (†) om silvermalm som sovrats av rotekarlar (se -karl 3). Almquist CivLokalförv. 3: 180 (i handl. fr. 1544; vid Salberget).
-KAVLE l. -KAVEL. (rot- 19081938. rote- 1897 osv.) (om ä. förh.) trästav l. trästycke med inristade uppgifter om (fördelningen av) rotens skyldigheter l. åligganden o. d. Sthm 1: 435 (1897). RedNordM 1908, s. 11.
-KISTA. (rot- 17981847. rota- 1926. rote- 1790 osv.) (förr) kista för förvaring av rotesoldats utrustning, i sht livmundering; jfr munderings-, soldat-kista. Möller (1790). TurÅ 1950, s. 168.
Ssgr (förr): rotekist(e)- l. rotekists-mundering. livmundering. SamlFörfArméen 5: 520 (1823). Lif- eller Rotekist-munderingen. KrigVAT 1839, s. 275. Westee (1842).
-munderings-persedlar, pl. jfr persedel 5 a. Lif- eller Rotekiste-munderings persedlar. KrigVAT 1843, s. 199.
-KNEKT. (förr) = -soldat 1. Järta 2: 431 (1828). Hedenstierna Vett 236 (1887).
(1 d) -KOLONN. [jfr d. rodekolonne] mil. o. gymn. marschformering med rotarna l. roteparen ordnade bakom varandra; särsk. (o. numera vanl.) om formering med utryckta rotar; äv. konkret, om trupp som är formerad på detta vis. Plutonen (säges) hafva tvenne former: linie på i allmänhet två .. led, samt rotekolonn, hvilken i regeln har utryckta rotar. KrigVAT 1894, s. 233. Rotekolonnerna (erbjuda) för stora mål för .. artilleriets verkningsskjutning. IllMilRevy 1905, s. 196.
Ssgr (numera bl. tillf.): rotekolonn-form. jfr form I 6. Tingsten InfUtbildnEx. 43 (1918).
-formering. jfr formera 6. KrigVAT 1921, s. 176.
-KONSORTER, pl. (†) om personer som tillsammans underhöllo en rotesoldat; jfr dragone-konsorter. VDAkt. 1717, nr 314.
-KONTRAKT. (förr)
1) mellan kronan o. roteringsskyldiga hemman upprättat kontrakt vari närmare bestämdes de skyldigheter som ålågo rotarna o. soldaterna resp. båtsmännen i deras förhållande till varandra; jfr knekt-kontrakt 1. Möller (1790).
2) på rotekontrakt (i bet. 1) grundat kontrakt mellan en rote o. den soldat l. båtsman som roten underhöll; jfr knekt-kontrakt 2. Möller (1790). Björkman (1889).
(2 d) -KÄRING. (om ä. förh.) jfr -hjon. Lagerlöf Berl. 2: 7 (1891).
-LAG, n. (rot- 17551771 (: rot- och Bye-lag). rote- 1640 osv.)
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) sammanfattning(en) av medlemmarna l. invånarna i en rote, rote.
a) till 2, 2 g. (Sv.) rootelagh, (lat.) Curia. Linc. (1640). Vissa rot- och Bye-lag uti församlingen. SynodA 1: 490 (1771).
b) till 2 d. SPF 1852, s. 213.
c) till 3. LMil. 4: 676 (1695). Lövånger 2: 492 (i handl. fr. 1856).
2) (†) till 13: sällskap. (Lat.) Contubernium, .. (sv.) Itt Sellskap, Rootelagh, Samlagh at wistas tilsamman. Linc. S 6 a (1640).
-LAGARE. (Anm. Pl. best. -lagarna, som i ä. språkprov formellt kan hänföras till sg. -lagare l. sg. -lage, torde i allm. vara att hänföra till sg. -lagare o. har nedan räknats ss. hörande till d. o.) (förr) medlem av l. delägare i en rote.
1) till 2 b. RedNordM 1908, s. 11 (c. 1820: Rotelagare; enl. orig.).
2) till 3. HSH 31: 214 (1667). Hvarje soldat-rote, hvars hufvudbonde efter gällande jordatal imellan rotelagarne fördelar skatterna. Widmark Helsingl. 1: 305 (1860).
3) till 4. Bergv. 2: 35, 41 (1737).
-LAGE, m. (Anm. Beträffande pl. best. -lagarna se anm. till -lagare) (†)
1) till 3, = -lagare 2. Abrahamsson 69 (1726).
2) till 4, = -lagare 3. PrivBergsbr. 1649, 1: mom. 33. —
-LIKVID, r. l. m. (förr) (årligen återkommande möte för) utbetalning av de tillgodohavanden som rotesoldat hade att fordra av sina rotehållare; jfr likvidationsmöte 1. Begagnande af Bygdeå församlings sockenstuga vid en roteliqvid med det kapitenen anförtrodde Bygdeå kompani. KrigVAT 1844, s. 70.
(1 d) -LUCKA. mil. o. gymn. lucka (se lucka, sbst.2 3 c β) mellan rotar. Mankell Fältsl. 59 (1857).
-LÄNGD. (förr) längd (se d. o. 8 a) över (medlemmar l. delägare i rote l.) rotar.
1) till 3. RP 7: 175 (1638). Uti rotelängderne .. upptagas och numreras rotarne, särskildt inom hvarje socken. SPF 1857, s. 301. jfr: Then bonderotelengdhen som på vtskrifningen giord är. Gustaf II Adolf 16 (c. 1620).
2) till 4. Bergmästaren .. (skall) hålla .. rotelängder på hwar Grufwa, i synnerhet hwad slags folck, som i en Grufwa sine delar hafwa. Bergv. 1: 157 (1649).
-LÖN. (rota- 1774. rote- 1792 osv.) (förr) lön som rote utbetalade till soldat l. båtsman; äv. om pänningsumma som erlades till indelt regemente av rote ss. ersättning för att dess nummer lämnats vakant; jfr nummer-lön. Fourier .. med rotalön. GenMRullaSödermReg. 1774. En hel soldat-rote .. utgör 65 d:r k:mt årligen i rotelön till soldaten. EconA 1807, mars s. 23 (1792). Vacanta rotelöner til Musiken. KrigVAT 1833, nr 5, s. 19.
(14) -LÖPARE. (†) partigängare (se d. o. 2). Lagerbring 1Hist. 3: 11 (1776).
-MAN, se d. o. —
-MANSKAP. (†) manskap bestående av rotesoldater l. rotebåtsmän. SPF 1858, s. 122.
-MANTAL~02 l. ~20. (förr) urspr. om mantal (se d. o. 2) på roterad jordegendom; sedermera särsk. om den andel vilken ett rotehemman hade i rotens roteringsskyldighet o. vilken beräknades gm jämförelse mellan de i roten ingående hemmanens mantal; äv. om det sammanlagda antalet mantal i en rote. At the måge wara trenne Rotemantal om en Soldat. Bergv. 1: 329 (1683). Hvad Rotan .. är skyldig at utgiöra, deles Rote-interessenterne emellan, efter som Rote-Mantalen satte blifva. PH 2: 1019 (1733). Bestämmandet .. af hvarje hemmans och hemmansdels anpart i roten, eller såkallade rotemantal. SPF 1857, s. 302. Rotemantalet, som (i medeltal) utgör i Calmar län 1 1/2 mantal, .. uppgår i sex län .. till mer än 2 mantal. KrigVAT 1858, s. 274.
-MUNDERING. (förr) den del av munderingen som roten höll soldat l. båtsman med, rotebeklädnad, släpmundering. GenMRulla 19/9 1719.
-MÄSTARE, se d. o.
(10) -MÖTE. vid frälsningsarmén: möte för bibelläsning, bön o. vittnesbörd, som regelbundet anordnas av rotesergeant för medlemmarna i en rote (o. för utomstående). Stridsropet 1893, nr 1, s. 11. Fältorg. 143 (1911).
-NAMN. (förr) tillnamn som (i tur o. ordning) bars av de indelta soldater l. båtsmän som tjänade för en viss rote, soldatnamn, båtsmansnamn. Holmberg 2: 219 (1795). Båtsmannens nummer, rotenamn och namn. SFS 1884, nr 46, s. 9.
-NUMMER. (förr) nummer på rote, motsvarande den indelte soldatens l. båtsmannens nummer i kompanirullan; äv. i utvidgad anv., övergående i bet.: rote, tjänst ss. rotesoldat l. rotebåtsman. LMil. 2: 509 (1691). Att soldaten .. Ram innehaft omförmälde rotenumret Emmeboda från år 1827 till 1838 och derföre uppburit rotelönen. KrigVAT 1845, s. 22. Att 1,007 indelta rotenummer .. må .. tillsvidare hållas otillsatta emot vakansafgifter. BtRiksdP 1870, I. 1: nr 1, s. 18. Därs. 1871, I. 1: nr 11, UndMem. 2: 38. —
-OMBUD~02, äv. ~20.
1) (förr) till 2: ombud (se d. o. 2) som inom en politisk förening representerade (de medlemmar som voro mantalsskrivna inom) en viss rote. Upsala(A) 1920, nr 44, s. 6.
2) (ny anv.) till 2 f β: förtroendeman med uppgift att inom en rote tillhandagå pastor, mantalsskrivningsförrättare o. allmänhet med upplysningar i folkbokföringsärenden. I varje territoriell församling skall (för folkbokföringen) finnas minst ett roteombud. SFS 1946, s. 867.
(1 d) -PAR, n. mil. o. gymn. par av en udda rote o. den till vänster om (l. bakom) denna stående jämna roten. NF 3: 1519 (1880).
-PENNINGAR, se -pänningar.
(1 d) -PLAN, n. (†) fält på en skottavla representerande en rote; äv. i utvidgad anv., om centralt, gm lodlinjer avskilt fält på en skottavla. Jochnick Handgev. 98 (1854). Taflorna voro indelade i 0,6 m. breda roteplan, så att hvarje tafla representerade 50 rotar. KrigVAH 1880, s. 85. Tre lika breda fält, af hvilka det mellersta benämnes roteplanet. EldhandvFältartill. 1887, s. 47. KrigVAH 1893, s. 115.
-PRESTATION. (om ä. förh.) om det arbete o. de avgifter som rote var ålagd att prestera (jfr prestation 2 slutet). Thulin Mant. 2: 121 (1935).
-PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. (rot- 16531681. rote- 1629 osv.) (förr) urspr. om pänningsumma (lega) som en ur en rote uttagen l. av en rote anskaffad soldat l. båtsman erhöll (av roten) för att använda till sin utrustning; sedermera äv. om avgift av motsvarande storlek, som erlades av rote till kronan för att användas till knektarnas o. båtsmännens underhåll l. som utgjordes av vissa hemman för befrielse från rotering; jfr båtsmans-, knekt-lega o. gevärs-, svärds-, utskrivnings-pänningar samt lego-pänning 2. RP 1: 166 (1629). Den ena Dal. Silfw:mt, som nu en tid bårt åt af hwar Person i Rotan til den utnämde Kneckten, är i Rote-penningar gifwen worden. LMil. 1: 97 (1681). Rotepenningar (skulle utgå) från oindeldta panthemman i Bleking. KrigVAH 1842, s. 221. SvFlH 2: 99 (1943).
-RAPPORT.
1) (förr) till 1 d: rapport (i samband med generalmönstring) över antalet rotar i en trupp. TjReglArm. 1858, 1: 262.
2) till 10: rapport (från rotesergeant till kårledare) över rotens arbete o. d. under den gångna veckan. Fältorg. 145 (1911).
(2 f α) -REGISTER. (förr) register (upprättat av roteman (se d. o. 1 b)) över invånarna i en rote. SvD(A) 1926, nr 153, s. 8.
-REGLERING. (förr) indelning av hemman i rotar samt fastställande av vart hemmans andel i rotes skyldigheter o. utgifter.
1) till 2 d. SPF 1852, s. 228.
2) till 3. Schybergson FinlH 1: 532 (1887).
(10) -RULLA, r. l. f. vid frälsningsarmén: rulla över (soldater o. rekryter vid) rotarna inom en kår. Booth ReglFrälsnArm. 44 (1891).
(4) -RUM, n. (förr) om var o. en av de brytningsplatser i vilka en gruva l. del därav indelades o. vilka bearbetades av olika rotar i tur o. ordning; äv. om brytningsplats i Falu gruva som sammanslutning av bärgsmän hade rätt att för egen räkning bearbeta under viss tid (o. som därefter bearbetades för bärgslagens räkning). Hülphers Dal. 400 (1762). Rymningen indelades därefter i s. k. roterum, hvilka troligen voro lika många som hyttorna eller bälgparen. Schück i 3SAH 26: 61 (1914). Lindroth Gruvbrytn. 1: 173 (1955).
Ssg: roterums-botten. (†) om botten (se d. o. II 5 e) som utgjorde ett roterum. HC11H 12: 127, 128 (1697).
-SAMFÄLLIGHET~0102 l. ~0200. (förr) sammanfattningen av en rotes jordegendomar. BtRiksdP 1875, I. 1: nr 27, Bil. 3, s. 3. —
-SEDEL. (rot- 17161949. rote- 1683 osv.)
1) (förr) till 3: offentlig handling som upprättades för varje rote o. som bl. a. innehöll uppgift om hur mycket varje rotebonde hade att erlägga i lön till soldaten l. båtsmannen. LMil. 1: 296 (1683). Kumm IndSold. 19 (1949).
2) (förr) bärgv. till 4: (av bärgmästare utfärdad) handling som berättigade ett lag bärgsmän att bryta utanför parlagens skiftesgång för egen del i Falu gruva o. som bl. a. innehöll uppgift om bärgsmännens namn samt om den avsedda platsen för brytningen. Nauclerus Cupr. 47 (1702). BergskollReg. 1716, s. 562. Lindroth Gruvbrytn. 1: 174 (1955).
(10) -SERGEANT. vid frälsningsarmén: sergeant med befäl över en rote. Booth ReglFrälsnArm. 44 (1891).
-SKATT. (rot- 1867. rote- 1741 osv.) (förr) avgift (skatt) som i Härjedalen utgjordes för befrielse från rotering; jfr knekt-pänningar 1. VNorrlLLandsb. 1741, s. 1363. —
-SKIFTE. (rot- 1688 (möjl. med normaliserad stavn.), 18351929. rote- 1655)
1) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) till 4, om form för gruvbrytning, varvid bärgsmansrotar i tur o. ordning bearbetade olika brytningsplatser vid en gruva (jfr gruv-skift); äv. om det så organiserade arbetet; äv. övergående dels i bet.: tillfälle vid vilket rotarnas tur för en omgång fastställdes, dels i bet.: rotes arbete på en viss brytningsplats under sådan period, dels i bet.: (bärgsmans)rote. Den, som icke fyller med ved och dagsverken andra dagen när roten har begynt, skall vara derifrån i det roteskiftet. Johansson Noraskog 3: 57 (i handl. fr. 1655). Rotskiften skola bliva vid sina vissa rum, men andra, små rum, som ej hålla eller löna rotskifte, bebrytas som tillförene av gruvbrytare och bergsmän. Carlborg NordmMalmtr. 103 (i handl. fr. 1688). Vid varje rotskifte skulle .. lottas om platserna. Därs. (1929).
2) (†) till 6?; om var o. en av de andelar av stadsjord som i vissa städer av magistraten fördelades bland borgerskapet med livstids brukanderätt (urspr. möjl. var o. en tilldelad en grupp brukare). Sedan åtskillige Burskapsägander ingifvit till Magistraten sine ansökningar om erhållande af ledigvarande Rotskiften .., så (osv.). SöderhamnMagDomb. 25/7 1835; jfr Herlitz Stadsförv. 1830 203 (1924).
(2, 2 e) -SKOLA, r. l. f. (rot- 18511898. rote- 1779 osv.) (förr) skola för lägre undervisning, som anordnades för barn inom en rote. Höpken 2: 737 (1779). Till en början (torde kanske) antagas de i hvarje socken uppdelade husförhörsrotarne, såsom områden för lika många roteskolor. Rudenschöld Ståndscirk. 164 (1845). Moberg Invandr. 97 (1952).
(2, 2 e) -SKOL-BARN. (förr) skolbarn som gick i roteskola. Rudenschöld Ståndscirk. 166 (1845).
(2, 2 e) -SKOL-HUS. (förr) skolhus för roteskola. Landsm. 1957, s. 118.
(2, 2 e) -SKOL-LÄRARE. (rot- 1938. rote- 1845 osv.) (förr) skollärare i roteskola. Rudenschöld Ståndscirk. 171 (1845).
(2, 2 e) -SKOL-MÄSTARE. (förr) = -skol-lärare. Broocman Mag. 1: 77 (1810).
-SKOR, pl. (enst., †) skor (som utdelades) till rotesoldat. Mortensen Livijn 128 (i handl. fr. 1812).
-SKRIVA. (rot- 16231681. rote- 1634 osv.) (förr) med avs. på roteringsskyldig person l. roteringsskyldigt hemman: inskriva l. införa i rote. Bönderne i skäregården och på faste landett uthmedh siösidan bliffva rotskreffne. OxBr. 10: 63 (1623). Tillhöltz Häredzboarne .. (att) nästkommande måndagh j Lijnkiöpingh samman komma, och tå entlig Rootskrifues. GullbgDomb. 12/1 1650. Berörde ”utskrifnings-hjelp” utgick med 3 specier, för hvarje roteskrifven person. Wijkander Krigsförf. 149 (1866).
-SKRIVNING. (rot- 1627 (: rootsch[rifnings] .. leng[derne], pl. best.)1681. rote- 1630 osv.) (förr) inskrivning i rote; förrättning vid vilken längd(er) upprättades över roteringsskyldiga personer (inom ett visst l. vissa distrikt). Den nye rotte skriffningh, som nu her i Landet hållen ähr. ÅngermLandstingspr. 20/9 1630, fol. 8. Skatte-Hemman .. som .. tilförene warit Rote- och Utskrifningar undergifne. LMil. 1: 206 (1683). 2VittAH 17: 70 (1839, 1846; om förh. på 1630-talet).
Ssg (förr): roteskrivnings-längd. RP 1: 47 (1627).
-SKYLDIG. (†) roteringsskyldig. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 435 (1856).
(1 d) -SLUTARE. (†) om soldat längst bak i en rote; äv. i uttr. halv roteslutare, om soldat längst bak i den främre hälften av en rote (jfr rote, sbst.1 1 d slutet). Söderman ExBook 5 (1679).
Ssg: roteslutare-led, n. (†) om det bakersta ledet i en uppställd trupp (där ”roteslutarna” stodo). Söderman ExBook 62 (1679).
-SOLDAT. (rot- c. 17001915. rote- c. 1755 osv.)
1) (förr) soldat som uppsattes o. underhölls av rote, roteknekt, indelt soldat. Isogæus Segersk. 542 (c. 1700). Moberg Nybygg. 220 (1956).
2) (tillf.) i oeg. anv. De egyptiske rotesoldaterna. Rydberg Brev 1: 153 (1869).
-SPANNMÅL~02 l. ~20. (förr) spannmål som ingick i den avlöning som soldaten l. båtsmannen uppbar av roten. BtÅboH I. 4: 82 (1631). 2RA 3: 894 (1734).
-STAM. (förr) stamrote. Hafwandes dertil med för det tredje, uppå de swagaste Rotarne indelt de Lifstids-frihets-Säterier och casserade Rustnings-Stammar, som icke hafwa warit nödige eller tienlige til Rote-Stammar. LMil. 2: 485 (1691). Raab o. Crusebjörn 14 (1870).
-STICKA, r. l. f. (rot- 1917) (om ä. förh.) = -kavle. RedNordM 1917, s. 12.
-STUGA. (rot- 1949. rote- 1747 osv.) (förr) stuga avsedd ss. bostad åt rotesoldat l. rotebåtsman, soldatstuga resp. båtsmansstuga. 2RARP 17: 66 (1747).
-STYRELSE. (förr)
1) till 2 d: styrelse för en fattigrote. SFS 1871, nr 33, s. 10. Rote skall utse en fattigvårdsföreståndare och kan jämväl tillsätta en rotestyrelse. 2NF 7: 1446 (1907).
2) till 2 f α: styrelse för avdelning av politiskt parti, omfattande medlemmar från en viss rote i Sthm. SocDem. 1914, nr 69, s. 3.
-STÅND. (†) förhållandet att ingå i rote med skyldighet att uppställa o. underhålla en soldat l. båtsman; jfr knekt-stånd 1. Bergv. 1: 329 (1683). LMil. 4: 823 (1696).
-STÄLLARE. (†) = -hållare. HC12H 4: 219 (1710).
-SÄLLE. (rot- 16211726. rote- 15601846) [jfr t. rottgesell(e)] (†)
1) om person som tillhör en rote; särsk. om sådan person i förhållande till övriga medlemmar i samma rote; jfr -kamrat, -lagare; särsk.
a) till 1 (a, c, g); stundom: krigskamrat, stallbroder (jfr 2). G1R 29: 765 (1560). Linc. (1640; under commanipularis). Schultze Ordb. 3906 (c. 1755).
b) till 2, om rotebonde (se d. o. 1). Rotmästare tillsattes, ”at the grant skola acht giffva, at alt skickligen i theras rothesällars huus må tillgå”. JulhälsnLinköp. 1909, s. 61 (c. 1770).
c) till 3, om rotebonde (se d. o. 2). LMil. 1: 292 (1683). Jämkning, Rotesällarne emellan, til ernående af likhet i Roteringslasten. PH 6: 4161 (1756). 2VittAH 17: 75 (1839, 1846; om förh. under 1600-talet).
d) till 4. NoraskogArk. 1: 63 (1636). Johansson Noraskog 3: 56 (i handl. fr. 1655).
2) till 13: följeslagare; stallbroder, kumpan, kamrat. Räfwen .. warder .. aff then giruge otrogne Vlff, sin Rottselle och stallbroder bedragen. Forsius Fosz 29 (1621). Rotesellar och följeslagare. Ullenius Ro § 410 (1730).
3) till 14: meningsfrände, åsiktsfrände; (ngns) anhängare; i sht med nedsättande innebörd; stundom svårt att skilja från 2. The yyre, sinlöse och Centauriske Epicureer medh sina rootesällar .. föregifwa, at (osv.). Phrygius MRosengren C 4 b (1608). Dryselius Monarchsp. 333 (1691).
-SÄTTA. (†) = -skriva. De gamla hemmanen i Savolaks .. komma att .. å nyo rotesättas. SPF 1849, s. 77. Därs. 1857, s. 302.
-TAL. (rota- 1526c. 1620. rote- 1544 osv.)
1) (†) till 1 a, i uttr. uti rotetal, i fråga om indelning l. uppställning o. d. av knektar: i rotar; jfr fännike-tal. G1R 18: 199 (1547). Wedh Romfartuna skickade och förordinerade Her Götstaff folket vti Rotetaell och Fenecketaell vnder befalningesmen och höffuitzmen. Svart G1 24 (1561). SUFinlH 1: 103 (1600).
2) (†) till 2, i uttr. i rotetal, i fråga om indelning o. d. av invånare i stad o. d.: i rotar. Atth Stadhen motthe i tijde qwarteres, och folkedt granneligen beskriffwes och förordineres i rothe tal. G1R 16: 29 (1544). TbLödöse 583 (1621).
3) (förr) till 3: antal rotar; förr äv. övergående i bet.: rotar (särsk. i uttr. i rotetal, i fråga om indelning l. uppskrivning: i rotar). Chrone så wäl som frälse skriffwes i rothetaal. RA II. 2: 10 (1616). Presten (skall) göra beskeedh för den förandring vti Socknerne ”på rote talet” skeedd är ”sedan vtskrifningen sist hölts”. Gustaf II Adolf 16 (c. 1620). Någon brist uti det .. uti länet anbefalte Rotetalet. LMil. 3: 527 (1694). särsk. i fråga om principen (vid uppsättande av extraordinarie trupper under Karl XII:s krig) att ett visst antal rotar skulle gemensamt uppsätta en man; jfr gård-tal 1. Drägeligast .. lärer (nödigt manskap) kunna anskaffas efter Rotetalet, således at tre Rotar sättas tilsammans at præstera en Knekt. LMil. 4: 1220 (1700). Fredenberg IndInf. 52 (1883).
4) (förr) till 3, = -andel 1. Thulin Mant. 1: 121 (i handl. fr. 1692). BtRiksdP 1879, I. 1: nr 19, s. 13.
5) (†) till 4, i uttr. efter rotetal, efter (indelning i visst) antal rotar. Opsatz vppå dhe Bergzmen som skohla effter Pargångh och Rothetahl arbeta uthi dhe Nÿa Hellefors Söllfwer Grufwor. BergskollReg. 1675, s. 670.
6) (†) till 13, i uttr. i rotetal, i hopar l. grupper. The satte sigh j roota taal på gräszplatzanar hundradhe och hundradhe, fämtiyo och fämtiyo. Mark. 6: 40 (NT 1526; Bib. 1541: j hopar; Bib. 1917: i skilda hopar).
-TALS, adv. o. sbst. (rot- 17381828. rote- 15891796) (†)
I. adv.: rotevis, var rote för sig, i rotar; gruppvis, i grupper. Lind (1738). Heinrich (1828). särsk.
1) till 1 c, g. Dryselius Måne 470 (1694). Hallenberg Hist. 5: 204 (1796; om förh. 1624).
2) till 2. SynodA 1: 146 (1678). Att thee nicht löpa så månge til Herrans nattward tillijka, uthan Rotetahlz så att man kan see them som gåår eller nicht. KulturbVg. 2: 34 (1699).
3) till 3. LMil. 1: 372 (1684).
II. sbst.; till 2, i uttr. (ut)i rotetals, i rotar, var rote för sig. TbLödöse 127 (1589). Därs. 264 (1592).
-TAVLA. (om ä. förh.) Man förde .. rotetaflor .. öfver roteböndernas bidrag till soldatens aflöning. Wistrand NordMAllmog. 61 (1909).
-TAXATION. (förr) (av myndighet företagen) bestämning av ett hemmans roteandel (se d. o. 1). Linde Kam. 366 (1867).
(2 d) -TID. (om ä. förh.) om den tid som ett rotehjon underhölls av en viss gård i fattigroten. Juel ProstD 163 (1933).
-TJÄNSTGÖRING ~020. (förr) om till den indelta armén hörande officers l. underofficers tjänstgöring under den tid då manskapet vistades på sina rotar. BtRiksdP 1890, 4Hufvudtit. s. 17.
-TORP. (förr) torp som uppsatts på rotes l. rusthålls ägor till boställe åt indelt soldat l. båtsman l. ryttare; soldattorp, knekttorp; båtsmanstorp; ryttartorp. Under vakanstiden äro rust- och rotehållare fria från skyldigheten att underhålla rotetorp och rotehus. SFS 1887, nr 46, s. 2. Båtsman Larsson, som efterskickats från sitt rotetorp. Högberg Frib. 320 (1910).
(1 f) -TVÅA. flygmil. om (förare av) det andra flygplanet i en rote; jfr -etta. Widding GyllVing. 228 (1954).
(1 d) -UTRYCKNING~020. (rot- 1950 osv. rote- 1893 osv.) mil. o. gymn. förhållandet att (i en rotekolonn) de jämna rotarnas män rycka ut i jämnhöjd med motsv. udda rotars, dubblering av rotar. ExFältartill. 1893, 1: 40.
-VAKANS. (förr) om förhållandet att rotenummer stod vakant (på grund av soldats l. båtsmans avgång l. på grund av särskild befrielse för rote från att uppsätta o. underhålla egen soldat o. d.). KrigVAT 1836, s. 178. Thurgren SvRoterVerk. 44 (1862).
Ssgr (förr): rotevakans-avgift. avgift som erlades till statsvärket av rotehållare under den tid deras rote var befriad från att uppsätta o. underhålla egen soldat l. båtsman; stundom äv. om motsv. avgift som erlades av rusthållare, rusthållsvakansavgift. SPF 1817, s. 12. Hemman och lägenheter .. ålades rotevakansafgifter till hälften mot annan roterad jord i samma län. Johansson Noraskog 2: 383 (1882). SFS 1893, nr 5, s. 5.
-medel, pl. jfr -vakans-avgift. KrigVAT 1849, s. 444. BtRiksdP 1891, I. 1: nr 1, Inkomstberäkn., Bil. s. 5.
(2 f α) -VAKTMÄSTARE~0200. (förr) vaktmästare på en rotemansexpedition. PT 1904, nr 1, s. 4.
-VIS, sbst., adv. o. adj. (rot- 1669 osv. rote- 1542 osv.) [jfr d. rodevis (i bet. I o. II), t. rott(en)weise (i bet. II)]
I. (†) sbst.; till 1 c, d, g, 2, i uttr. i rotevis, = II 1, 2. Linc. (1640; under centuriatim). Låta alla läggia theras Mosqueter och Pijkar i Rootwijs neder. Delachapelle ExBook 89 (1669). Hamb. (1700). jfr: Hvar och enn (landsknekt skall) udi stormer, schlacht .. anthen med hele eller halffve fänicke vijs, hele eller halff rothe vijsse sich oförtrotzligh och brukeligh lathe befinnes. G1R 27: 282 (1557); jfr rote, sbst.1 1 a, d slutet.
II. adv.: (tillsammans) i rotar; (med l. av) varje rote för sig; rote för rote; rote efter rote. Wikforss 2: 425 (1804). särsk.
1) till 1 (o. med motsv. bruklighet). G1R 14: 141 (1542). Man låter Soldaterne, Rohte wijsz läggia sine Muszqueter och Pijquer neder. Söderman ExBook 163 (1679). Marschera rotevis. Nordforss (1805). Uppslutning rotevis. KrigVAH 1806, s. 184. Eld rotevis! KrigVAT 1835, s. 11. Rotevis till höger, marsch. Sundén (1888). Rydström Adelsnäs 35 (1913). särsk. flygmil. till 1 f. (Flygplanen) kommer rotevis, två och två tätt tillsammans. Widding GyllVing. 7 (1954).
2) till 2 (o. med motsv. bruklighet). Anmälan til den Heliga Nattvarden sker rotevis. Wallquist EcclSaml. 5—8: 563 (1795). Äro tomterna numrerade rote- eller stadsdelsvis, utgöres (osv.). SvLantmät. 2: 283 (1928). Varje höst höll församlingsherden rotevis förhör i trosläran. Moberg Utvandr. 13 (1949).
III. (†) adj. oböjl.; till 1: som sker l. utföres o. d. i rotar l. rote för rote. ExFlott. § 68 (c. 1740). Genom rotevis uppslutning. Hazelius Förel. 165 (1839). En rotvis charge. Ridderstad Samv. 2: 37 (1851). En riktig rotevis eld. Kræmer Orient. 153 (1866). Rotevis afbrytning. KrigVAH 1892, s. 130.
Ssgr (till -vis II 1, III; †): rotevis-charge. = -vis-eld. En ½ timmas rotevischarge. Edholm SvunnD 278 (1859).
-eld. eld (se d. o. 9 b) som (med början från ena flygeln l. samtidigt från båda flyglarna) avgavs successivt av de skilda rotarna i en uppställd trupp (o. varvid vid uppställning på tre led det tredje ledets män laddade åt det andra ledets män); jfr rot-eld. Tvåleds-eld eller rotevis-elden är afgjordt den enda användbara för en väl öfvad trupp. KrigVAT 1834, s. 611. Hazelius Förel. 182 (1839). KrigVAT 1847, s. 214.
-kolonn. rotekolonn; särsk. vid bataljon: rotekolonn med fyra rotars bredd (o. med fanplutonen i täten). ExRegFot 1823, 2: 40. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 43 (1886). (Ordens-)sällskapet .. (marscherade) i en lång ringlande rotviskolonn med musiken och bålen i têten. Adelsköld Dagsv. 3: 368 (1900).
-uppslutning. Från flankställning bildas frontställning .. genom rotvisuppslutning, då linie bildas åt den sida, som andra ledet förut innehade, genom afbrytning och uppryckning rote efter rote. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 25 (1880).
-uppställning. uppställning (av en trupp) i rotar. Flere slags rotvis-uppställningar begagnades ofta, i synnerhet de första åren (av G. II A:s regering). KrigVAT 1847, s. 286.
-vändning. vid beriden trupp: vändning varvid de olika rotarna (av utrymmesskäl) vända i tur o. ordning. TjReglArm. 1889, s. 318.
-VÄRD, m. (†) om rotebonde i förhållande till sin rotesoldat. LMil. 1: 647 (1685).
D (†): ROTES-MAT. (rota- 1679. rotes- 1684) mat(varor) som soldat erhöll i lön av rote. VDAkt. 1679, nr 152. LMil. 1: 457 (1684).
Avledn.: -ROTA, v.6 till 1 d; i ssgn LÅNG-ROTA.
Spoiler title
Spoiler content