publicerad: 1959
ROTERA rωte4ra l. ro-, i Sveal. äv. -e3ra2 (rote´ra Weste), v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.), -NING (se ROTERING).
Ordformer
(rot- (-oo-, -ht-) 1551 osv. rott- 1544—1767. rut- 1558)
Etymologi
1) (†) motsv. ROTE, sbst.1 1 c: indela (manskap o. d.) i rotar; äv. i fråga om uppställning l. samling i rotar (i förbindelserna ROTERA TILLHOPA 1 o. ROTERA TILLSAMMAN(S)). Den småländske och östgötske bonden, hvilken är färdig att komma neder (till Skåne) när som påfordras, varandes han redan med gevär försedd, roterad, uti kompanier indelt. KKD 10: XX (1710).
2) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 2 b: indela (personer) i grupper (med uppgift att hålla ett visst antal hästar vid gästgivargårdar l. att i tur o. ordning skjutsa resande); äv.: placera (ngn) i grupp av detta slag. SthmStadsord. 1: 186 (1662). Schmedeman Just. 1453 (1696).
3) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 3; urspr.: indela (personer l. hemman l. område) i rotar; införa l. placera (person l. hemman) i rote; sedermera äv. med tanke på den andel i rotens l. rotehållets skyldigheter l. prestationer vilken bestämdes för var o. en av de personer l. vart o. ett av de hemman som sammanfördes i en rote: ålägga (hemman) viss roteandel. Påbödz adt alle stadzens inwånare skulle roteras, 20 man i rotan. BtÅboH I. 3: 5 (1623). Eij må någon .. rotera them (dvs. hemman tillhörande prästänkor) i knechteskrifningar. KOF II. 2: 338 (c. 1655). Vissa provinser äro roterade till båtsmanshåll. Weste (1807). Hemmanen i Jönköpings Län ehuru vida svagare än i Calmare Län, äro likväl lika högt roterade. KyrkohÅ 1935, s. 17 (1816). Den för 200 år sedan roterade jordägarens nuvarande rättsinnehafvare. Forssell Stud. 1: 234 (1871, 1875). De berustade och roterade bygderna. FolkFörsvar 1948, nr 3, s. 26 (om ä. förh.). — jfr IN-ROTERA, NY-, O-ROTERAD. — särsk. i uttr. extra roterad, om hemman: som ålagts extra rotering (se d. o. 2 c). Widmark Helsingl. 2: 73 (1849). BtRiksdP 1892, I. 2: nr 6, Bil. s. 3.
4) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 3: antaga (ngn) ss. rotesoldat l. rotebåtsman; äv. (med avs. på soldat l. båtsman): förse med lön l. underhåll från rote; vanl. i pass. (särsk. i p. pf.). LMil. 1: 4 (1680). Ångermanlands regemente indrogs år 1661 och båtsmän roterades i stället. Molin FrÅdal 113 (c. 1895). Under mer än två århundraden har kärnan af flottans manskap utgjorts af båtsmän (indelade och roterade). Wrangel SvFlBok 279 (1898). — jfr IN-ROTERA.
5) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 3, med avs. på infanteri, regemente o. d.: uppsätta o. underhålla gm rotering (se d. o. 2); vanl. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Roterat infanteri, regemente. Österbottns regemente til fot .. är vordet indelt ock roterat. 2RARP 8: 572 (1734). De i förenämda landskap roterade infanteri-regementer. KrigVAH 1806, s. 31. Vid roterade infanteriet förvaras lifmunderingen å roten, i en dertill inrättad kista. TjReglArm. 1858, 3: 35. Indelta eller roterade regementen. SvFlH 2: 90 (1943). — jfr IN-ROTERA.
6) (†) motsv. ROTE, sbst.1 3, intr., om hemmansägare: vara införd l. placerad i rote, (vara ålagd att) anskaffa o. underhålla rotesoldat l. rotebåtsman; jfr 4. Värnepligtens genomförande till bildning af en armé är utskrifning, och som en dylik armé icke kunde bildas .., om man skulle förbigå dem, som rotera, så måste man .. mot åtagande af värnepligt befria dem från roteringen. Forssell Stud. 1: 233 (1871, 1875).
7) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 4: indela (arbetare vid gruva l. bärgsmän l. bärgsmanshemman) i rotar, upptaga (arbetare osv.) i rote; indela (gruva l. masugn o. d.) i andelar fördelade på rotar; ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Hwilken Smältare eller Rostwändare, som icke efter thenna dag .. låter rotera sig och aflägger sin ed, han uttages til Knekt outskrifwen. Bergv. 1: 65 (1627). (Det) åligger .. (gruvfogden) at hindra malms afhämtande om nätterne ifrån grufvorne i gemen, eller andra otillåteliga tider ifrån de roterade. Därs. 3: 212 (1765). Av dessa .. masugnar voro .. (vissa) roterade även inom norra bergslaget. PersbgMalmtr. 274 (1925; om förh. c. 1760). Därs. 280 (om förh. c. 1760). — jfr IN-ROTERA.
8) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 6: sammanföra en persons andelar i olika ängslotter till en enda ängslott. 2SvKulturb. 3—4: 314 (1935; om ä. förh. i Dalarna).
9) (†) motsv. ROTE, sbst.1 13, 14: samla l. sammanföra (ngra) i grupp l. sällskap l. hop l. band o. d.; nästan bl. dels refl.: slå sig samman l. ihop l. förena sig (äv. i uttr. rotera sig med varandra), i sht om fientligt sinnade l. upproriska personer: sammangadda l. sammansvärja l. sammanrota sig, dels i p. pf. (se ROTERA TILLHOPA 3); äv. i uttr. rotera sig till ngra, slå sig samman med ngra. (Om) någre wåre Fiender .. wille sigh medh någen .. stempling .. emoth oss upsettie, förbinde, rottere eller förknippe, Då schall (osv.). G1R 16: 15 (1544). Därs. 28: 391 (1558: med hvar annen). (Knekthövitsmannen hade) roteredt sigh till någre aff the knechter vnder hans fänicke och med wåld och wälle taghett thett öll, som rytterne war beskedht. HH XIII. 1: 208 (1565). Emedan .. Drängiar och eljest annan lös canaille .. den oseedh hafwa pläga, sigh at sammansambla och rotera, giörandes på Gatorne rumor och oliudh; så (osv.). Stiernman Com. 3: 598 (1667). Rottera, (dvs.) sammansätta i sällskap. Biurman Brefst. 285 (1767). — jfr FÖR-ROTERA.
Särsk. förb. (†): ROTERA TILLHOPA l. (i bet. 2) IHOPA.
1) till 1, refl., i uttr. rotera sig tillhopa, om soldater: ställa upp sig i rotar; anträffat bl. allmännare, övergående i bet.: samla sig; jfr rotera, v.2 9. Soldaterne, som .. lågo der (i Narva), roterade sig, så godt som kunde ske, tilhopa, och gofvo uppå .. (ryssarna) den ena Salvan efter den andra. Nordberg C12 1: 432 (1740).
2) till 3: sammanföra (personer l. hemman) till en rote l. rotar. Först skole i skrifwe och Rottere tilhope alle Tiije och Tiije gårder öfwer heele landett. SUFinlH 2: 234 (1606). Aldenstundh .. Adelens Fougder wedh uthskrifningar rothera tillhopa Skatte och Frelse hemman. RARP 4: 484 (1650). Därs. 6: 226 (1657: i hopa rotera); möjl. ssg. Därs. 7: 241 (1660).
3) till 9, dels refl., i uttr. rotera sig tillhopa, sammangadda l. sammansvärja l. sammanrota sig, dels i p. pf., i uttr. tillhopa roterad, sammangaddad o. d. Dhe tilhopa roterade Pålacker. NAv. 8/2 1656, nr 1, s. 3. Vid Kårsör har en hop bönner roterat sig till hopa och begynnt att rebellera. Ekeblad Bref 2: 120 (1659). —
ROTERA TILLSAMMAN(S).
1) till 1, med avs. på soldater: indela l. uppställa l. samla i rotar. Rådet mente, att han skulle inthet draga soldaterne ännu tillhopa, uthan allenast rottera dhem tillsamman, att dhe måge vara parat, så frampt nöden trenger; i medler tijdh kunna dhe vara hemma. RP 16: 545 (1656). Låta Rotera Folcket tilsamman i Ordre, at öfwersee huru månge i actionen förlorade äro. Delachapelle ExBook 101 (1669).
2) till 3: sammanföra (personer l. hemman) till en rote l. rotar; äv. refl., i uttr. rotera sig tillsamman. RARP 3: 177 (1641; refl.). At rotera tilsamman de Hemman och Gårdar, som hwarannan närmast och til roteringen beqwämligast och innom Socknen belägne äro. LMil. 1: 581 (1685).
3) till 9, refl., i uttr. rotera sig tillsamman(s), slå sig samman l. sammangadda sig o. d. Och roterade sigh några tusend bönder oc borgare tilsammans, och förraskade mångastädz Demetrij folk. Petreius Beskr. 2: 246 (1614). En del af invånarna .. (hade) roterat sig tilsammans, och börjat ett värckeligit upror. Nordberg C12 2: 143 (1740).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content