publicerad: 1959
ROTERING rωte4riŋ l. ro-, i Sveal. äv. -e3riŋ2, förr äv. ROTERNING, r. l. f.; best. -en; pl. -ar (Möller (1790) osv.) ((†) -er RARP 1: 179 (1632), Stiernman Riksd. Bih. 308 (1639)).
Ordformer
(roter- (-oo-) 1630 osv. rotter- 1642. -ing 1630 osv. -ning 1650—1676)
Etymologi
a) handlingen att indela församling i fattigrotar; i ssgn FATTIG-ROTERING (Hembygden(Hfors) 1910, s. 135 (1853)).
b) sannol. eg. om rotehjons vistelse på fattigrote; anträffat bl. bildl., om besök l. vistelse hos ngn. Stor tack och pris, bäste Bror Bengt, för allt nöje och vänskap under mitt och de minas allt för långa rotering. Tegnér Brev 1: 230 (1812).
2) (förr) motsv. ROTERA, v.2 3: indelning av män i rotar för uttagning av en man ur vardera till soldat l. båtsman; indelning av hemman(sägare) i rotar för knekt- l. båtsmanshåll; institution vilande på denna indelning, roteringsvärk; äv.: (allmänt besvär bestående i) skyldighet (för hemman osv.) att (ss. del av rote l. av hela rotehållet) prestera (viss andel av) rotes osv. avgifter o. arbete; äv. om andel av detta slag. Att Roteringen skeer på Nyo och widh samme tijdh .. som Vttschrifningen. RARP 1: 121 (1630). Enskylte tienare, ödess- och förbrändhe hemman må för rotherningh förskonthe bliffwa. Därs. 7: 37 (1660). At, under påstående Krig, Roteringen ock Rusthållen ingalunda rubbas ock ändras. PH 1: 20 (1719). De i Kymmenegårds lähn hafva en alt för dryg rotering, så at 1/8 hemman på månge ställen håller en hel soldat. 2RARP 7: 223 (1734). (Hemmanen) få underhålla äfven tillika det underlagde Hemmanets Rotering. Modéer SvarVetA 19 (1774). Det ständiga knektehållet eller roteringen. Heckscher SvEkonH 1: 291 (1936). — jfr BÅTSMANS-, INFANTERI-, KNEKT-, LANT-, RYTTAR-, SOLDAT-ROTERING. — särsk. i vissa uttr.
b) ordinarie rotering, (rotering innebärande) skyldighet (för roteskrivet l. roteskrivna hemman osv.) att under såväl fred som krig uppsätta o. underhålla soldat l. båtsman l. att till statsvärket erlägga en årlig vakansavgift. AdP 1810, VI. 2: 389. Björkman (1889).
c) extra rotering, (av statsmakterna år 1810 föreskriven) rotering innebärande skyldighet (för från ordinarie rotering fritaget l. fritagna hemman osv.) att under krigstid uppsätta o. underhålla soldat l. båtsman l. uppsätta (tross)häst; äv. dels om sådan skyldighet, dels, konkret, om manskap som uppsatts på detta sätt. Under förbehåll att ofvannämde extra rotering af den hittills oroterade jorden vid påkommande krig ofelbart blifver verkställd, samtycka Rikets Ständer, att (osv.). AdP 1810, VI. 2: 329. 3000 man extra Rotering. KrigVAT 1835, s. 285. Åläggandet och bibehållandet af extra rotering. Därs. 1849, s. 450. BtRiksdP 1892 B, I. 1: nr 1, FörslHärordn. s. 165.
d) ständig rotering.
β) (rotering innebärande) skyldighet (för ett län l. landskap) att uppsätta o. ständigt underhålla ett regemente, ”det vissa l. ständiga knekthållet”. Den ”ständiga roteringen” var i flera landskap antagen långt före Carl den elftes regering. Oscar II V. 2: 3 (1861, 1892). Uppsala och Stockholms län voro bland de första, som genom kontrakt 5/12 1682 .. antogo den s. k. ständiga roteringen. Uppl. 2: 641 (1908).
3) (förr) motsv. ROTERA, v.2 7: indelning av bärgsmän l. gruvor i rotar; äv. (i sht om förh. vid Persbergs malmtrakt) om indelning av gruvintressenter i rotar med företrädesrätt att erhålla malm från vissa gruvor; äv. i utvidgad anv., om det gm sådan indelning reglerade förhållandet mellan gruvintressenter o. gruvbrytare l. om systemet för leverans av malm från gruvor enligt sådan indelning. Gruvebrytarne ropade enhälligt, att roteringen ruinerar dem. PersbgMalmtr. 276 (i handl. fr. 1764). JernkA 1904, s. 77. Vissa gruvbrytare sökte undanhålla en del malm från roteringen för att själva kunna sälja densamma. PersbgMalmtr. 275 (1925; om förh. 1761). Lindroth Gruvbrytn. 1: 188 (1955; om förh. vid Falu gruva).
4) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. t.] (†) motsv. ROTERA, v.2 9: sammangaddning, sammansvärjning, upplopp; äv. om (religiös) sekt(bildning). Kätterske Lärares Samqwemmen kallas icke en Församling eller Kyrkio, vthan een Roteringh. Schroderus Os. 1: 561 (1635). Att vij af allt detta inthet hafva kunnat dömbt, att .. (hovjunkrarna som förolämpat vakten) skulle hafva giordt någon rottering. RP 9: 99 (1642).
Ssgr (i allm. till 2): A (†): ROTERING-DRAGANDE, adj. om hemman: roterad; jfr draga, v. II 2 a β. SFS 1827, SärskBl. s. 92.
B: ROTERINGS-BATALJON. (förr) benämning på bataljon av båtsmän (i Halland) vilken uppsattes o. underhölls gm rotering. Toll RapportHögkvart. 20/9 1808. Mankell Krigsm. 2: 472 (1865; om förh. 1808). VFl. 1917, s. 52 (om förh. 1809). —
-BESVÄR. (förr) jfr besvär I 2 b. Arbin PVetA 1783, s. 51. Den andel hvarefter hvarje Lägenhet borde uti Roteringsbesväret deltaga. Bonsdorff Kam. 709 (1833). SFS 1922, s. 51. —
-BIDRAG~02, äv. ~20. (förr) pänningbidrag från statsvärket till vissa hemman som fullgjorde roteringsskyldighet. Från hemmanet utgående lön till soldat, 75 kronor, motsvaras af roteringsbidraget. PT 1905, nr 215 B, s. 1. —
-BÅTSMAN~20, äv. ~02. (förr) rotebåtsman. Indelnings- eller roteringsbåtzman. 2RA 1: 476 (1723). BtRiksdP 1882, 5Hufvudtit. s. 3. —
-BÖRDA, r. l. f. (förr) jfr -besvär. Lindring i Roteringsbördan för de Rotehållare, .. som .. trycktes af detta onus. BtRStP 1828—29, IV. 2: nr 19, s. 26. Thulin Mant. 2: 143 (1935). —
-ERSÄTTNING~020. (förr) pänningersättning från statsvärket till vissa hemman som fullgjorde roteringsskyldighet. SFS 1851, nr 16, s. 2. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 18, s. 34 (till posthemman). —
-FRIHET~02 l. ~20. (förr) rotefrihet. LMil. 3: 201 (1692). BtRiksdP 1892, I. 2: nr 3, ProtFinansär. s. 33. —
-FÖRDELNING. (förr) vid flottan: avdelning som uppsattes o. underhölls gm rotering; jfr fördelning 2 b. Gyllengranat SvSjökr. 2: 117 (1840). —
-FÖRRÄTTNING. (förr) jfr förrättning 1 b α; äv. i uttr. extra roteringsförrättning, förrättning gällande extra rotering (se d. o. 2 c). SFS 1825, s. 394. SPF 1857, s. 301. —
-FÖRÄNDRING. (förr) förändring i roteringen (inom ett område) på grund av ny roteindelning l. rotejämkning o. d. KrigVAT 1849, s. 450. —
-GRUND, r. l. m. (förr) grund (se grund, sbst.1 III 5) för rotering, fastställd gm bestämmelse om förhållandet mellan antalet rotar o. den roteringsskyldiga jordens taxerade värde. SFS 1825, s. 391. KrigVAT 1851, s. 323. —
-HJÄLP. (förr)
-HÄST. (förr) i uttr. extra roteringshäst, (tross)häst som uppsatts gm extra rotering. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, s. 7. Tillhandahållande af extra roteringshästar vid krig. TjReglArm. 1889, s. 290. —
-INRÄTTNING~020. (om ä. förh., numera bl. tillf.) rotering; jfr inrättning, sbst.2 1 b. Befrielse ifrån den i .. (Karelen) påbörjade Roteringsinrättning. Bonsdorff Kam. 717 (1833). —
-KARL. (förr) rotesoldat l. rotebåtsman. LMil. 4: 1619 (1718). VFl. 1916, s. 86 (1808). BoupptVäxjö 1813. —
-KASSA. (förr) gm statsmedel bildad kassa avsedd ss. knektlegomedel i Jämtland. BtRStP 1850—51, IV. 2: nr 22, s. 15. BtRiksdP 1919, 6: nr 51, s. 16. —
-KOMMISSARIE. (förr) person som bemyndigats att förrätta rotering. RP 2: 35 (1630). LMil. 1: 84 (1681). —
-KOMMISSION. (förr) kommission som tillsatts för att genomföra l. granska l. revidera roteringen inom ett visst landområde. SFS 1826, s. 629. Västerb. 1931, s. 72 (om förh. 1695). —
-KOMPANI. (förr) båtsmanskompani som underhölls gm rotering. AmirKollKunglBrevb. 1717—18, s. 270. SvFlH 2: 88 (1943; om förh. på 1690-talet). jfr (†): 1sta Bohus-Lähns-Roterings-Compagniet. Henel 1729 124 (1730). —
-KOSTNAD. (förr) i sg. l. pl., om de kostnader som voro förenade med (ett hemmans) roteringsskyldighet. BondP 1812, s. 300. Nämnda kontanta ersättning till soldaten kan .. ingalunda uppgå till någon ansenligare del af hela roteringskostnaden. BtRiksdP 1885, I. 1: 4Hufvudtit. s. 6. —
-LÄNGD. (förr)
1) till 2, = rote-längd 1. RP 2: 34 (1630). Jordeböcker, tionde-, rusttjensts-, roterings- och mantalslängder från äldre tider. BtRiksdP 1897, 8Hufvudtit. s. 258.
-MANSKAP~02 l. ~20. (förr) manskap som uppsatts gm rotering (jfr rote-manskap); äv. i uttr. extra roteringsmanskap, manskap som uppsatts gm extra rotering (se d. o. 2 c). LMil. 4: 1619 (1718). Det s. k. extra roteringsmanskapet, hvilket uppsattes af all jord, som hittills varit befriad från rustning eller rotering. Mankell Krigsm. 1: 586 (1865; om förh. 1810). Lundell (1893). —
-NUMMER. (förr) rotenummer; äv. i uttr. extra roteringsnummer, rotenummer som tillkommit gm extra rotering (se d. o. 2 c). Att en jemkning i roteringen vid Smålands Båtsmans-Compagnie måtte ske, så att de hemman, som äro belägne intill hvarandra, blifva till hvarje roteringsnumer sammandragne. BtRStP 1834, 8: nr 48, s. 3. KrigVAT 1840, s. 156. —
-PERSEDEL. (förr) utrustningspersedel som tillhandahölls soldat l. båtsman av rote. Möller (1790). Meurman (1847). —
-PROTOKOLL. (förr) = -längd 1. At justera det uprättade Roterings-Protocollet för Umeå Sokn. LMil. 4: 665 (1695). —
-ROTE. (förr) i uttr. extra roteringsrote, rote som tillkommit gm extra rotering (se d. o. 2 c). SvTidskr. 1871, s. 11. —
-SKYLDIG. (förr) om hemman(s-ägare): skyldig att (ss. del av rote) prestera (viss andel av) rotes avgifter o. arbete. BtRStP 1812, s. 2225. SFS 1893, nr 62, s. 3. —
-SKYLDIGHET~102 l. ~200. (förr) jfr -skyldig. AdP 1810, VI. 2: 386. Den andel hvart och ett af de till en Rota förenade hemman, har uti dennes Roteringsskyldighet, kallas vanligen hemmanets Rotemantal. Bonsdorff Kam. 709 (1833). BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, s. 6. —
-SOLDAT. (förr) i uttr. extra roteringssoldat, soldat som uppsattes o. underhölls gm extra rotering (se d. o. 2 c). KrigVAT 1848, s. 284. —
-TUNGA. (förr) = -börda. Roterings- och Recruteringstungan för Rikets Krigsmagt .. ligger på jordbruket allena. Fennia XVI. 3: 52 (1761). BtRiksdP 1892 B, I. 1: nr 1, s. 48. —
-UNDERSTÖD~102, äv. ~200. (förr) pänningunderstöd från statsvärket till vissa hemman som hade att fullgöra roteringsskyldighet. BtRiksdP 1867, 4: nr 36, s. 6. PT 1901, nr 305 A, s. 3. —
-VÄRK, n. (förr) om det (av Karl XI under 1680-talet genomförda o. gm 1901 års riksdagsbeslut helt avskaffade) system för underhållandet av en stående armé (o. flotta) som bestod däri att manskapet uppsattes medelst rotering; institution vilande på detta system; förr äv. om längd l. jordebok o. d. som upprättades över sådana hemman o. som bl. a. innehöll uppgifter om varje hemmans roteringsskyldighet; jfr indelnings-värk 2 b, c. LMil. 3: 528, 562 (1694). Det påbegynte indelnings- och roteringsvärkets fullkomliga värkställighet. 2RA 1: 475 (1723). Det .. är en rubbning, när indelnings- och roteringsvärken ej få behålla, hvad dertil anslagit och underlagt är, utan måste det afstå och emottaga andra hemman och gårdar i stället. Därs. 3: 1064 (1734). Lands-Kamereraren åligger författa Roteringsverken, hvaraf till en början endast ett exemplar renskrifves. SFS 1825, s. 394. SvLantmät. 1: 447 (1928). jfr: Wi .. hafwe godtfunnit, Knekte Indelnings- och Roterings-wärket i Calmare Län, genom wederbörande under Landshöfding Clercks Inspection at låta förfärdiga. LMil. 3: 147 (1692).
Spoiler title
Spoiler content