RUDIMENTIFIERA rɯ1dimän1tifie4ra l. rud1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[bildat till lat. rudimentum (se RUDIMENT) o. -ficare, ssgsform av facere, göra (se FACIT)]
(mera tillf.) anat. o. bot. göra l. förvandla (ngt) till rudiment (se d. o. 3); särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Som regel gäller, att de sterila (frukterna hos en viss Lappavarietet) äro m. ell. m. rudimentifierade och hopkrumpna. BotN 1910, s. 294.
