publicerad: 1959
RUDIMATERIA rɯ1dimate4ria l. rud1-, r. l. f.; best. -an l. -en; pl. -er; l. RUDIMATERIE rɯ1-dimate4rie l. rud1-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(rude- 1749—1832. rudi- 1666 osv. rudo- 1749. -materia 1666 osv. -materie c. 1745 osv. -materien, sg. best. 1735 osv. -materier, pl. 1730 osv. matirie- i ssg c. 1768 (: rudimatirie pärsedlar))
Etymologi
[av stammen i lat. rudis (se RUDIS; jfr RUDIMENT, RUDITET) o. MATERIA. — Jfr RUDIMATERIAL, RUDISOCKER]
(numera nästan bl. i skildring av ä. förh. l. arkaiserande) ämne l. stoff l. material till ngt; särsk. om råämne l. råvara som undergår l. är avsedd att undergå viss bearbetning l. förädling l. som utgör utgångspunkt för framställning av viss produkt l. vara l. artikel o. d.; ofta i pl. Under det ordet rudi materia förståås de oarbetade wahror, såsom Rååhuudar, Bockskin, samt andre oberedde Skinwahror, oarbetat Koppar, Järn, Vll eller annat slijkt. Stiernman Com. 3: 475 (1666). Den högsta Försynen har gifvit oss rudimaterien, men väntar, at vi sielfve skola tilvärka henne. Kling Spect. Hh 3 b (1735). Ryttare utskickades .. att skaffa rudimaterier till en tarflig måltid. Agrell Maroco 2: 245 (1799, 1807). Blodets af sig sjelft stelnande del .. kan .. anses såsom den rudimateria, hvaraf köttet är sammanväfdt. EconA 1808, maj s. 23. Det viktigaste av .. (krukmakarvärkstadens) rudimateria, nämligen leran. Ymer 1933, s. 242. (Ibland) förekomma .. vissa nyanser (i det normalt färglösa glaset), förorsakade av föroreningar i rudimaterian. Seitz ÄSvGlas 63 (1936). IllSvOrdb. (1955). — särsk. (numera föga br.) oeg. l. bildl. (Jag) började allt mer och mer anse mig vara af samma rudimateria, som de förnämsta ädlingar vid Akademien. Nyrén Charakt. 12 (c. 1765). Namnen Carl Gran och Christian Tallqvist (äro) af äkta Svensk rudimateria. JournSvL 1799, s. 76. Sagan i sin ursprungliga form är blott en rudimateria, ett virke (för de författare som vilja omdikta de isländska sagorna). SvLittFT 1837, sp. 220. Alla rudimaterier, hvarutaf man sedan sammansatt det s. k. Fackverket (vid indelning o. avvärkning av skog). Thelaus Skog. 147 (1865).
Anm. 1:o Det är svårt att avgöra huruvida de i följande språkprov förekommande skrivningarna rude materien o. rude materier äro att betrakta ss. hithörande ssgr l. ss. förb. av RUD o. MATERIA. (Det är) fördelaktigt, att .. (sågvärk) blifwa inrättade, hwarigenom rude materier enobleras (dvs. förädlas l. bearbetas). Stiernman Com. 5: 428 (1693). Hvad rude materien angår, som eij finnes i Riket, til sådane Värks (dvs. manufakturvärks) inrättande, så (osv.). Nordencrantz Arc. 240 (1730). 2:o Den i följande språkprov föreliggande formen rudmater med bet.: råvara l. råvaror, råämne(n) l. dyl., är möjl. en tillfällig förkortning av RUDIMATERIA. Rudmater: Ull, (Isländsk, Pomersk, Spansk (osv.)), Bomull .. Camelgarn (m. m.). Linné Vg. 126 (1747).
Ssg: RUDIMATERIE-PERSEDEL. (†) slag av råvara; jfr persedel 1. HdlÅgerupArk. (c. 1768; i pl., om råvaror för tillvärkning av såpa).
Spoiler title
Spoiler content