RUNNA run3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[av sv. dial. (Åland) runna, grupp av hasselbuskar o. d., till sv. dial. (Finl.) runna, m., buske, motsv. fsv. runne, buske; jfr nor. runn, runne, buske, klunga av små träd l. buskar, runne, växtskott, telning, isl. runnr, buske, klunga av buskar; sannol. till RINNA. — Jfr RUNNE]
(i fackspr.) på löväng förekommande (område med) mindre grupp av träd l. buskar. Inom .. (ett visst område) räknas 9 hasselrunnor af något öfver 4 m:s höjd samt 5—8 m:s omkrets vid marken; en större runna mäter 18 m. APalmgren (1903) i ASFFlF 42: 163. TurÅ 1944, s. 249.
SAOB
