SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUSK rus4k, sbst.1, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. rusk (Ihre DialLex. (1766)); sannol. till samma stam som föreligger i RUSK, sbst.3, o. RUSKA, sbst.2]
(i vissa trakter i folkligt spr. samt etnogr.)
1) om vart o. ett av de (vanl. två l. fyra) fång av skuren säd som hopbindas till en kärve. Den som skar lade den avhuggna säden i rusk med alla ax åt samma håll vid sidan av slaget. Fatab. 1925, s. 105 (om förh. i Uppl. vid 1800-talets mitt). I Ovan-Siljan och Rättvik kallades de fång, av vilka sädeskärven bestod, ruskar. Levander DalBondek. 1: 418 (1943).
2) om sträng av slaget gräs. Karlar och kvinnor .. ordna sig i rad och slå rätt framöver slåttermarken, så att strängar (ruskar) bildades av det slagna gräset. Levander DalBondek. 1: 254 (1943).
Spoiler title
Spoiler content