SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1962  
RÖNNBÄR rön3~2r l. ~bæ2r l. 4~1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(ronde- 1640. ronne- 16651677. run- 1757. rune- 1698c. 1730. runn- 17471788. runne- c. 16451789. rögn- 18341835. rön- 16041806. röne- 1578 (: Rönebär watn)1638. rönn- c. 1635 osv. rönnde- 1581. rönne- 1603c. 1750)
Etymologi
[fsv. röndebär; jfr d. rönnebær, nor. rognebær, nyisl. reyniber; av RÖNN o. BÄR, sbst.1]
1) bär av rönn; oftast i pl. GripshR 1581 A, s. 148. Then Spiritus som aff Rönbär om Hösten destilleras, är och intet obehagelig. Hiärne Suurbr. 65 (1679). Svin skola må väl af runnebär. Warg 177 (1755). Syltade rönnbär. Randel SpisSpett 73 (1927). särsk. [efter den gamla fabeln om räven o. rönnbären (eg., hos Aisopos, druvorna), där det berättas att räven, när han fann att han icke kunde nå upp till rönnbären, förklarade att han tyckte att de voro sura o. därför icke brydde sig om dem] i sådana uttr. som ”Surt l. de äro (så) sura”, sade räven om (förr äv. till) rönnbären, säga som räven om rönnbären, göra som räven med rönnbären, ss. beteckning för att ngn (i mer l. mindre medvetet syfte att dölja l. bortförklara sin oförmåga) kritiserar l. förringar ngt som han gärna vill ha men icke kan nå l. komma i besittning av. The ära swra sadhe räffuen til rönbären. SvOrds. C 3 a (1604). Delitius. .. Jag sköter henne (dvs. flickan) intet (dvs. jag bryr mig inte om henne). Apollonius. Ja, han sadhe så Räfwen om Rönnebären. Chronander Bel. H 8 b (1649). Han gör som räfven med rönnbären. Nordforss (1805). Pengar är en underlig sak. Man talar ont om dem, det gör jag ofta — om hela systemet. Men det är som räven om rönnbären — det är dock en nätt uppfinning. Hallström Händ. 104 (1927). jfr: Keijserske garni[s]onen [i Warnemünde] (är) uth[t]a-gen, som (dvs. vilket) räffven gaff mere rönnebär (dvs. ökade danskarnas åtrå att vinna fördelar). RP 7: 435 (1639). jfr äv.: Andra vthläggia thenna Fabel (dvs. om räven o. vindruvorna) om Räffwen och Rönnebären. Balck Es. 174 (1603).
2) (†) rönn. Rudbeck HortBot. 108 (1685).
Ssgr (till 1): A (†): RÖNNBÄR-TRÄ, se B.
-VATTEN. destillat av rönnbär med vatten. BOlavi 123 b (1578).
B: RÖNNBÄRS-APEL. bot. (det i Japan inhemska, hos oss ss. prydnadsväxt odlade) trädet Malus Sieboldii (Regel) Rehder (vars frukter i storlek o. färg påminna om rönnbär). Lustgården 1944—45, s. 294.
(1 slutet) -ATTITYD. attityd som den intar som söker intala sig själv l. ge andra det intrycket att han menar att ngt som han egentligen gärna vill ha men icke kan få icke är värt att ha l. bry sig om; jfr -filosofi. Deras bottenlöst sterila egenkärlek med rönnbärsattityden utåt. Martinson Nässl. 120 (1935).
-BRÄNNVIN. (i sht om äldre l. utländska förh.) brännvin framställt gm jäsning o. destillering av (frostbitna) rönnbär. Block Pest. 37 (1711). Rönnbärsbrännvin, en delikatess, som vanligtvis reserverades åt damerna. Salander Boleslawski o. Woodward Lans. 136 (1934).
-BRÖD. (i sht om ä. förh.) bröd bakat med rönnbär. Nordmann BorgåBarn 84 (1906).
-BUSKE. rönnbuske. Abelin MTr. 17 (1902).
-DRYCK. (i sht om ä. förh.) dryck beredd gm jäsning av en lag av omogna rönnbär. HushBibl. 1757, s. 359.
(1 slutet) -FILOSOFI. om resonemang l. betraktelsesätt o. d. som (i mer l. mindre medvetet syfte att dölja l. skyla över l. bortförklara misslyckande l. oförmåga) innebär kritik l. nedvärdering av ngt som man vill men icke kan uppnå l. utföra; jfr -attityd, -min, -visdom. När (Nietzsche) fann, att .. (världsföraktet) var rönnbärsfilosofi, vanmaktsfilosofi, ett sätt att öfverskyla oförmågan att njuta. OoB 1892, s. 502.
-FÅGEL. om fågel(art) som ofta ses äta rönnbär; särsk. om Bombycilla garrulus (Lin.) Vieill., sidensvans; jfr -hane, -sparv o. rönn-trast. Sibenswantzer kallas här (i Hälsingl.) Rönbärsfoglar. Broman Glys. 3: 285 (c. 1730). FoFl. 1931, s. 96.
-FÄRGAD, p. adj. jfr -röd. Hebbe NSannsag. 1 (1884).
(1 slutet) -FÖRSAKARE. (tillf.) om person som avstår från l. försakar ngt som han gärna vill ha o. som försöker intala sig själv l. ge andra intrycket att han menar att det som han avstår från icke är värt att ha l. bry sig om; jfr -attityd, -filosofi, -min. Smyg bort till eftertruppen, ni / som stampa på stället, er tid är förbi — / ni tunga och trötta förnekare, / ni vinglösa rönnbärsförsakare. Forsslund Arb. 14 (1902).
-GELÉ. kok. jfr gelé 2. Högstedt KokB 586 (1920).
-HALSBAND~02, äv. ~20. halsband av rönnbär uppträdda på ett snöre. Fatab. 1913, s. 110 (1806).
-HANE. (i vissa trakter) benämning på fågeln Bombycilla garrulus (Lin.) Vieill., sidensvans; jfr -fågel. Leijonflycht (1827).
-KALAS. (tillf.) kalas (som ett djur håller) på rönnbär. Frisendahl Skogsdjup. 102 (1925).
-KUR; pl. -er. (om ä. förh.) kur (se kur, sbst.3 1) bestående i förtärande av rönnbär. VeckoskrLäk. 4: 54 (1783; mot njursten).
-LIK, adj. Hallström ItBr. 207 (1901).
-LIKÖR. (i sht förr) likör bryggd på rönnbär. Meurman (1847).
-MAL. entomol. malfjärilen Argyresthia conjugella Zell., vars larver leva bl. a. på rönnbär. Abelin Frukt 189 (1902).
(1 slutet) -MIN, r. l. m. (tillf.) jfr -attityd. Danskar ha med rönnbärsmin konstaterat (att ön Ven är svensk). Jönsson SkånSomr. 209 (1925, 1935).
-PLOCKERSKA. (tillf.) Lundkvist Liv 17 (1954).
-RÖD, adj. som har samma röda färg som ett moget rönnbär. Arsenius MannKläd. 221 (1902; om jacka).
-SPARV. (†) = -hane. Broman Glys. 3: 435 (c. 1740).
-SYLT. kok. sylt beredd av rönnbär. Hallstén o. Lilius (1896). Randel SpisSpett 170 (1927).
-TILLGÅNG~02, äv. ~20. LAHT 1928, s. 23.
-TRÄ. (rönnbär- 1638c. 1730. rönnbärs- 16941760) (numera bl. ngn gg, vard., i pl. -trän) rönn. Franckenius Spec. F 4 a (1638). Samzelius Blomst. 42 (1760).
-TRÄD. (numera bl. tillf.) rönn. Broocman Hush. 5: 44 (1736). Jensen Mickiewicz Tad. 104 (1898).
(1 slutet) -VISDOM~02, äv. ~20. (i vitter stil) jfr -filosofi. På vägarne vimlar en småväxt släkt / med tanken vid mått och vid vikter. / Den kallar sin måltidsdricka för sekt / och sin rönnbärsvisdom för plikter. Levertin NDikt. 17 (1894).
-ÅR. år rikt på rönnbär. Hortling Fågelnamn 54 (1944).
-ÄTARE, m. l. r. djur som äter rönnbär. FoFl. 1920, s. 47 (om fåglar).
Spoiler title
Spoiler content