SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1962  
RÖSCHA röʃ3a2 l. RÖSSJA röʃ3a2, sbst.2, äv. (numera mindre br.) RYSCHA ryʃ3a2, sbst.2, l. RYSSJA ryʃ3a2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Wollin Stilgjut. 2Bil. 8 (i handl. fr. 1752) osv.), äv. (numera knappast br.) -er (Wollin Stilgjut. 3Bil. 6 (i handl. fr. 1771), TrycktOrd. C 6 b (1941)). Anm. Ngn gg förekommer äv. den t. formen röschen. NordBoktrK 1906, s. 71 (pl.).
Ordformer
(ryscha 1910 (: ryschor, pl.). ryssja (-ia) 1752 (: Ryssior, pl.), 19071951 (: Ryssjor, pl.). röscha 1771 (: röscher, pl.), 1854 osv. röschier, pl. 1834. rössa 1915 (: rössor, pl.). rössja (rösj-, -ia) 1756 (: Rössior, pl.), 1851 osv.)
Etymologi
[av t. röschen, diminutivform av rose, ros (se ROS, sbst.1); formerna med y bero på att man antagit att ö varit ett vardagligt uttal av y liksom i rössja för RYSSJA, sbst.2]
(i fackspr., i sht om ä. förh.) liten figur av varierande utseende (särsk. liknande en rosett), vilken användes ss. typografiskt ornament (vanl. tillsammans med andra sådana figurer, i sht för att bilda inramningar, vinjetter o. d.); äv. om gjuten boktryckstyp med sådan figur. Wollin Stilgjut. 2Bil. 8 (i handl. fr. 1752). 1538 års upplaga (av Olaus Petris postilla) .. är rikt utstyrd med rössjor, ornamentala initialer och träsnitt. NordTBB 1920, s. 4. (Boktryckaren P. Walds bestånd av dekorativ materiel) omfattade (bl. a.) två slag av gjutna rössjor. Gardberg BoktrFinl. 286 (1948; om förh. i Åbo c. 1650).
Ssgr (i fackspr., i sht om ä. förh.): RÖSCH-, äv. RÖSCHE-BÅRD. jfr -linje. Gardberg BoktrFinl. 309 (1948).
-FIGUR. figur sammansatt av röschor. Täubel Boktr. 2: 18 (1823).
-GARNITYR. garnityr (se d. o. 2) av röschor. Gardberg BoktrFinl. 294 (1948).
-LINJE. [jfr t. röschenlinie] linje sammansatt av röschor. Fahlgrén Boktr. 114 (1853).
-ORNAMENT. jfr -figur. ICollijn (1925) i VarRerV 19.
Spoiler title
Spoiler content