publicerad: 1960
RYSSJA ryʃ3a2, sbst.2, äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) RYSSA rys3a2, sbst.2, l. RUSA rɯ3sa2, sbst.3, l. RUSKA rus3ka2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or (G1R 26: 21 (1556) osv.), äv. (numera bl. ngn gg vard. l. bygdemålsfärgat) -er (Modéer NordRyssj. 134 (cit. fr. 1556), Idun 1951, nr 40, s. 24 (: rysserna)).
Ordformer
(rus- 1885—1933. rusk- 1751 (: Åhla-ruskor). rydzk- 1583. rysj- (-si-) 1584—1897. rysk c. 1670. rysk- 1587—1857. ryski- 1565—1734. ryss- 1642—1951. rysse- 1566. ryssii- 1556. ryssj- (-ÿ-, -sch-, -ssi-, -szi-) 1541 (: fiskaryszio; ss. obj.) osv. rytzi- 1584. rös- (rööss-) 1582. rösj- (-si-) 1557—1889. rösk- 1588. röskj- (-ki-) 1738—1755. rössj- (-ssi-) 1588—1803. rötzi- 1673)
Etymologi
[sv. dial. ryssja, rössja, russja, ryska, ruska, ryssa, russa, rusa, ryssj, rysk, rusk m. fl. former; jfr fd. ruse (d. ruse) o. nor. dial. rusa, rysja m. fl. former; av mlt. ruse resp. mht. riusche (t. reuse), av ffr. rusche, bikupa (fr. ruche, bark, korg, bikupa m. m.), av det keltiska ord som föreligger bl. a. i fir. rúsc, gael. rùsg, wales. rhisg, bark, bast m. m. (se närmare Modéer NordRyssj. 88 ff. (1939)). — Jfr RISKA, sbst.5, ROSS, sbst.5, RUSKA, sbst.1, RUSKESKÄDDA, RYSCH, RYSICKAFISK]
fiskredskap (förr äv. redskap för fångst av bäver o. utter) i form av en mot den inre ändan vanl. avsmalnande, konliknande o. i sin längdriktning hopfällbar nätpåse, vilken är uppspänd på ringar av vidjor l. järntråd l. dyl. o. innehåller en l. flera trattformiga ingångar samt är försedd med en trattlik, vid mynning, vanl. äv. med mynningsgarn o. med en à tre ledarmar av ris l. nät o. d.; stundom äv. om annat fiskredskap av liknande konstruktion; äv. om liknande redskap för fångst av fåglar (särsk. rapphöns) l. harar; äv. bildl.; jfr HOMMA, sbst. Modéer NordRyssj. 134 (cit. fr. 1541). Fiskiaren fiskiar i .. åå med Noot och ryszia (katza). Schroderus Comenius 427 (1639). Rössia, en sammanflätad korg, som sättes neder i siön til at fånga fiskar uti. Spegel 380 (1712). Greiff Jagt 84 (1828; för fångst av rapphöns). Almqvist Ekols. 1: 170 (1847; bildl.). Befolkningen .. ger (mångenstädes) namnet ryssja äfven åt redskap af annan natur (mjärdar). Ekman NorrlJakt 316 (1910). Den egentliga ryssjan .. är den säckformiga delen av redskapet, där garnet hålles utspänt av träband. Landsm. 1926, s. 34. MeddLantbrStyr. 1927, 5: 77 (: ruser, pl.; om pålade kilnotar i Lagan). Petre KonstJakt 50 (1935; i fråga om harjakt). — jfr FINN-, FISK-, FÖRGÅRDS-, GARN-, GÄDD-, GÖS-, HÄNG-, LAK-, LAX-, NÄTTING-, RAD-, RAPPHÖNS-, SIK-, STOR-, STRÖM-, STRÖMMINGS-, ÅL-RYSSJA m. fl.
Ssgr: A: RYSSJ- l. RYSSJE-ARM. (ryssj- 1900 osv. ryssje- 1770 osv. ryssjo- 1736) (i sht i fackspr.) ledarm på ryssja. Broman Gl. (1736). —
-FÅNGST. fångst med användande av ryssja; äv. konkret, om fisk o. d. som fångats i ryssja. SDS(A) 1957, nr 158, s. 12 (konkret). —
-GÅRD. (i vissa trakter) om ryssja med ledarmar av ris. ÅngermDomb. 1648, s. 140. Fatab. 1930, s. 127 (i Västergötl.). —
-KAR. (i sht i fackspr.) om den inre delen av ryssjans nätpåse. —
-LIKNANDE, p. adj. Änder dödas .. i s. k. andkojor, ryssjeliknande anordningar, där de inlockas och instängas. SvD(A) 1928, nr 125, s. 14. —
-LÄGGNING. handlingen att lägga l. sätta ut en ryssja; jfr lägga, v. I 1 b λ α'. UNT 1935, nr 76, s. 11. —
-SNÄCKA. [jfr t. fischreusenschnecke] (†) benämning på (snäcka tillhörande) släktet Nassa Lam. (som kännetecknas bl. a. av ryssjliknande skal), nätsnäcka. UB 3: 566 (1873). —
-STÄK. (i sht i fackspr.) om ryssja med landarm o. två ledarmar. Arwidsson SmålÖstgFiskebyggn. 9 (1926). —
B (†): RYSSJO-ARM, se A.
Spoiler title
Spoiler content