SACKARAS sak1ara4s, r. (2NF osv.) l. n. (Pettersson Bakt. 35(1926) osv.); best. -en resp. -et.
Ordformer
(äv. sacch-)
Etymologi
[jfr t. o. eng. saccharase; bildat till lat. saccharon, nylat. saccharum, gr. σάκχαρ(ι), σάκχαρον, socker (se SOCKER), med den i namn på enzym vanliga ändelsen -as]
kem. enzym som spjälkar rörsocker i druvsocker o. fruktsocker, invertas. KemT 1921, s. 58. Saccharasen är mycket spridd i högre växters gröna blad, frukter, rötter m. m., vidare i djur, där den afsöndras af olika slemhinnor, samt framför allt i mikroorganismer, särskildt i jäst. 2NF 38: 153(1925). Smith OrgKemi 175(1938).
