SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1963  
SAGITTA, r. l. f.; pl. -er (Kjellin Astr. 135 (1822)).
Etymologi
[jfr t. o. eng. sagitta; av lat. sagitta, pil; av ovisst urspr.]
(†) den del av en cirkels diameter som ligger mellan en mot diametern vinkelrätt gående korda och den mot medelpunktsvinkeln svarande cirkelbågen (o. som liksom en pil på en bågsträng delar det av kordan avdelade cirkelsegmentet i två lika stora delar). Mört Weidler 161 (1727). TByggn. 1859, s. 101.
Spoiler title
Spoiler content