SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1964  
SAMMANHÅLLA sam3an~hol2a, äv. (numera bl. tillf.) TILLSAMMANHÅLLA tilsam3an~, förr äv. TILLSAMMANSHÅLLA, v. -håller, -höll, -höllo, -hållit, -hållen (se för övr. HÅLLA, v.1). vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE (numera bl. tillf., Almqvist Törnr. 1: 118 (1839), Östergren (1937)); jfr SAMMAN-HÅLL.
Ordformer
(samman- 1556 osv. tillsamman- 15411835. tillsammans- 1833. Se för övr. SAMMAN o. HÅLLA, v.1)
Etymologi
[fsv. saman halda; jfr dan. o. nor. sammenholde, t. zusammenhalten; av SAMMAN o. HÅLLA, v.1]
Anm. Se med avs. på verbets o. de olika verbalformernas bruklighet, i sht i förh. till den fria förb. hålla tillsamman(s) l. samman, samt med avs. på verbets konstruktion anm. 3 o. 4 sp. 586 f.
I. tr.
1) hålla (olika föremål l. delar av ngt) förenade l. samlade l. hopfogade l. fästa vid varandra (så att föremålen osv. icke gå åtskils l. spridas o. d.); hålla (ngt som är sammansatt av olika föremål, t. ex. ett knippe) förenat l. samlat (så att det icke faller sönder l. så att de föremål det består av icke gå åtskils l. spridas o. d.); ofta med saksubj. Linc. (1640; under substringo). Liksom i den liflösa naturen .. tyngden (är) en kraft, som sammanhåller det hela, så (osv.). Agardh Bot. 1: 415 (1830). Strängarne i (ull-)stapeln böra tillsammanhållas genom bindande ullhår. QLm. 5: 32 (1835). Håret, uppfästadt med enkelt behag, sammanhölls af ett diadem. Carlén Repr. 436 (1839). Den s. k. rötningen, som har till uppgift att lösa växtlimmet, vilket sammanhåller trä- och bastdelarna (i linet). Fröberg Skrädd. 21 (1941). — särsk.
a) hålla (klädesplagg) hopfäst l. mer l. mindre hårt åtdraget l. samlat i veck l. rynkor o. d. Den osmyckade lifrocken sammanhölls af diamanter. Rydberg Frib. 30 (1857). Hvit, mycket urringad klädning, sammanhållen om lifvet af ett blått skärp. Sander i 3SAH 10: 239 (1895).
b) (†) om person med avs. på händerna, betecknande dels att ngn håller sina händer (med flatorna) emot varandra l. hopknäppta, dels att ngn med båda händerna håller om ngt. Han .. / .. hastigt med sitt svärd i sammanhållna händer / På sidan bär ett hugg åt Christna höfdingen. JGOxenstierna 5: 79 (c. 1817). Elin ned för kungen föll / Och sina händer sammanhöll. Arnell Scott Sjöfr. 212 (1829).
c) (mera tillf.) ss. vbalsbst. -ande, om ett ämnes koherens, sammanhållning (se d. o. 1 a); jfr II, III. Duræus Naturk. 66 (1759).
d) hålla (en vätska l. flytande massa) samlad (på en plats l. i ett kärl o. d.). TT 1878, s. 227. MeddSlöjdF 1896, s. 93.
e) med avs. på ägodelar l. egendom l. föremålen i en samling o. d.: hålla samlad(e) ss. en enhet l. på en hand o. d. (så att de resp. den icke skingras); förr äv.: icke göra av med l. förslösa, spara. Rijkedom warder lijten när man förslösar honom, men thet man tilsamman håller, thz warder stoort. Ordspr. 13: 11 (Bib. 1541). En rettsinnigh och redheligh hustru, som boohaghett well foreståår och samman holler, (är) ickie mindre äro och prÿsz verdh en husbonden, som indragher och foruerffuar. LPetri Oec. 42 (1559). Efter Herr Biskopen woro åtskillige Manuscripter .. af det wärde at de wäl förtjänt tryckning, och åtminstone bordt sammanhållas för et Bibliotheque. Wallquist EcclSaml. 1—4: 433 (1790). (Det) måste .. ligga i andan af forntidens lagstiftning, att så mycket möjligt sammanhålla egendomen inom och vid ätten. Olivecrona LagbGift. 99 (1851). Att sammanhålla, vad förfäderna sparat samman. Ambrosiani SvSkråämb. 31 (1920).
2) hålla (en grupp l. grupper av personer l. en flock l. flockar av djur) samlad(e) så att personerna l. djuren l. grupperna osv. icke sprida sig åt olika håll l. skingras l. förlora kontakten med varandra resp. gruppen osv. icke skingras l. splittras, hålla ihop; stundom med bibet. av 3 b; med obj. betecknande antingen personerna osv. l. gruppen osv.; i p. pf. äv. (mer l. mindre adjektiviskt) i bet. motsv. refl. l. intr. anv. (jfr II, III): som håller sig samlad o. d. Runius (SVS) 1: 260 (1713). Vid 2-tiden framryckte B-kårens samlade krafter i väl sammanhållna skyttelinier. GHT 1895, nr 214 A, s. 2. Man (finner) under senhöst och vinter gråsiskor som ofta i tätt sammanhållna flockar ströva omkring. Rosenius SvFågl. 2: 36 (1921). Såsom hyreshjälp anses .. (bl. a.) bidrag till .. oundgängliga utgifter för hemmets och familjens sammanhållande. SFS 1934, s. 860. Ämnet svenska .. (har) hänförts till den grupp av ämnen där eleverna läser med gemensam kurs och så långt möjligt i sammanhållen klass. SvD(A) 1961, nr 114, s. 22. — särsk. (†): hålla (rikets ständer) samlade l. kvar på riksdagsorten. RA II. 2: 10 (1616).
3) oeg. l. bildl., betecknande att olika företeelser l. element hållas samlade l. förenade l. sammansvetsade o. dyl. l. att en (icke splittrad l. upplöst) enhet l. helhet av olika företeelser osv. upprätthålles; äv. med saksubj.
a) hålla (länder, samhällen, folk o. d.) förenade (inom ramen för en gemensam statlig l. samhällelig organisation l. union o. d.); upprätthålla den statliga l. samhälleliga gemenskapen mellan (länder osv.); äv. med obj. betecknande den statliga l. samhälleliga enheten o. d. Swedberg Cat. Föret. c 8 a (1709). Vänskap och förtroende .. (borde) vara de band, som sammanhölle unionen. Palmblad Norige 341 (1846). Det är ingen lätt sak att sammanhålla ett (sådant) rike (som Österrike-Ungern), som består af så olika element, hvilka alla draga hvar åt sitt håll. Svensén Jord. 373 (1887). Denna onaturligt uppbyggda stat av med våld sammanhållna skilda nationaliteter (dvs. Österrike-Ungern). Höglund Branting 2: 114 (1929).
b) hålla (personer tillhörande en viss gemenskap) kvar inom gemenskapen, upprätthålla gemenskapen (kontakten, förbindelsen, vänskapen o. d.) mellan (ngra); åstadkomma att gemenskapen inom (en krets l. sammanslutning o. d.) upprätthålles, hindra splittring inom l. skingrande av (en krets osv.), hålla ihop; äv. (mera tillf.) med saksubj. Rosenstein 1: 158 (1790; med saksubj.). Såsom anordnare, organisatör, sammanhållare, bragte .. (L. J. Hierta) sin tidning inom kort tid upp till en betydelse, hvarigenom den (osv.). Sturzen-Becker 1: 153 (1845, 1861). Inom Akademiska föreningen samlade sig .. omkring .. (A. Lysander) en krets af ungdom ... Den kretsen blef af honom vänligt sammanhållen. Weibull LundLundag. 235 (1891). Som regeringens sammanhållande kraft .. har Hansson ådagalagt både styrka och balans. Spångberg BanbrHövd. 177 (1939).
c) med avs. på framställning l. skildring o. d.: åstadkomma ett sammanhängande helt av (ngt), komma (ngt) att hänga samman. SvD(L) 1904, nr 57, s. 4 (med avs. på målning). Den egentliga fabeln, som endast med möda sammanhåller dramat, är följande (osv.). Lamm StrindbgDram. 1: 380 (1924).
d) i allmännare anv.: hålla (olika företeelser l. element) samlade l. förenade l. sammansvetsade (inom en viss ram l. till ett helt l. i en enhet); hålla (ngt som är sammansatt av ett antal företeelser l. element) samlat l. förenat ss. en (icke splittrad l. upplöst) enhet l. helhet; hålla ihop; vid anv. med abstrakt obj. förr äv. övergående i bet.: hålla vid makt, upprätthålla. Thet, som kunde sammenholle fredh och enighet bägge rikerne (dvs. Sverige o. Ryssland) emellen. G1R 26: 792 (1556). Du kraft, som lifvet sammanhåller. Nordenflycht (SVS) 2: 436 (1757). Å Lärarens sida (bör) ständigt iakttagas ett synbart alfwar som sammanhåller barnens tankar. Ödmann AnvSkrift. 50 (1822). Han, som sammanhållit alla dessa traslappar af en själ. Strindberg Hafsb. 127 (1890); jfr 1. Lärjungarne minnas bättre hvad som genomgåtts från den ena timmen till den följande, komma lättare och säkrare in i en författares språk, ordförråd och stil och kunna också bättre sammanhålla innehållet (om de icke behöva läsa flera klassiska författare samtidigt). PedT 1896, s. 177. Att hans personlighet finns bevarad sammanhållen efter döden. Hedberg VackrTänd. 309 (1943). — särsk. (numera föga br.) i fråga om utformningen av en litterär gestalt. Personerna (i Almqvists Jagtslottet) äro mindre lyckligt sammanhållna, så att ingen enda finnes af en klar och träffande egendomlighet. Runeberg 6: 270 (1835).
e) (mera tillf.) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om stilen hos ett byggnadsverk l. i en framställning o. d.: som utmärkes därav att de olika elementen äro förenade till en enhetlig helhet l. dyl. Lunds domkyrkas stil, den romanska, .. är strängt följdriktig, sammanhållen och vördnadsbjudande. Schück o. Lundahl Lsb. 1: 97 (1901). (Runebergs) sammanhållna och behärskade styl var så olik den poesi man var van att beundra. Estlander 1: 295 (1902).
4) (numera mindre br.) sammanställa (olika företeelser) till belysning av (ngn av) företeelserna l. till jämförelse dem emellan; förr äv.: jämföra. Thetta Lefwerne är medh så mycken Sorg och så mycket ondt vpfylt, at tå man thet medh Dödhen wil sammanhålla, må han snarare för en Läkedom än någhot Straff skattat warda. Gallius AÅkeson C 2 b (1643). För en .. mera omfattande kännedom af vårt förhållande till Orienten vore det äfven af vigt att med hvarandra sammanhålla de Finska, Tungusiska och Mandschuriska språken. Castrén Res. 2: 21 (1845). Sammanhålla vi dessa bägge resultat af de föregående undersökningarna, så komma vi nödvändigt till den slutsatsen, att (osv.). Nyblæus Forskn. IV. 1: 65 (1895). (Fulda, det rekonstruerade äldre namnet på Fylleån) bör säkerligen sammanhållas med det fht. flodnamnet Fuldaha. Landsm. XX. 1: 152 (1904). KKD 7: 17 (1912).
II. (†) refl.
1) om olika företeelser: uppträda l. förekomma tillsammans l. dyl. Aristippi tvära mine tycks vederspelet hålla, / At poesie med giftermål sig ej bör sammanhålla (dvs. att poeter icke böra gifta sig). JGHallman Vitt. 183 (1735).
2) om stat: hålla ihop (så att den icke splittras l. upplöses) l. dyl. Om Turkiska riket någorlunda sammanhöll sig, oaktadt sitt inre förfall, så störtades deremot .. den mägtiga ätten Sofi i Persien. Ekelund NAllmH II. 1: 148 (1838).
3) om person: hålla sina kropps- o. själsförmögenheter samlade, hålla sig uppe l. dyl. Innesluten i ditt fasta mod, / Sammanhåll dig, när förtviflan ryter. Valerius 1: 10 (1803).
III. (numera föga br.) intr.
1) om olika föremål: förbli förenade l. hopfogade (så att de icke gå åtskils l. dyl.), hålla ihop. Lik, förvarade .. (o. behandlade på visst sätt), äro så bibehållna, att alla leder sammanhålla och hår och skägg qvarsitta. 2VittAH 21: 218 (1853, 1857).
2) om personer: hålla ihop. På thet .. alla (må) som en man sammanhålla och icke, som skedt är, then ene sig ifrå then andra afsyndra. RA I. 3: 100 (1593). Alla fyra dessa brancher (dvs. riksdagsgrupper) sammanhöllo vid riksdagens början, och derigenom vanns den oerhörda oppositionsmajoritet, som (osv.). Hellberg Samtida 1: 88 (1870).
Avledn.: SAMMANHÅLLIG, adj. [jfr d. sammenholdig]
1) (i fackspr., numera bl. tillf.) till I 1 c (o. III 1), om ämne: som utmärkes av (god) koherens; hållfast, seg. Deremot äro härdadt stål och tackjern de mest sammanhålliga kroppar som vi känna. JernkA 1820, s. 107. Kalktuff .. (är) en vanligen föga sammanhållig, porös och pipig .. stenmassa. 2NF 13: 646 (1910). IllSvOrdb. (1958).
2) (numera bl. tillf.) till I 3 a, b, III 2, om (kollektiv av) personer: som hålla (håller) ihop, som ha(r) god sammanhållning. Forsell Stat. 157 (1831). Lika sammanhålliga när det gälde skråets .. intressen, lika påpassliga voro .. (läkarna) att döda en konkurrent. Strindberg Utop. 79 (1885).
SAMMANHÅLLIGHET30~102, r. l. f.
1) [jfr -hållig 1] (i fackspr., numera bl. tillf.) till I 1 c (o. III 1): koherens; hållfasthet, seghet o. d. JernkA 1820, s. 95. TT 1873, s. 203.
2) [jfr -hållig 2] (numera bl. tillf.) till I 3 a, b, III 2: sammanhållning (se d. o. 4 a). Rundgren BihReflSkandSamf. 11 (1843). Nu, om någonsin, är för vår nation en fast inbördes sammanhållighet af nöden för att rädda vår mödosamt vunna kultur. Tiden 1848, nr 96, s. 4. Hjelt GMattsson 23 (1920).
3) (numera bl. tillf.) till I 3: förhållandet att ngt hålles samlat l. förenat ss. en (icke upplöst l. splittrad) enhet l. bevarat från upplösning l. oordning o. d.; äv. närmande sig bet.: fasthet, stadga, reda o. d. Den seghet och sammanhållighet, som finnes i gamla och häfdwunna former. SvLittFT 1838, sp. 86. Gladlynt, gästfri och smått böjd för dryckenskap .. hade han icke varit man att gifva fart åt arbetet och sammanhållighet åt det hela (dvs. skötseln av hemmanet). Allardt Byber. 3: 66 (1890).
Spoiler title
Spoiler content